I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning.I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt.I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi.Reporter: Sara [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Att satsa pengar på forskning verkar riksdagspartierna vara överens om att göra. Men hur vill de att satsningarna ska se ut under nästa mandatperiod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är många miljarder i statsbudgeten som ska delas ut till universitet och forskare, och Vetenskapsradion har frågat alla riksdagspartier vilka särskilda satsningar på forskning de skulle vilja göra under kommande mandatperiod. Bland annat finns AI, kvantteknik, life science och klimat med på önskelistan.Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ger sin syn på vilken betydelse satsningarna skulle kunna få för svensk forskning.Programledare: Camilla WidebeckReporter: Sara SällströmProducent: Lars Broström

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 23/4–2025.Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.Reporter: Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Norske författaren Lars Mytting är aktuell med en nyutgåva av sin bok Ved. Där presenterar han bland annat en egen metod att göra upp eld i en kamin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lars Mytting var från början journalist, sedan skönlitterär författare, och 2011 kom han med boken Ved. Den kom att översättas till 22 språk och kommer nu i en nyutgåva, där beredskapsperspektivet får större plats. Vi möter honom på en strand i en skog. Där gör han upp en eld – med en metod som han lärt sig av norska samer. Den eldningsmetod han själv utvecklat tillsammans med en vän bygger på principen att man ska tända i toppen, och han kallar den ”Käringen på bron”. Den använder han hemma när han eldar i en kamin. Hör om hur den går till och varför den fått det namn den fått. Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Bara en bråkdel av det underjordiska svampriket är känt. Nu arbetar forskare med att kartlägga fler arter med DNA-metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett labb på Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala sitter doktoranden Kevin Nielsen och sållar jord. Han är på jakt efter de okända, och för ögat, osynliga svampar som finns där. För enligt uppskattningar så är bara några få procent av hela svampriket känt för vetenskapen. Överhuvudtaget så är mycket okänt om svampar, det är till och med svårt att avgöra vilket kön de har.Med hjälp av modern DNA-teknik så försöker nu forskare vid Uppsala universitet ta fram metoder som kan avslöja mer om svamparnas okända värld. Följ med ut i skogen där svamparna växer i underjorden och till labbet där man försöker titta in i svamparnas arvsmassa med hjälp av laser.Medverkande: Kevin Nielsen, doktorand vid Evolutionsbiologiskt centrum i UppsalaReporter: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Färre på landsbygden betyder mer skog och mer barrskog på tidigare åkermark. Med klimatförändringar ökar bränsle och brandrisk samtidigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Landskapet i Europa blir allt mer skogsklätt när traditionellt jordbruk läggs ned och betesdjur försvinner från marker som tidigare hölls öppna. I takt med urbanisering och en åldrande befolkning växer buskar och träd in på gamla åkrar och hagar, samtidigt som stora ytor planteras med tät barrskog. Skogstäcket har ökat tydligt i flera länder: i Frankrike från 14 procent 1871 till 33 procent 2025, i Spanien från 28 till 38 procent och i Italien från 26 till 32 procent sedan början av 1990-talet. I EU som helhet har skogstäcket stigit från cirka 37 till 41 procent.Historiskt har skogarnas utbredning gått i vågor. Efter digerdöden på 1300-talet och efter stora krig kunde skogen återta övergiven mark, för att sedan trängas tillbaka när befolkningen växte igen. Dagens återförskogning drivs däremot inte av massdöd, utan av att landsbygden tappat människor och näringar.Mer skog betyder mer bränsle. När klimatförändringar ger varmare och torrare somrar och en längre period med hög brandrisk i Medelhavsområdet kan skogsbränder bli både fler och mer våldsamma, särskilt där barrträd i monokultur dominerar.För att förstå utvecklingen bakåt i tiden används pollenanalys och dendrokronologi, och i nutid fjärranalys med satelliter.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Johnny Gliving varnar för kärnkraft på åkern i Målma. Saknad hamn, vägar, kraftledningar och kylvatten kan göra satsningen dyr och riskfylld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är uppdaterat torsdag förmiddag, 20260903, efter att kärnteknikföretaget Studsvik, som i våras köpte Kärnfull Next, gått ut med att man har slutit ett avtal om fyra små modulära reaktorer, SMR från GE Vernova Hitachi och att de kommer att bilda ett projektbolag för att bygga och driva ett nytt kärnkraftverk och att de kommer att välja att gå vidare i antingen Valdemarsvik eller Studsvik utanför Nyköping.I bygdegården i Gryt i Valdemarsvik är frågan om ny kärnkraft plötsligt en lokal valfråga. På en åker i Målma nära havet finns planer på fyra till sex små modulära reaktorer, SMR, och kommunen kan behöva ge besked redan i början av nästa år. Samtidigt finns möjligheten att stoppa projektet med kommunalt veto, i en ny tillståndsprocess där besked ska lämnas tidigt och utifrån mindre underlag än tidigare.Kärnkraftsingenjören Johnny Gliving, med lång erfarenhet från Oskarshamns kärnkraftverk, anser att platsen är fel för ett nytt kärnkraftverk. Han pekar på att infrastrukturen saknas – breda kraftledningsgator, vägar och industrihamn – och att kylvattnet kan bli en avgörande flaskhals i Valdemarsviken. I ansökan uppskattas behovet till 40–90 kubikmeter vatten per sekund, något som enligt kritiker kan förändra vattenutbytet längre in i viken. Dessutom beskrivs ett behov av att leda ut uppvärmt kylvatten mot öppet hav, vilket kan kräva en kilometerlång tunnel.Ansökan har också granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten, som pekat på brister och oklarheter kring bland annat beredskapszoner, utrymning av området och vilka reaktorer som ska användas. När besluten närmar sig växer pressen på kommunpolitikerna – och oenigheten mellan partierna.Reporter: Daniel Värjö[email protected]: Gunilla Kyhlé[email protected]: David [email protected]

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17/6–2025.Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet publicerades första gången 28/8-2026.I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.Reporter: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]: Nils [email protected]

Svampar finns i den minsta bäcken och det djupaste havet. Trots att de har en stor ekologisk betydelse är de fortfarande till stor del okända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om det inte fanns vattenlevande, eller akvatiska, svampar skulle våra vattendrag snabbt proppas igen med löv. Dessutom skulle insekter och fiskar och fåglar snabbt drabbas av matbrist. De akvatiska svamparna är nämligen de som står för den mesta nedbrytningen och därmed näringsåtervinningen av löven.Möt forskarna Jennifer Anderson och Ziming Wang som försöker ta reda på mer om de här svamparnas ofta gåtfulla biologi.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]