Kan man ha djur även om man är allergisk? Och blir man av med sin pollenallergi om man behandlas med hyposensibilisering? Forskaren Ellen Tufvesson berättar om hygienhypotesen och hur forskarna lär sig allt mer om hur allergier utvecklas. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Aggressiva mejl från föräldrar, grupper på sociala medier som spårar ur och där enskilda lärare hängs ut med namn, eller elever som filmar lärare i smyg för att sprida på TikTok och Snapchat. Digitala påhopp har blivit ett nytt arbetsmiljöproblem. Hur hanteras dessa problem idag, vad har skolorna för beredskap och går den här typen av påhopp att förebygga? I podden intervjuar vi Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet.

Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som varje år leder till ungefär 85 000 till 90 000 frakturer, det vill säga benbrott. Ålder och kön är kända riskfaktorer med det finns annat som går att påverka. Vi diskuterar detta med Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? I podden med forskaren Sebastian Lundström försöker vi förstå hur personer med autistiska drag fungerar och vad som är skillnaden mellan mildare autistiska drag, som inte alls är ovanliga, och funktionsnedsättningen autism. Vi pratar också om styrkor som koncentration och uthållighet och vad man kan tänka på när man träffar någon med autistisk personlighet. Jenny Loftrup intervjuar.

Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Den har fått kilona att rasa – men efterfrågan att rusa- så till den grad att den har blivit en bristvara. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen? Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå.

Precisionsmedicin, eller skräddarsydda behandlingar som är anpassade till specifika patientgrupper eller rentav enskilda personer, de brukar omtalas som framtidens behandlingar. Och inom flera områden, som till exempel för behandling av vissa cancerformer, används det redan i sjukvården. Och även inom psykiatrin finns behovet av mer skräddarsydda behandlingar men här befinner sig precisionsmedicinen fortfarande på forskningsstadiet. Vi diskutera psykiatrins speciella utmaningar med Daniel Lindqvist som är överläkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet. Han forskar om depression med målet att kunna erbjuda mer skräddarsydda behandlingar.

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos. Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Forskningen på psykedeliska substanser som finns i magiska svampar och till exempel LSD låg länge nere. Men nu har psykedeliska droger visat sig effektiva i flera studier mot svår depression och PTSD. Vetenskap och hälsa intervjuar Pär Halje, forskare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, om vad som händer i hjärnan vid trippar och hur det kan hjälpa patienter som inte kan få lindring på annat sätt.

Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar.

Många mammor känner sig obekväma att amma ute bland folk på grund av attityder och amningen i Sverige ligger på en stabilt låg nivå sedan amningens glansdagar som tog slut i mitten på 00-talet. Podden handlar om vad som behövs föra att komma igång med sin amning och varför bröstmjölk är hälsokost. Christine Rubertsson är professor i barnmorskans område vid Lunds universitet. Hon intervjuas av Jenny Loftrup.