Förra månaden pratade Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i region Stockholm, och Frida Lundmark, sakkunnig vid Lif, om vad som krävs för att fler ska förlägga sina kliniska prövningar i Sverige utifrån deras perspektiv. De var rörande överens om att fler studier behövs för att vi ska kunna ligga i framkant för att innovationer ska implementeras i vården och nå ut till patienterna.  I månadens avsnitt av podden Vi forskar för livet kommer vi prata mer om just patienternas medverkan i prövningar.  Förutom att delta är det också viktigt att få med patientperspektivet när studier planeras. Om detta pratar vi mer om tillsammans med Karin Liljelund, vice ordförande för Lungcancerföreningen, och Eva Adås, chef för kliniska prövningar på Janssen.    iMR: EM-133233  

I Sverige har vi goda förutsättningar för att bedriva kliniska prövningar. Kliniska studier ger patienterna möjlighet att testa nya effektiva läkemedel samtidigt som hälso- och sjukvården får den kompetens som behövs för att ge den modernaste och bästa vården.  Tyvärr ser vi en oroande trend där antalet läkemedelsprövningar minskar i Sverige. Om Sverige inte kommer med i de kliniska studierna i samma grad som andra länder får det stora konsekvenser för patienterna eftersom det försvårar möjligheten att få ta del av nya behandlingar och den svenska hälso- och sjukvården får inte tillgång till kunskap om nya läkemedel och behandlingar som ligger i forskningsfronten.  I mitten av mars presenterade utredaren Peter Asplund bland annat ett förslag om ett nationellt partnerskap för samverkan inom kliniska prövningar – Swetrial. Är detta en lösning?   Om detta har vi pratat med Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i region Stockholm och Frida Lundmark, sakkunnig inom Life Science vid Lif.  IMR: CP-391884

De flesta kommer någon gång i livet i kontakt med psykisk ohälsa, antingen om man själv upplever det eller genom att en närstående gör det. Psykisk ohälsa innefattar ett brett spann med många olika typer av symtom och diagnoser. Får man rätt behandling behöver en diagnos inte påverka vardagen i större utsträckning, medan vissa psykiska besvär kan påverka vardagen väldigt mycket även om det är relativt kortvarigt.   Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen.   Vad innebär egentligen en svår depression och vad kan SKR bidra med för att personer ska hamna på rätt vårdnivå och få en mer strukturerad uppföljning och tydlig behandlingsplan?  Detta pratar vi mer om i ett nytt avsnitt av podden Vi forskar för livet. Lyssna in på ett intressant avsnitt där vi gästas av Martin Rödholm, specialistläkare inom psykiatri och verksam inom psykisk hälsa och Nära Vård vid Sveriges Kommuner och Regioner, och Mikael Själin som är Medical Lead inom neuroscience vid Janssen.  IMR: EM-127264    

Tack vare framgångsrik forskning kan svårt sjuka patienter idag behandlas med avancerade läkemedelsterapier, som förlänger liv och till och med botar sjukdomar som tidigare var dödliga. Men medan förutsättningarna för vård har förändrats är systemet för prissättning, finansiering och betalning för behandlingar i stort sett detsamma. Ett föråldrat sätt att utvärdera dessa läkemedel riskerar att drabba patienterna som inte får tillgång till nya innovativa behandlingsalternativ. Det innebär ett ojämlikt införande.   Det ställer också regionerna inför svåra prioriteringar vilket medför att behandlingsalternativ kan bero på vilken region patienten bor i.   Hur kan ansvaret för värdet av medicinska genombrott fördelas mellan parterna, samhälle, företag och patient? Behöver vi utöka den nationella samordningen eller införa färre regioner?   Om detta har vi pratat med Christian Carlsson, ordförande i socialutskottet och Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet.    IMR: EM-125419

Vård och hälsa diskuteras på många ställen i vårt avlånga land. Beslut som påverkar patienterna tas på statlig till regional nivå samt i ett flertal myndigheter. Men även beslut på EU-nivå får inverkan för patienten och det svenska vårdsystemets vardag.     Till årsskiftet intar Sverige rollen som ordförande i EU:s Ministerråd. Det innebär att svenska ministrar håller i ordförandeklubban i de viktigaste mötena, och att svenska experter och tjänstemän är de som förhandlar och förbereder besluten.     Vilka frågor på hälso- och sjukvårdsområdet står på högkant, hur går förhandlingarna till, och hur kommer vi att märka av att Sverige är ordförandeland i EU?    Det ska vi prata om med Håkan Jonsson som tidigare varit statssekreterare för EU-frågor och även svensk förhandlare i ministerrådet, samt Anders Blanck som är VD för Lif. Häng med och på ett spännande samtal om Sveriges kommande roll i EU:s vård- och hälsopolitik!  IMR: CP-362866

Nya digitala vårdtjänster skapar möjligheter för både vården och patienten. Ett exempel på det är egenmonitorering, som tillåter patienten att själv registrera och/eller följa sin hälsodata. Egenmonitorering efterfrågas allt mer av såväl patienter som hälso-och sjukvård, och kan bidra till ökad trygghet, högre livskvalitet och bättre kunskap om sin egen hälsa som patient. För flera sjukdomar som KOL, diabetes och högt blodtryck används egenmonitorering redan flitigt. Men ett av de områden som halkat efter är cancervården. Vad skulle egenmonitorering kunna betyda för patienter och vårdgivare inom cancervården? Inte minst med bakgrund av att vissa cancerdiagnoser idag kan betraktas som kroniska sjukdomar, tack vare den utveckling som har skett, och sker, gällande behandlingar. Finns det fallgropar? Är underlagen jämförbara och användbara? Vad finns det för initiativ för att få till egenmonitoreringen? Om detta pratar vi tillsammans med Margareta Haag som ordförande för Nätverket mot cancer och Mattias Elg som är professor och centrumchef för HELIX Competence Centre vid Linköpings Universitet. EM- 115228

En viktig del av den kliniska forskningen är de prövningar som utförs inom vården. Kliniska prövningar är undersökningar som studerar effekten av nya läkemedel eller andra behandlingar genom kontrollerade prövningar på friska eller sjuka människor. Resultat från kliniska prövningar bör innebära att patienten får ta del av innovationer och att vården kontinuerligt utvecklas. Samtidigt har antalet kliniska läkemedelsprövningar minskat med 43 procent mellan 2007-2020. Regeringen vill att fler prövningar som bedrivs i samarbete med näringslivet ska ske i Sverige. Men har vi rätt förutsättningar för detta? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige? Och får verkligen patienterna ta del av forskningsresultaten? Om detta samtalar vi med Emma Spak som är sektionschef för hälso- och sjukvård vid SKR, och Marie-Louise Hänel Sandström (M), läkare och ledamot i Rifo samt ersättare i socialutskottet. Häng med och hör vad de har att säga om förutsättningarna för kliniska prövningar inom den svenska vården!

Nu är det bara några dagar kvar till valet den 11 september. Enligt Demoskops junimätning är sjukvården den näst viktigaste valfrågan. För oss på Janssen är det den allra viktigaste och därför vill vi veta mer om hur partierna tänker ta sig an de utmaningar som vården står inför. I denna sista och avslutande valspecial av Vi forskar för livet fördjupar vi oss i Moderaternas vårdpolitik. Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige – en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste? Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Camilla Waltersson Grönvall, som är Moderat riksdagsledamot och medlem i socialutskottet. Lyssna gärna! EM-108051

Det är inte långt kvar till valdagen och vi har bara ett par valspecialer kvar. Det svenska vårdsystemet står inför många utmaningar och din röst kan avgöra hur vi som land kommer att ta oss an de utmaningarna. Därför vill vi veta mer om hur de politiska partierna ser på vården i Sverige – den här gången träffar vi Socialdemokraterna.  Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige – en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste? Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Kristina Nilsson som representerar Socialdemokraterna i riksdagen och socialutskottet. Lyssna gärna! EM-108066

Valdagen är snart här och vårdpolitiken står högt på agendan. Vi vill veta mer om hur partierna ser på de utmaningar det svenska vårdsystemet står inför. Därför ska vi prata med ytterligare tre partier innan valet – i detta avsnitt tar vi tempen på Kristdemokraterna.  Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige – en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste? Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Pia Steensland, Kristdemokratisk riksdagsledamot och medlem i socialutskottet. Lyssna gärna! EM-108048