En promenad genom Lunds centrala gator är som att vandra genom historien. Kullerstenstäckta trottoarer leder blicken mot hus med utsmyckade fasader, noga valda material och stilar som speglar en tid då arkitekturens ideal skilde sig från dagens. Sedan modernismens genombrott på 1930-talet så har generationer av arkitekter präglats av ett avskalat och rationellt tänk. Några som tycker att modernismens ideologi tagit allt för stor del av de senaste 100 årens byggande är Arkitekturupproret. Vissa älskar modernismen, andra föraktar den. Organisationen Arkitekturupproret hör till den senare nämnda kategorin. Arkitekturupprorets grundare, Michael Diamant, beskriver sig själv som urbansociolog och startade rörelsen som ett svar på vad han anser är en växande våg av oinspirerad modern arkitektur. Det som började som en Facebookgrupp 2014 har idag vuxit till en organisation med över 60 000 medlemmar och liknande initiativ världen över. Organisationen har riktat skarp kritik mot Sveriges arkitektutbildningar och de ideal som präglar dagens byggande. Onsdag den 12 februari intar Michael Diamant Studentaftons scen för att möta Jesper Magnusson, rektor för arkitektskolan i Lund, i ett samtal om estetik, hållbarhet och framtiden för svensk arkitektur. Moderatorer för kvällen kommer vara arkitektstudenterna Simon Sabel och Unn Arkfelt. Vem bär ansvaret för dagens nybyggnation – arkitekterna, byggföretagen eller samspel mellan flera aktörer? Är det möjligt att förena estetisk kvalitet med ekonomiska och miljömässiga krav? Och hur kan dagens utbildningssystem bidra till att forma en arkitektur som speglar framtidens behov? Välkommen till en Studentafton där det klassiska möter det moderna.

Skogsbränder, översvämningar, torka, smältande glaciärer, värmeböljor, plastöar i haven, stormar och orkaner – det låter dystopiskt, men det är verkliga konsekvenser av klimatförändringarna. Trots detta påstår USA:s president att allt är ett påhitt från Kina. Kina i sin tur släpper ut mer växthusgas än någonsin, och Indien fortsätter expandera kolindustrin. Samtidigt står generationen som ska leva med konsekvenserna på sidolinjen och ser hur beslutsfattare världen över stretar emot de förändringar som krävs.   För två år sedan klev Romina Pourmokhtari in i regeringen som Sveriges klimat- och miljöminister, och blev därmed Sveriges yngsta minister någonsin. En unik position att tala för unga svenskar, men med den följer också ett ansvar att leverera de förändringar som många unga efterfrågar. Pourmokhtari står för en liberal väg, där klimatmål ska nås med marknadslösningar och utan att offra ekonomisk tillväxt. Vad innebär det? Hur ska klimatmålen nås i praktiken? Finns det en risk att klimatfrågan nedprioriteras till förmån för andra politiska åtaganden? Är vi som väljare redo att göra de uppoffringar som krävs? Är Sverige en för liten aktör på den globala spelplanen för att åstadkomma verklig förändring? Men om vi inte gör vår del, hur kan vi då kräva att andra tar sitt ansvar?   Dessa frågor diskuterades under aftonen den tredje december då Romina Pourmokthari intog Sveriges friaste talarstol. Lyssna till en Studentafton modererad av Lundagårds reportrar om vägen till klimatmålen.

Svenskhet, kultur och värderingar – hur hänger det ihop? Det är en komplex fråga som landade på Lars Trägårdhs bord när han fick i uppdrag av regeringen att leda arbetet med att ta fram en svensk kulturkanon. Som historiker och samhällsdebattör har Trägårdh länge undersökt hur våra värderingar och vår kultur flätas samman till en svensk självbild, men frågan om en kulturkanon sätter allt i nytt ljus.   Att skapa en kulturkanon väcker både fascination och kontrovers. Vilka böcker, låtar och konstverk är "svenska nog" för att inkluderas? Är det ett sätt att stärka gemenskapen, eller riskerar vi att exkludera viktiga perspektiv? Debatten handlar inte bara om konst och litteratur, den rör djupare frågor om svenskhet, nationalism och vilka värderingar som ska föras vidare. Vem ska få makten att välja, och kan processen någonsin vara rättvis?   Dessa frågor och fler får vi svar på när Lars Trägårdh intar Studentaftons scen. Tillsammans med kvällens moderator, Essy Klingberg, biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, tar han oss med på en resa genom svenskhetens kärna, där kulturarv och identitet möts och ibland kolliderar.

Den 22:a november välkomnade Studentafton Socialdemokraternas partiledare, och tidigare statsminister, Magdalena Andersson för en Partiledarafton.Kvällen modererades av Studentaftonutskottets Sofie Andersson och Hannes Romare och behandlade allt från den socialdemokratiska historian, deras syn på unga och till vilka socialdemokraterna ämnar rikta sig till. Aftonen ägde rum på Universitetsaulan i Lund.

Vad skulle ett svenskt NATO-inträde innebära för Försvarsmakten? Hur ska Sverige stå emot ett väpnat angrepp av landet? Hur god är den svenska beredskapen? Så löd några av de frågor som behandlades när överbefälhavare Micael Bydén för sin andra gång besökte Studentafton den 5:e oktober, 2023. Aftonen inleddes med en timmes anförande av Micael Bydén själv, följt av en halvtimme där studenterna själva fick ställa frågor till överbefälhavaren. Aftonen ägde rum på Universitetsaulan i Lund.

Den 18:e september välkomnade Studentafton centerpartiets partiledare Muharrem Demirok till en traditionsenlig partiledarafton. Samtalet kom bland annat att handla om Demiroks inledande tid som partiledare, vägen dit och hur centerpartiet planerar att positionera sig framgent. Samtalet modererades av Sydsvenskans Moa Berglöf och avslutades med en halvtimmes frågestund. Aftonen ägde rum den 18:e september i Lilla Salen på AF-Borgen, Lund.

Carl Bildt gästade Studentafton sin fjortonde gång för att prata om olika skeenden, insikter och lärdomar under sin gedigna tid i utrikespolitikens tjänst. Samtalet modererades av Rikard Bengtson, docent och studierektor på den statsvetenskapliga institutionen och avslutades sedan med en halvtimmes frågestund.      Aftonen ägde rum den 19 april kl.19:00 i Lunds universitetsaula.

On April 4th, we were joined by the president of Estonia Alar Karis for an evening about, among other things, the security situation in the Baltics and future cooperation in the region. The moderator of the evening was Dr. Anamaria Dutceac Segesten who holds a PhD in political sciences from the University of Maryland and is currently an Associate Professor in European studies and strategic communications at SOL. How is Estonia going to proceed when Russia’s becoming increasingly hostile towards its neighbours? How might the security relationship with Sweden pan out when the Nato ratification process is complete? These were some of the questions discussed during the evening.  The evening was held at the Lund University Aula and ended with a Q&A with the audience.

Den 14 februari bjöd Studentafton in Andreas Gustavsson från Dagens ETC och journalisten Ivar Arpi till en afton om läget i politiken. Regeringen bestående av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har nu fått uppleva sin första höst. Grundbulten i regeringens existens har varit Tidöavtalet som slöts mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, något som lett till stor debatt och det inte minst i de egna leden. Interna uppror i Liberalerna och sverigedemokratisk skepsis mot nyss nämnda liberaler har skapat stora friktioner, men likväl tvingas de samarbeta om Ulf Kristersson ska sitta kvar som statsminister. Nu på senaste har dessutom vissa oenigheter i synen på Natokrisen hos regeringen respektive Sverigedemokraterna testat det samarbete som ligger till grund för regeringen. För att diskutera läget i politiken hade vi nöjet att välkomna Andreas Gustavsson och Ivar Arpi. Andreas är chefredaktör på den röda, gröna och oberoende dagstidningen Dagens ETC. Ivar Arpi är journalist och författare och har skrivit för bland andra SvD, GP, Hallandsposten och Liberala Nyhetsbyrån. Håller Tidöavtalet i längden? Hur kan oppositionen mobilisera? Hur påverkas utrikespolitiken? Frågor som dessa samt många fler avhandlades under aftonen.

Statsministeraftnarna är en lång och kär tradition som började redan 1934 när Per Albin Hansson gästade utskottet. Sedan dess har samtliga svenska statsministrar som vunnit ordinarie val fått möta Lunds studenter för att såväl förklara sina politiska bevekelsegrunder som svara på deras spörsmål. Ulf Kristersson äntrade politiken redan på gymnasiet när han tillsammans med några vänner startade en Moderat skolungdoms-förening på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Efter en avlagd civilekonomexamen från Uppsala universitet var Kristersson ordförande för Moderata ungdomsförbundet för att senare bli både riksdagsledamot, kommunalråd i Strängnäs och socialförsäkringsminister under regeringen Reinfeldts andra mandatperiod. Det politiska läget efter höstens val var komplicerat trots en högermajoritet. Regeringsbildningen krävde kompromisser inom högerblocket och detta omfattande arbete behövde ske noggrant, men samtidigt skyndsamt då Sverige stod inför allt mer brådskande problem. Kristersson blev sedan statsminister efter skifteskonseljen den 8 oktober och en ny regering kunde bildas. Rekord i dödsskjutningar, höga elpriser och det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget är bara några av de utmaningar regeringen står inför. Hur ska det egentligen gå med Natoansökan när de diplomatiska verktygen ännu inte nått hela vägen fram till Ankara? Hur ska regeringen Kristersson lyckas få ner det dödliga skjutvapenvåldet? Går det att skymta några långa ideologiska linjer när Sverige står inför stora problem på kort sikt? Och vad hinner man egentligen med på en mandatperiod?