Den första föreläsningen i en serie samtal om vårt behov av utopier och bristen på utopiskt tänkande och fantasi i dagens samhälle. Medverkar gör skribenterna och debattörerna: Roland Paulsen - författare och sociolog Nina Björk - författare och litteraturvetare Mathias Wåg - journalist, medlem av Brands redaktion och driver podden Apans anatomi Modererar gör Ann Ighe - ekonomisk historiker och genusforskare Vad drömmer vi om? Vilken värld önskar vi? Har vänstern ett behov av utopiska visioner? Socialister anklagas ömsom för att vara naiva idealister med orealistiska drömmar om ett mer rättvist samhälle, ömsom för att vara eviga gnällspikar som är bättre på att klaga över sakers förfall än på att formulera alternativa samhällsvisioner - detta i en tid av pågående klimatkris och galopperande ojämlikhet där torftig realpolitik frodas. Kanske är det just när det politiska mörkret ligger som tätast som behovet av utopier är som störst? Det är dags att vakna från den kapitalistiska realismen och väcka den politiska fantasin till liv! Samtalet genomfördes inför publik på ett fullsatt Teater Tribunalen i Stockholm den 9 april 2024 och arrangerades av Centrum för marxistiska samhällsstudier tillsammans med nätverket transform! europe.

Is Globalization Really Over? Mutations of Capitalism in an Age of Pandemic and War. Sandro Mezzadra is one of Italy’s leading political thinkers. He teaches political theory at the University of Bologna and is an adjunct fellow at the Institute for Culture and Society at Western Sydney University. His research concerns the intersections of Marxist, feminist and postcolonial theory, focusing on border regimes, extraction, logistics, migration, as well as tensions between the global and local dimensions of capitalism. He has been particularly active in the ”post-workerist” debates, being one of the founders of the media collective Euronomade. Mezzadra has a decades-long history of involvement with social movements, in recent years for example the sea rescue initiative Mare Jonio as well as its political platform, Operation Mediterranenan. Sandro Mezzadra’s books include Diritto di fuga. Migrazioni, cittadinanza, globalizzazione (2006), La condizione postcoloniale. Storia e politica nel presente globale (2008), Nei cantieri marxiani. Il soggetto e la sua produzione (2014; English edition In the Marxian Workshops, 2018) and Un mondo da guadagnare. Per una teoria politica del presente (2020). With Brett Neilson he is the author of Border as Method, or, the Multiplication of Labor (Duke University Press, 2013) and The Politics of Operations. Excavating Contemporary Capitalism (Duke University Press, 2019).

Digital Capitalism: From Disciplinary Regime to Surveillance Capitalism. How Digitalization is Changing the Nature of Labor Exploitation. Based on his book, Despertar del sueño tecnológico, Ekaitz Cancela proposes to analyse how the digitization of a financialized economy has been presented as a false solution to the organic crisis of the capitalist system. But there is still a glimmer of hope if we manage to socialize the economic and cultural resources of the 21st century, the data, and the infrastructures they have created. Based on her several articles on digital capitalism, Marga Ferré, Co-President of transform! europe, disputes the concept of the future. We know that every technological revolution produces changes in the mode of production and, therefore, in labor and the social structure, but what we are experiencing exceeds what we know due to its size and speed. In this sense, what impact does technology have on the working class, which today is intensely feminine and migrant? To what extent is primitive accumulation associated with a digitalization that not only to contributes to the further insecurity of precarious workers but also to a new wave of precarization of the middle classes? What opportunities emerge from these upheavals for the feminist, anti-racist and indigenous movements in their struggle against exploitation, oppression, and new forms of colonialism? The presentation is followed by a discussion between the presenters and activists from Gigwatch.

Panelsamtal med Magnus Hörnqvist, Sara Edenheim & Evelina Johansson Wilén och Shabane Barot utifrån tidskriften Fronesis temanummer om erkännande. Begäret efter erkännande skiljer inte människor åt utan förenar dem. Att bli erkänd av andra är både en nödvändighet och en förbannelse. Dessutom dikterar erkännande politikens villkor på sätt som intensivt diskuterats under de senaste tre decennierna: håller konflikter om erkännande på att ersätta konflikter om resurser, är erkännandet förtryckande snarare än frigörande, och vad menar vi egentligen med erkännande? I detta panelsamtal återvänder till begreppets ursprung i 1800-talets Tyskland, gör ett nerslag i dess renässans på 1990-talet för att sedan ta sig an dagens diskussion om erkännandets ambivalens. Vi gör även nerslag hos några av de mest tongivande teoretikerna i denna diskussion, som J. G. Fichte, Alexandre Kojève, Judith Butler, Axel Honneth, Rahel Jaeggi, Nancy Fraser och Michèle Lamont. Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms Universitet Sara Edenheim är docent i historia och universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet. Evelina Johansson Wilén är genusvetare och biträdande lektor med inriktning mot social förändring och digitalisering vid Högskolan i Halmstad Moderator: Shabane Barot, medlem i Fronesis redaktionskommitté.

There is a consensus that climate change is a problem of inequality. Reams of research show how the richest contribute more emissions than the poor. Yet, this methodology rooted in carbon footprint analysis of consumption and lifestyle deploys an impoverished class analysis based simply on one’s income and consuming power. In this talk, I argue for a Marxist class analysis of climate change rooted in the relation to the means of production. From this standpoint, the climate crisis is not primarily a problem of ‘believing science’ or individual ‘carbon footprints’—it is a problem rooted in who owns, controls and profits from material production. From this basis, I review the class formation currently driving, and not delivering climate policy (the professional class), and the class with the social potential to win transformative climate action (the working class). Matthew T. Huber is a Professor of Geography at the Department of Geography and the Environment, Syracuse University, USA.

The worsening climate situation reveals the inability of the market system and of economic policy to deal with what conventional economics calls ”externalities”. We are faced with hard material constraints that any viable alternative to capitalism must be able to deal with. For example, we must produce a diverse basket of basic consumption goods, a certain number of hospital beds, and so on, while maintaining 10 gigaton per year net carbon dioxide sequestration. This challenge bears many similarities to problems considered in the study of cybernetics. One qualitative change from the socialist calculation debate of the 1920’s is the invention of the digital computer and the internet. The rising computer-literacy in the population enables democratic computerized planning that can coordinate individual workplaces on a large scale. Our aim with this talk is twofold: on the one hand, to spark renewed interest around the potentials and challenges of cybernetic planning, and on the other hand, initiate development of and experimentation with such methods in the real world. The talk begins with a brief history of planning, from Marx and Engels to Otto Neurath and Gosplan, and to modern thinkers like Stafford Beer and Paul Cockshott. We then go on to discuss how computerized macroeconomic coordination can be carried out that takes into account explicit material constraints. Such a system can continuously adjust recommended reallocations of productive resources, adapting to changes in the real world as fast as information can be put into the system and as fast as people can react to the suggestions provided by the system. We identify maintaining viability as a key necessity of any post-capitalist economic system. By contrast, the consequences of runaway climate change is laying bare the inability of capitalist market economies to maintain viability. To turn a neoliberal slogan, there is no alternative to planning!

Ur ekologiskt perspektiv övergick kapitalismen aldrig från absolut till relativ mervärdesproduktion utan är kvar i ett stadium av ursprunglig, primitiv ackumulation – kapital alstras fortfarande genom brutal expansion snarare än ”smart tillväxt”. Innebär det att ackumulation och tillväxt är dömda att förgöra världen, eller finns det sätt att skapa en hållbar(are) tillväxt? Är motsatsen, nedväxt, i sin tur möjlig och önskvärd? Hur ser de strategiska möjligheterna och förutsättningarna ut för att på kort sikt bryta med den nuvarande kapitalismens förödande miljö- och klimatpåverkan? I denna situation måste teorins uppgift vara att både tolka världen och att förändra den. Tre nya böcker tar upp dessa frågeställningar ur olika perspektiv. I detta samtal möts Herman Geijer som skrivit Monstersamhället. Från förnekelse till framtiden, Ståle Holgersen, författare till Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen, samt Rikard Hjorth Warlenius, aktuell med Klimatet, tillväxten och kapitalismen. Samtalet leds av Shabane Barot.

ANDREAS MALM is a senior lecturer in human ecology at Lund University, as well as a prolific writer and journalist. His research and writings focus on the intersections of capitalism and climate change, as well as on the politics of opposing the fossil capitalist system. Amongst his works are Fossil Capital: The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming and The Progress of This Storm: Nature and Society in a Warming World. His talk concerns ways to escalate the struggle against climate change, and the possibilities of direct action and sabotage. About Marx2019: In October 25-27 2019, we who want to see a future beyond climate change and the capitalist system gathered in Stockholm. For three days, activists, researchers and political leaders and movements meet to form analyzes and ideas based on Marxist theory. Main organizers were Transform! Europe, Center of Marxist studies in Sweden, Fronesis Sweden and Clarté

Under kvällen undersöker vi kroppens centrala funktion inom produktionen. Vad händer när produktionen flyttar in i kroppen, när hälsoansvaret läggs på individen och arbetsplatsolyckor utgör en del av en lönearbetet? Vidare, hur kan konsten hjälpa oss att belysa dessa frågor? Till kvällen har vi bjudit in: Josefine Wikström arbetar som lektor i dansteori på Stockholms konstnärliga högskola och är verksam som konst- och danskritiker. Hon disputerade i filosofi 2017 med en avhandling som tog sin utgångspunkt i Kant, Marx och Adorno. Fokus i hennes forskning rör frågor om arbete, värde och autonomi inom ramen för samtida konst, dans och performance. Under kvällen kommer hon att diskutera reproduktionsbegreppet hos Marx i relation till samtida frågor om arbete och konst. Viktor Mauritz är aktiv i CMS lokalförening i Uppsala och redaktionskollektivet Brand. Under kvällen kommer han att prata om hälsa i relation till produktionens och konsumtionens alltmer utsuddade gränser. Med exempel ur Brands senaste nummer om hälsa. c.off presenterar ett bokbord med fokus på publikationerna CRIP.journal (2019), Trådbyggen från utsidan i parallell vändning (2017) och KROPPSFUNKTION - en antologi (2015) som relaterar till kvällens tema från ett konstnärligt och cripteoretiskt perspektiv. Elin Grelsson Almestad från c.off gör även en kort introduktion om c.offs arbete och publikationer. Under kvällen kommer även konsttidskriften Paletten ha release av sitt nya nummer, #318. Paletten startade 1940 och har sedan 2011 undersökt frågan om konstens autonomi idag och dess funktion i den koloniala och kapitalistiska moderniteten. I centrum för #318 står frågan om konstkritik vilket kommer att introduceras av redaktörer Frida Sandström och Fredrik Svensk. Under kvällen presenterar Salad Hilowle och Hanni Kamaly sina bidrag, samtidigt som epilogen till Ruby Nilssons och StickyDramas hörspel "Bastard of Allegory" släpps på paletten.net. (Supererbjudanden för de 10 första: Prenumeration + boken "Upplysningens estetik - nedslag i 1700-talet" av Sven-Olov Wallenstein, 250 kronor!)

Denna kväll har vi en särskild gäst, ELLEN DAVID FRIEDMAN, från Vermont, USA. I över trettio år har Ellen varit aktiv i National Education Association in Vermont, varit med och startat Vermont’s Progressive Party 1981 (där bland annat Bernie Sanders är förbunden) samt varit aktiv i Labor Notes Policy Committee. Framförallt har hon organiserat facklig mobilisering underifrån, genom Rank-and-File-strategier, huvudsakligen på arbetsplatser inom skola och vård. JULIA LINDBLOM är journalist på Arbetaren. Hon har länge bevakat arbetsplatskampsfrågor, så som bulgariska vårdarbetares organisering och protester, de sociala strejkerna i Italien, strejkerna på Amazon samt följt strejkrätten i svensk kontext. Under kvällen kommer Julia att kommentera Ellens arbete och lyfta sina ingångar. BJÖRN A BORG är f.d. hamnarbetare och ordförande i Svenska hamnarbetarförbundet (1970-2010). Han har beskrivit förbundet som ”ett gräsrotsförbund som bygger från basen och uppåt”. I dialog med Ellen i relation till rank-and-file-strategierna kommer Björn dela med sig av den mångåriga erfarenheten av att ha organiserat de autonoma men samarbetande avdelningarna som Hamnararbetarförbundet består av, liksom berätta om hur striderna har hanterats. Under kvällen kommer även FRANCES TUULOSKORPI som är erfarenhetsförmedlare och redaktör för skriftserien Folkrörelse på arbetsplatsen, med böcker som Hopsnackat, Hopskrivet, Slutsnackat och Om strejker, berätta om vikten av basorganisering och erfarenhetsutbyte. Salong Marx är denna höst ett samarbete mellan CMS, c.off och ABF Stockholm.