
Varför strategin inte blir verklighet – Anders Hermansson och Lars Dahlberg om synkroniserad exekvering
Ledningen har fattat beslutet: vi går mot segment A. Sex veckor senare kör marknad kampanjer mot tre lite olika segment, och säljarna prospekterar mot helt andra bolag. Känns det igen?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson och Lars Dahlberg från Business Reflex om varför sälj, marknad, produkt och ledning så ofta drar åt olika håll – trots att strategin finns.
De pratar om CRM-data som aldrig blir fullständig, mål och KPI:er som ingen delar och beslut som aldrig blir verkstad. Anders beskriver hur en rytm med tre loopar – strategi, kalibrering och puls – får alla att gå i takt. Lars berättar hur ett svenskt B2B-SaaS-bolag har fått ordning på sin go-to-market med tydliga ICP:er och personas, paketerade erbjudanden och en webb som är det som gäller.
Slutsatsen: problemet är sällan strategin, utan att den inte exekveras synkroniserat.
Läs transkribering
Anders Hermansson
Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014.
Anders Hermansson
Ledningen har fattat beslutet: vi går mot segment A. Sex veckor senare kör marknad kampanjer mot tre lite olika segment, och säljarna prospekterar mot helt andra bolag, bara för att de har hittat riktigt sköna lirare på de där bolagen som tycker om att prata med dem.
Lars Dahlberg
Ja, det är ofta så det är.
Anders Hermansson
Vad är det som händer egentligen här i verkligheten?
Lars Dahlberg
Vi har ju tittat in i den här verkligheten ett antal gånger. Jag skulle säga så här: det som händer är att marknad är superkreativa, och de sitter inte i samma båt som produkt, framför allt. Men de sitter inte heller riktigt i samma båt som sälj. Så de är kreativa, kör på och hittar på massa härliga saker. Och sedan inser man ganska snabbt nästa grej: det är ju sälj också som inte sitter ihop med produkt. Alla drar lite grann åt olika håll och försöker utföra saker, framför allt marknad och sälj.
Sedan kommer man till nästa steg, och det är den kära CRM-datan. Den blir aldrig riktigt fullständig. Man går igenom sin pipeline en gång i månaden, därför att man måste få fram en prognos och förstå vad som kommer att levereras i slutänden. Så man tittar på den utifrån det perspektivet, och kanske hur man ska stänga de absolut hetaste affärerna.
Anders Hermansson
Jag måste bara säga en sak också. Du får inte glömma bort höststädningen och vårstädningen av pipen, när den sjunker med 90 procent för att det ligger massa skit i den.
Lars Dahlberg
Ja, exakt, det händer också i verkligheten. ”Kom igen, du har inte close dates på dina deals.”
Anders Hermansson
Och alla affärer som har magiska close dates – sista datumet i kvartalet.
Lars Dahlberg
Mätningen funkar inte. Man har inte samma syn på mål och KPI:er, och det skulle jag säga är väldigt allvarligt. Frågar du marknad vad målen är, så blir det bara ”nej, okej”. Frågar du produkt vad målen är, samma sak. Sälj kanske har lite bättre koll, men man har inte det här klart för sig på samma sätt tillsammans, och man har inte delat ansvar kopplat till det.
Sedan missar man disciplinen att mäta. Det har mycket med CRM-datan att göra, men inte enbart – det finns andra saker man behöver mäta också. Och det betyder att man kanske tar beslut på fel grunder. Men man tar beslut ändå. Problemet är bara att besluten inte får några konsekvenser. Man följer inte upp att beslutet faktiskt blir verkstad. Så exekveringen sker inte i linje med strategi och mål, och där står man. Och så fortsätter man jobba på.
Anders Hermansson
Det är så det blir. Alla gör sitt bästa – det här är inte kritik mot någon. Alla har sina drivkrafter och sina rädslor som man drivs av, och försöker göra sitt bästa. Men om man ska få ihop den här processen med de här tre olika delarna och ledningen, så är det fyra inblandade. Det är produkt som ska skapa värde hos kunden, och sälj och marknad som ska skapa nya kunder. Alla de här fyra måste gå i takt på något sätt.
Och alla har saker att bidra med. Det är inte bara ledningen som säger top-down ”så här är det” och sedan kör man. Alla de här människorna får hela tiden kunskap om vad som funkar och inte funkar, så allas kunskap måste in i processen. Det är det luriga, och det är det det hela går ut på: att skapa en go-to-market-process som inkluderar de grejerna. Både feedbackloopar och tydligare styrning mot de mål man har satt.
Lars Dahlberg
Jag skulle säga en sak då. Vi pratar om att de här tre inte sitter ihop, men en sak som väldigt sällan sitter ihop är när vi tittar på produkt. Vi har en produkt, en tjänst eller – väldigt vanligt – en kombination av produkt och tjänst. Men vi har inte gjort paketeringen av erbjudandet. Det beror väldigt mycket på att produkt inte samarbetar tillräckligt bra med marknad och sälj, som har kunskap om hur man ska få ihop det. Där är det en pusselbit som sällan sitter.
Anders Hermansson
Så är det. Så vad gör vi då? Vi måste skapa tydligare dokument. Vi har powerpointen från kickoffen, och nu ska vi skriva strategidokument som alla kan läsa och hålla sig till. Men sådana dokument läser man ju inte – den som har skrivit dem läser dem knappt. Man måste ändå skapa en samsyn kring go-to-market-strategin. Och man behöver hjälp med att både skapa förutsättningarna och hålla dem vid liv hela tiden.
Vår erfarenhet är att om man skapar en rytm i bolaget – man kan kalla det loopar, tre nivåer av granskningar och beslut – då funkar det. På den strategiska nivån verifierar vi att vi går mot rätt målmarknader och rätt ICP:er. Går vi åt rätt håll? ”Nej, det här förslaget att gå in i Estland var inget bra.” Okej, då släcker vi det initiativet och talar om för alla att det gör vi inte längre. Nu fokuserar vi på vår närmarknad i Sverige, till exempel.
Sedan har vi en sorts kalibrering där man frågar: gör vi rätt saker för att nå våra mål, nu när vi har bestämt oss för att gå på den här marknaden? Har vi rätt funnels? Hänger det vi har bestämt att vi ska göra operativt ihop med de mål vi har satt upp? Får det konsekvenser för både sälj, marknad och produkt?
Lars Dahlberg
Ja, och Anders, i kalibreringen som du är inne på: gör vi tillräckligt mycket? Du pratar om funnels, projekt, mässor, event och allt möjligt – finns det en rimlig chans att vi ska nå målen? Det är en fråga man måste ställa sig i kalibreringen.
Anders Hermansson
Ja, absolut. Gör vi rätt saker, och har vi planerat att göra tillräckligt mycket av dem för att det ens i teorin ska gå ihop? Men kalibreringen, som vi kallar den, handlar också om att få ihop sälj, marknad och produkt – fysiskt eller digitalt – i samma möte, där man går igenom erfarenheter från de tre disciplinerna och jämför dem mot strategibeslutet.
Marknad säger kanske: ”Vi har märkt att vi får bättre click-through rate på artiklar som handlar om det här.” Säljarna säger: ”I mötena är kunderna plötsligt jätteoroade över compliance, för de här nya EU-reglerna har ploppat upp.” Och produkt säger att de kanske måste implementera något nytt – eller att produkten nu kan stå på huvudet, och då frågar man sig: vad är värdet med det, och hur ska vi ändra vårt erbjudande? Den diskussionen mellan de tre disciplinerna gör att man kalibrerar sig mot marknaden och kalibrerar sitt erbjudande och sin produkt mot verkligheten. Det är superviktigt.
Och sedan har du pulsen: man måste hela tiden göra grejer, exekvera. Gör vi saker på rätt sätt? Har vi effektiva call scripts? Gör vi rätt leadkvalificering, så att vi inte kastar bort tid på leads vi aldrig kommer att kunna sälja till? Har vi bra discovery-möten, och analyserar vi dem ordentligt? Har vi rätt annonstexter, gör vi rätt saker med SEO, ser webben ut som den ska i förhållande till våra erbjudanden? Alla de operativa grejerna är en ständig puls som man stämmer av och fattar beslut om varje vecka – vi måste tweaka det där och ändra det där. Och det gäller främst sälj och marknad, allt som görs inom de två disciplinerna. Har man strateginivån, kalibreringen och pulsen, då finns det ett ramverk för att det här ska funka.
Lars Dahlberg
Ja, och varför är det så otroligt viktigt? Jo, man måste ha fokus på exekvering. Det är bara exekvering som leder till resultat. Men det är detaljerna som ofta är avgörande. Gör man något av stegen med för dålig kvalitet kan det få väldigt stora konsekvenser. Så det är väldigt viktigt att ifrågasätta de här grejerna och säkerställa att man verkligen gör rätt saker med rätt kvalitet – och våga vara kritisk, våga ändra sig och våga prova nya grejer.
Du, vet du vad, jag tänkte förklara ett litet scenario för hur det här kan se ut i verkligheten, baserat på ett verkligt case. Det är ett svenskt ingenjörsföretag, ett B2B-SaaS-bolag med en väldigt stor och intressant potentiell global marknad. De har ett tjänsteinnehåll i sin leverans tillsammans med programvarorna. Ibland kan kunden eller en downstream-partner arbeta med programvarorna själva, men oftast är det företaget självt som får vara med och jobba med sin egen programvara. Så det är en mixad affärsmodell.
De börjar få väldigt bra ordning på det här nu. Vad är det som har lett dit? För det första kom det tydliga direktiv från ägare och ledning – framför allt ägarna – om vad man förväntade sig kring fördelningen mellan licensintäkter och tjänsteintäkter, för att bolagets värde ska kunna öka betydligt mer än vad bolaget är värt i dag. Det var ett väldigt bra grundläggande rättesnöre att hålla sig till.
Det ledde till att något behövde hända med hela go-to-market-strategin. Att sätta alla människor som vi har pratat om – sälj, marknad, produkt och ledning – i samma båt för att tydligt definiera och prioritera ICP:n. Att definiera och prioritera personas tydligt, och att definiera erbjudandena utifrån och in väldigt tydligt, så att alla är med på det. Sätta ner foten och ha en riktigt tydlig ansats.
Nästa viktiga beslut var att det vi beskriver på webben är det som gäller. Så man lade verkligen mycket energi på att beskriva idealkunden, personas och erbjudandena på webben, så att köpresan blir tydlig där. Det är det som gäller, och sedan anpassar vi allt annat vi gör efter det. Ändrar vi något, då ändrar vi på webben direkt – så att det får konsekvenser på webben på en gång och inte tre månader senare.
Sedan kommer man in på GTM-strategin som du är inne på, och att se till att alla verkligen har den klar för sig. Inte bara de som är involverade i go-to-market, utan alla på bolaget. Så att alla kan backa det här, för downstream kan det leda till förändringar kopplat till leverans och hur affärer ska tas om hand. Alla måste känna sig stolta över det här på företaget. Och sedan köra looparna i princip som du har beskrivit dem.
Med en liten skillnad: eftersom det är ett så pass nytt erbjudande som måste säljas på ett relativt nytt sätt, finns det också regelbundna möten för att prata specifikt om hur vi säljer, och om erfarenheterna av att sälja de paketerade erbjudandena på det sätt vi har definierat – så att vi håller oss på den banan. Det har börjat leda till riktigt stor framgång. Och sedan handlar det om tålamod. Tålamod, tålamod, tålamod att jobba på med den ansats man har och våga hålla fast vid den. Det börjar verkligen landa för dem, och det är ungefär så det går till i verkligheten.
Anders Hermansson
Coolt. Man kan sammanfatta det så här: problemet är inte strategin – den har de flesta – utan att den inte exekveras synkroniserat.
Och om du är intresserad av att snacka mer om sådana här grejer, så kör vi igång Go-to-Market Clinics på LinkedIn. Vi testar livesändningar på LinkedIn och hoppas att du är med där, så kan vi tillsammans diskutera sådana här saker och bli klokare allihop, både vi själva och deltagarna. Gå in på Business Reflex LinkedIn-sida och boka dig på nästa Go-to-Market Clinic.
Men det måste jag faktiskt säga också: vad du än gör där ute, så ska du vara relevant. Hej då!
Lars Dahlberg
Hej då!
The post Podd #254 – Ledningen sa segment A. Sex veckor senare drar alla åt olika håll appeared first on Business Reflex.
Oct 22
14 min

Så tar sig svenska bolag ur AI-dimman – med Alexander Liljeblad från Loopia
Sju av tio svenska företag tror att AI förändrar hur kunderna hittar dem. Bara en av fyra känner sig redo. Vad gör man åt det gapet?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Alexander Liljeblad, Commercial Director på Loopia, som är en del av Team Blue. Samtalet utgår från rapporten State of European Business 2026, som bygger på svar från drygt 10 000 små och medelstora företag i Europa.
De pratar om vad AI-dimman är, varför 63 procent av de svenska bolagen inte mäter konverteringar alls och varför bara hälften har en mobilanpassad webbplats. De pratar också om varför Sverige ligger efter i AI-beredskap trots att vi ser oss som digitala föregångare, och varför ägda kanaler blir allt viktigare när det blir svårare att synas.
Alexander avslutar med konkreta första steg: fråga en AI vad den vet om ditt bolag, gå igenom hela kundresan på din webbplats i mobilen och ring dina tio senaste kunder och fråga hur de hittade er.
Läs transkribering
Lars Dahlberg
Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden, Alexander Liljeblad.
Alexander Liljeblad
Tack! Hej, hur är läget?
Lars Dahlberg
Det är bra, det är kul att ha med dig i podden. Du är ju Commercial Director på Loopia, som också är en del av Team Blue. För dem som lyssnar på Sälj- och marknadspodden och inte vet vem du är tänker jag att du får börja där. Vem är du?
Alexander Liljeblad
Ja, absolut. Som sagt är jag Commercial Director på Loopia. Vi blev ganska nyligen en del av Team Blue, som äger en massa olika internet- och techbolag i Europa och har strax över tre miljoner användare i dag. Själv kommer jag från början från techbranschen. Jag har jobbat på Bolt, sedan var jag en vända på Qasa, som är Blocket Bostad, och nu är jag på Loopia och har varit här i snart två år.
Lars Dahlberg
Spännande. Vi kommer att komma in mer på rapporten som du har varit med och tagit fram, och det känns som att du har en väldigt relevant bakgrund för just den. Rapporten heter State of European Business, en ganska bred och fluffig titel. Men om du skulle rama in rapporten och bakgrunden till den för lyssnarna?
Alexander Liljeblad
Ja, det är lite som jag var inne på. Vi har väldigt många varumärken runt om i Europa och en stor kundbas. Eftersom vi har ett brett spektrum av produkter ville vi få en uppfattning om hur små och medelstora bolag ligger till i det vi senare kom att kalla för AI-dimman. Och på så sätt få bättre kunskap om våra kunder och hur de agerar.
Lars Dahlberg
Precis. Jag har tagit del av rapporten och det finns väldigt många intressanta resultat. Den bygger på svar från runt tiotusen företag i Europa. Mycket av det här avsnittet kommer att handla om resultaten, vilka slutsatser och lärdomar man kan dra, och kanske ge några tips till dem som lyssnar och känner att de är i AI-dimman. Men vi kanske ska börja med själva begreppet. Du har ju varit med och myntat det. Vad lägger du i begreppet AI-dimman?
Alexander Liljeblad
Det kommer från att många bolag just nu befinner sig i AI-dimman. Man vet inte hur man blir hittad. Man har svårt att följa upp sina egna resultat. Var kommer kunderna ifrån? Hur blir jag hittad av mina kunder bland allt innehåll som produceras nu och alla nya kanaler som dyker upp? Och så har det kommit en ny version av SEO som heter GEO, som är ytterligare en dimension att förhålla sig till. Det är det vi menar med AI-dimman.
Lars Dahlberg
Det finns ett antal begrepp som florerar, men jag tror att det är viktigt för lyssnarna att vi positionerar det här. AI-dimman handlar inte om den interna AI-dimman, som jag tror att många också har. Det handlar om den externa dimman: att man inte blir hittad, eller att den digitala affären inte riktigt fungerar som den har gjort tidigare, och att man inte vet hur man ska hantera det.
Alexander Liljeblad
Ja, precis.
Lars Dahlberg
Spännande. Jag tycker att vi hoppar vidare och tittar på resultaten i undersökningen. Det finns ganska många intressanta siffror. Rapporten heter alltså State of European Business, och ni som lyssnar hittar länkar till den i våra show notes så att ni kan studera den mer i detalj. Den baseras på svar från över 10 000 företag. Vilken var den enskilt mest överraskande siffran när resultaten kom in?
Alexander Liljeblad
Det skulle jag säga är att 63 procent av de svenska bolagen inte mäter konverteringsdata alls. Det är inte så bra, att inte ha koll på var ens försäljning kommer ifrån eller hur den uppstår. Det är den siffran som stack ut mest. Annars skulle jag säga att så få hemsidor var mobilanpassade.
Lars Dahlberg
Fortfarande?
Alexander Liljeblad
Ja, exakt, det var faktiskt lite lustigt. Där kan man ganska snabbt hitta en lågt hängande frukt, så att säga.
Lars Dahlberg
Verkligen. En annan intressant siffra i rapporten är att sju av tio svenska företag tror att AI förändrar hur kunderna hittar dem. Men bara en av fyra känner sig redo och har gjort något åt det. Det är ett ganska stort gap, runt 45 procentenheter. Hur ska man tolka det, Alexander? Medvetenheten finns, men man gör ingenting?
Alexander Liljeblad
En anledning kan vara att det rör sig så snabbt. Man hinner inte sätta sig in i de olika kanalerna och hur de fungerar. Och jag tror att många tror att använda AI är att till exempel finputsa ett mejl eller ta fram ett bra Slack-meddelande. Men det finns mycket mer som man måste vara med och optimera.
Lars Dahlberg
Jag rör mig själv mycket i den här världen med många av mina kunder, och min känsla är att man har underskattat det, som du var inne på. Man tänker att det nog inte går så fort. Men det gör det faktiskt.
Alexander Liljeblad
Det gör det verkligen.
Lars Dahlberg
Sedan är det inte helt lätt att förstå hur de förändrade beteendena kopplar till AI, och vad man faktiskt måste göra för att anpassa sig. Man måste agera ganska annorlunda på många sätt.
Alexander Liljeblad
Ja, verkligen. Ett steg är att börja experimentera. Och framför allt skaffa sig en bättre förståelse för hur ens kundanskaffning fungerar, att börja mäta de olika kanalerna. Man behöver inte börja mäta allt samtidigt, för då blir det ett för stort projekt. Men man kan börja mäta en kanal i månaden, så att man i alla fall rör sig framåt. Och därefter börja optimera.
Lars Dahlberg
Och mäter man inte hur det fungerar i dag har man svårt att jämföra. Man vet att man blir påverkad, men inte hur.
Alexander Liljeblad
Precis. Så att mäta är nyckeln. Och där kan AI faktiskt hjälpa till, till exempel med att sätta upp kopplingar till olika mätverktyg från sociala kanaler och så vidare. Det är ett ganska bra sätt att börja.
Lars Dahlberg
Ett bra sätt att börja. Man får ta det på allvar och se till att mäta först, för då förstår man bättre hur man faktiskt blir påverkad.
Alexander Liljeblad
Ja, exakt. Och sedan göra saker och ting.
Lars Dahlberg
Alexander, Sverige sticker ut i den här rapporten på lite olika sätt. Vi är väldigt drivna av sociala medier, kanske mer än övriga Europa. Men när det gäller AI-beredskap ligger vi sämre till än snittet. Det kan man bli ganska förvånad över, med tanke på att vi brukar se oss som ett föregångsland när det gäller digitalisering och teknik. Men rapporten är tydlig, vi ligger efter. Hur kommer det sig, tror du? Vad ligger bakom det?
Alexander Liljeblad
Jag tror att en del i det är att vi saknar en grundläggande infrastruktur. Med det menar jag till exempel att bara hälften har en mobilanpassad hemsida. Därför blir det kanske en backlog av saker man inte är redo med, och man har andra projekt man vill göra. Och man vet att de sociala mediekanalerna fungerar. Jag tror att det är därför man inte riktigt hoppar på att se till att man är redo för att dyka upp i AI-sökresultat och så vidare.
Lars Dahlberg
Vi har en liten övertro i Sverige på sociala medier. Och så kommer AI-fenomenet farande och då tänker vi att det nog löser sig ändå, ungefär.
Alexander Liljeblad
Ja, det är nog min uppfattning. Jag tror att det är enklare att öka SoMe-budgeten än att sätta sig in i en ny kanal.
Lars Dahlberg
Precis, fortsätta med det man redan har satsat på, som sociala medier. Vi får se hur det utvecklar sig, men det går fort, det är inget snack om den saken. Rapporten pratar också om något som kallas the visibility economy. Vad ligger i det begreppet?
Alexander Liljeblad
Det är en fortsättning på det vi var inne på. Hur syns man i AI-dimman, eller i dimman överlag, med alla kanaler som finns? Om vi bara tar alla SoMe-kanaler: hur sticker man ut i dag när det finns Instagram, Facebook, TikTok, Snapchat och så vidare? Och det finns väldigt mycket AI-genererat material också. Så hur sticker man ut och hur syns man i dag? Det är svårt, absolut. Men jag tror återigen att man behöver börja mäta, för att se vilka kanaler man ska satsa på och vilka kanaler som fungerar för vilka varumärken.
Lars Dahlberg
Jag konstaterar bara att det är en visibility economy och att det är en tuff fight där ute. Det blir bara tuffare och tuffare, och nu när AI kommer blir det på ett helt annat sätt.
Alexander Liljeblad
Ja, absolut, jag håller helt med dig. Det kanske låter lite dystert att det rör sig så snabbt. Men samtidigt finns det enorma möjligheter i det här. Man får se glaset som halvfullt, som med mobilanpassningen, och se att man kan göra små ändringar för att sticka ut eller ta vara på resultaten bättre än konkurrenterna.
Lars Dahlberg
Ja, exakt. Det blir tuffare och tuffare att konkurrera om synligheten, men i och med att det blir mer av en sådan ekonomi kanske möjligheterna också ökar om man lyckas göra något rätt. Man kan bara titta på sitt eget beteende när det gäller att lära sig saker, samla information och förstå hur man ska göra på jobbet. Det handlar otroligt mycket om att hitta rätt svar på de miljarder frågor man har. Och det bygger på att man kan hitta saker, inte att man ringer och pratar med folk. Det är en beteendeförändring som har tagit ett jättestort steg nu när AI-möjligheterna finns.
Alexander Liljeblad
Det är verkligen så. Jag håller med.
Lars Dahlberg
Du talade också om att man verkligen måste satsa på ägda kanaler. Hur definierar du en ägd kanal?
Alexander Liljeblad
Det är kanske motsatsen till det vi gör i dag. Det är hemsida, blogg, egna kundlistor, CRM, bokningssystem och så vidare. Det är det vi menar med helt ägda kanaler. Där tror jag att man kan SEO- och GEO-optimera och arbeta med de kanalerna mer kontinuerligt, i stället för att förlita sig på att ta rygg på andra kanaler och betala. För det kostar mycket pengar om man hela tiden ska vara med i andras kanaler.
Lars Dahlberg
Ja, precis.
Alexander Liljeblad
Och en del av det är, som vi har varit inne på, att mobilanpassa hemsidan. Det är ett typexempel på en ägd kanal.
Lars Dahlberg
Så satsa på de kanaler, framför allt webben som du är inne på, där man verkligen har kontroll och kan optimera utifrån sitt eget perspektiv, och inte förlita sig på andra.
Alexander Liljeblad
Nej, exakt.
Lars Dahlberg
Vad innebär det då mer konkret att vara AI-redo som företag? Om man vill kunna säga att man känner sig någorlunda AI-redo utifrån det perspektiv undersökningen tar upp, vilka rutor ska man kunna bocka av?
Alexander Liljeblad
Man kan börja med det vi har varit inne på. Är min hemsida mobilanpassad? Har jag rätt spårning och de pixlar man kan installera på hemsidan? Och man kan använda AI, inte bara som ett internt verktyg. Man kan till exempel låta AI utvärdera ens egen SEO eller GEO, och använda AI för att utvärdera sin hemsida eller sin affär överlag. Men självklart ska man vara försiktig och dubbelkolla resultaten.
Lars Dahlberg
Och mätning har du också varit inne på som en viktig sak. Om vi går vidare: 5,5 procent av de europeiska företagen i undersökningen uppger att de har full kontroll över hur kunderna hittar dem. Det är väldigt lite. Varför hamnar det så snett?
Alexander Liljeblad
Jag tror återigen att det finns så väldigt många olika alternativ. Man får kunder från olika kanaler, men man hoppar över steget att sätta en grund och en infrastruktur, bland annat för att mäta vilken kanal som är bäst. Var konverterar jag mest? Vilka nyckeltal ska jag följa? Man behöver sätta den strukturen för att förstå de olika kanalerna bättre. Det finns AI-verktyg som för några veckor sedan öppnade för annonsering här i Norden. Hur mäter man det, ska vi testa det, och om vi testar, vad är ett bra resultat? Det är jättesvårt att säga om man inte har en bas. Så ett bra sätt att få bättre kontroll är att börja använda verktyg för att mäta.
Lars Dahlberg
Jag tycker att det är intressant. Många modernare företag, e-handlare och andra som naturligt säljer online, har på något sätt förberett sig för det här redan, och nu när utvecklingen kommer har de lättare att hänga med. De finns definitivt bland de 5,5 procenten. Men jag tror att väldigt många underskattar det. De har en affär som de tror inte är så digital, men som egentligen borde vara mycket mer digital. Det här borde vara mycket viktigare för dem att prioritera jämfört med många andra sätt att gå till marknaden. Man prioriterar helt enkelt för lågt, därav siffrorna tror jag.
Alexander Liljeblad
Ja, verkligen. Och som du är inne på, Lars, ska man inte underskatta att folk ändå söker upp bolag även om de inte är digitala, för att se om det finns recensioner eller en hemsida.
Lars Dahlberg
Vi tar ett steg till. De här AI-verktygen, ChatGPT, Perplexity och allt möjligt, står enligt undersökningen redan för sju procent av hur europeiska kunder hittar företag eller information om företag som de funderar på att köpa något av. Då kan man fråga sig hur snabbt det här rör sig. Just i dag, när vi spelar in, kom Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet. Den pekar tydligt på att det här går fort. På ett år har det gått från att 40 procent till att 60 procent använder det här aktivt, i princip dagligen. Det är framför allt de som är födda på 60-, 70- och 80-talet som har ökat rejält. Det är ett bevis på att det händer snabbt. Sjuprocentssiffran är den som står i er undersökning, men vad är din syn på det här?
Alexander Liljeblad
Läskigt kanske det är, men det växer så det knakar. Om man tittar på hur snabbt det har utvecklats och blivit bättre, vad man kan göra i dag jämfört med för ett år sedan, är det helt otroligt. Och vi ser det du är inne på i vår egen data: vi får fler och fler kunder från olika AI-verktyg. Det kan till exempel vara att de frågar Claude eller ChatGPT hur man köper en ny domän. Det som också är intressant i datan är att trafiken från de kanalerna har en förhållandevis hög konverteringsgrad. Jag tror att det är just den åldersgruppen som växer snabbast, och därför ser vi också att vår trafik från de kanalerna ökar. Väldigt intressant att rapporten kom i morse och kul att se att det växer.
Lars Dahlberg
Ja, det är fascinerande när det till och med hamnar överst i nyhetssändningarna. Då är det på riktigt. Jag tycker att vi går vidare med mätning, för det tycker jag är väldigt intressant. Du har redan tagit upp det, men enligt undersökningen är det bara 10,1 procent av de svenska företagen som mäter korrekt hur en webbplatsbesökare använder webben och omvandlas till ett lead eller en kund. Vad blir konsekvensen av det i praktiken, ur ägarens och ledningens perspektiv?
Alexander Liljeblad
Jag tror att man sätter sig själv i en ganska riskfylld position. Dels vet man inte var man ska investera och vilka kanaler som fungerar. Men också, som vi var inne på tidigare: om ett yngre bolag eller en nuvarande konkurrent börjar mäta och använda kanalerna kan de få en ganska stor konkurrensfördel gentemot dem som inte gör det. Tittar man på de siffror vi ser nu, och som kom i morse från Internetstiftelsen, är det kanske inte ett öppet mål, det finns ett grundarbete som ska göras, men det finns en stor möjlighet i att optimera så att man blir en del av sökresultaten i ChatGPT, Claude eller vad man nu använder.
Lars Dahlberg
När det går från 40 till 60 procent kan jag tänka mig att det breddas väldigt mycket till fler branscher, och att det plötsligt blir viktigt även i branscher som inte har trott att det är så viktigt. När så stora delar av befolkningen använder det så regelbundet blir det verkligen ett måste att anpassa sig. Och som vi säger: mäter man inte har man ingen egen uppfattning om vilket nuläge och vilken position man har i dag. Då får man ta tag i det först och främst.
Alexander Liljeblad
Det jag ville flika in är att steg ett är att börja mäta, men att man också sätter upp en någorlunda rutin för vad man gör med resultaten, och väljer vilka nyckeltal man ska följa. Det är nästa steg.
Lars Dahlberg
Precis. Du har varit inne på en del rekommendationer. Om vi avslutningsvis försöker sammanfatta de tre, fyra viktigaste sakerna att ta tag i för den som känner att det är dags att börja jobba med det här, och kanske har lite dåligt samvete i hela frågan. Vad skulle du säga?
Alexander Liljeblad
Absolut. Det första är att fråga en AI om ditt bolag. Vad gör ditt bolag? Läs svaret: stämmer det överens med det du själv tycker att ni gör, eller dyker ett annat bolag upp? Bara där tror jag att man får en ganska bra förståelse för hur lång resa man har framför sig.
Lars Dahlberg
Precis. Låt AI:n analysera dig. Vad är det den faktiskt uppfattar?
Alexander Liljeblad
Ja, exakt. Det andra, eftersom bara hälften har en mobilanpassad hemsida: ta mobilen, gå in på din hemsida och gör hela kundresan. Skapa ett konto, gå till kassan och följ hela vägen. Är din hemsida mobilanpassad? Du kanske har ett plugin som inte är det. Det kan man göra på bussen eller tåget till jobbet, och det är ett bra sätt att förstå vilka delar man kan förbättra.
Lars Dahlberg
Jag kan bara lägga till i den punkten att många hemsidor säkert fungerar i mobilen på något sätt, man kan begripa sig på dem. Men de är inte anpassade så att det verkligen blir bra i mobilen. Och man vet hur människor fungerar: är det inte tillräckligt bra ger man upp och skippar det helt. Det måste vara en bra upplevelse.
Alexander Liljeblad
Ja, exakt.
Lars Dahlberg
Och sedan mätningen. Vad ska man mäta, om vi konkretiserar det?
Alexander Liljeblad
Om ni inte mäter något i dag: ring era tio senaste kunder och fråga hur de hittade er. Det är det enklaste sättet att börja mäta. Steg två är, om säg sju av tio av kunderna hittade dig via en viss kanal, att börja där och sätta upp mätning av den. Och där kan man, nu blir det lite försäljning här, men inom Team Blue har vi till exempel ett verktyg som heter Metricool. Väldigt bra för att mäta alla olika kanaler.
Lars Dahlberg
Var kommer besökarna ifrån, helt enkelt?
Alexander Liljeblad
Precis, hur har de hittat dig? Och mäter man inget i dag skulle jag rekommendera att göra tio telefonsamtal till att börja med. Eller skicka ut 50 mejl och gör en kundundersökning helt enkelt.
Lars Dahlberg
Ja, exakt, det är en bra start. Och sedan var du inne på hur man gör det möjligt för folk att konvertera och visa intresse på olika sätt, och att man mäter vad det leder till. Det är ett naturligt nästa steg när man börjar få koll på den första nivån.
Alexander Liljeblad
Och bara för att flika in den sista: att börja. Jag tror att det kanske är det svåraste. Börja ta det på allvar och börja göra jobbet med att mäta. Det finns väldigt många bra verktyg i dag, och det är inte så svårt att börja som man kanske tror.
Lars Dahlberg
Alexander, om man vill få tag på undersökningen, hur kan vi guida lyssnarna? Det är säkert många som är nyfikna på att ta del av mer av innehållet.
Alexander Liljeblad
Ja, absolut. Dels kommer du att dela den i era kanaler, och vi har delat den på vår hemsida, team.blue. Och jag tror att du kommer att tagga mig på LinkedIn, Lars.
Lars Dahlberg
Ja, exakt, det gör jag gärna.
Alexander Liljeblad
Om någon verkligen vill får de skriva till mig, så skickar jag den till dem.
Lars Dahlberg
Precis. Som Alexander är inne på kommer vi att lägga länkar både till undersökningen och till Alexander på LinkedIn, så att man kan få tag på Alexander Liljeblad där. Det finns säkert ett par stycken med det namnet, men då får ni i alla fall länken till rätt person, om ni vill ta del av undersökningen och förstå mer om hur ni ska ta greppet om de här sakerna utöver det vi har pratat om. Med det, Alexander, vill jag bara säga tack för att du har varit med och bidragit med den här undersökningen. Det var jätteintressant läsning för en sådan som är lite nörd inom det här området som jag. Och lite skrämmande, som jag tror att många lyssnare har förstått. Men som sagt finns det mycket att göra, och det kan leda till väldigt mycket förbättringar om man tar tag i det här. Det är inte bara hot, det finns faktiskt rätt mycket möjligheter gömda här också.
Alexander Liljeblad
Ja, verkligen. Och tack för att jag fick vara med, jättekul!
Lars Dahlberg
Verkligen. Och till alla er som lyssnar där ute säger jag precis som vanligt: vad ni än gör, se till att vara relevanta. Tack och hej!
The post Podd #253 – Alexander Liljeblad om AI-dimman appeared first on Business Reflex.
Oct 15
33 min

Så tänker en affärsängel om tidiga bolag – med Magnus Koch från Zero to Heaven
Vad avgör om ett tidigt tillväxtbolag lyckas? Och varför handlar det så ofta om fokus, team och tålamod snarare än om själva idén?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Magnus Koch, som efter 30 år på Volvo idag är en av delägarna i investeringsbolaget Zero to Heaven. Bolaget investerar i tidiga, skalbara bolag, främst inom SaaS och IT.
Samtalet handlar om vad Magnus tittar på när han utvärderar ett bolag, varför entreprenörer så ofta fastnar i att bygga mer istället för att sälja det som redan finns, och varför rätt team slår den bästa idén. De pratar också om att finansiering nästan alltid tar längre tid än man tror, om AI som är här för att stanna men går långsammare än hypen, och om läget för svenskt entreprenörskap.
The post Podd #252 – Magnus Koch om att investera i tidiga bolag appeared first on Business Reflex.
Oct 1
38 min

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro
Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag.
Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder.
De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld.
Läs transkribering
Anders Hermansson (00:06)
Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget.
Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån.
Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet.
Anders Hermansson (01:16)
Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten!
Erik (01:20)
Tackandes.
Anders Hermansson (01:22)
Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden.
Erik (01:29)
Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för.
Anders Hermansson (01:32)
Ja, du är ödmjuk också.
Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag.
Erik (01:36)
Och glimtar i ögat.
Anders Hermansson (02:00)
Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu?
Erik (02:10)
Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student
Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men.
Anders Hermansson (03:05)
Nej.
Erik (03:08)
Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden.
som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen.
Anders Hermansson (04:04)
Just bootstrapping.
Erik (04:05)
Ja,
numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att…
att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation.
Anders Hermansson (04:47)
Ahoj!
Erik (05:03)
som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag.
Anders Hermansson (05:18)
Mm.
Erik (05:31)
Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process.
Anders Hermansson (05:41)
Mm.
Erik (05:57)
träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta
Anders Hermansson (06:15)
Mm.
Erik (06:26)
vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken.
Anders Hermansson (06:35)
Mm.
Erik (06:54)
killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad.
Anders Hermansson (07:03)
Mm.
Erik (07:23)
Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade.
Anders Hermansson (07:36)
Mmm, okej.
Erik (07:52)
Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då.
För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om
var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014
Anders Hermansson (09:15)
Öster.
Erik (09:20)
fram till 2018 i december.
Anders Hermansson (09:23)
Vad var
drivkraften att notera bolaget?
Erik (09:29)
Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE
så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö.
Anders Hermansson (10:14)
Ja, och tack.
Erik (10:27)
Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018.
Anders Hermansson (10:32)
Mm.
Mm.
Jag fattar.
Erik (10:54)
Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och
Anders Hermansson (11:10)
⁓ okej.
Nej.
Erik (11:24)
2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren.
Anders Hermansson (11:30)
Alla kan.
Erik (11:54)
Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils.
och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén.
Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här.
Anders Hermansson (13:02)
Vad saknar du mest från vd-rollen?
Erik (13:09)
Mm?
Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder.
Anders Hermansson (13:23)
Mm.
Erik (13:39)
Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris.
Anders Hermansson (13:49)
Den är direkt.
Erik (14:09)
Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna.
Anders Hermansson (14:11)
Tack
Just det.
Mm, exakt. Jag med.
Exakt.
Erik (14:38)
Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler.
Anders Hermansson (14:48)
Pista.
Så man får ta tag i det igen.
Mm.
Erik (15:05)
som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer.
Så jag får inte likt.
Anders Hermansson (15:35)
Just det. Men det kanske
är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje.
Erik (15:45)
Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga.
Anders Hermansson (15:47)
Lite smodare kurva på något sätt. Ja,
det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom.
Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI?
Erik (16:34)
Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech…
Anders Hermansson (16:37)
Ja, eller hur?
Erik (17:00)
skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen.
Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet.
och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag
Anders Hermansson (18:11)
Mm.
Hmm.
Erik (18:28)
måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt
Anders Hermansson (18:38)
Nej, nej, exter.
Erik (18:53)
Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i.
Anders Hermansson (19:08)
Exakt.
Mm.
Erik (19:22)
mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten.
Anders Hermansson (19:30)
Mm.
Jag har faktiskt,
jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B.
Erik (20:06)
Du ser där vilka möjligheter nu
och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år.
Anders Hermansson (20:18)
Mm.
Erik (20:36)
Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra
Anders Hermansson (20:38)
Det ses.
Erik (21:05)
mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp.
Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna.
Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag.
Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen.
Anders Hermansson (22:53)
Och höjst är.
Hur
är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar.
och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu?
Erik (23:33)
Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012.
Anders Hermansson (23:39)
Ha
Erik (24:03)
Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar,
Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden.
Anders Hermansson (24:51)
Mm.
Erik (24:58)
ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap.
Anders Hermansson (25:02)
Mm.
Erik (25:25)
Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och
Anders Hermansson (25:36)
Mm. Mm.
Erik (25:54)
problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu.
Anders Hermansson (26:03)
Mm.
Mm. Mm.
Erik (26:23)
Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir.
Anders Hermansson (26:50)
Okej, det är
väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart.
Erik (26:54)
Vi egentligen
så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är
Anders Hermansson (26:58)
Mm.
⁓ Nej.
Erik (27:24)
Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter.
Anders Hermansson (27:25)
Just det.
Mm.
Erik (27:53)
som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är.
Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt.
Anders Hermansson (28:22)
Mm.
Ja, jag fattar. Det låter
som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det.
låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället.
Erik (28:52)
Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut.
Anders Hermansson (28:57)
Hmm.
Mm.
Erik (29:22)
ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna.
Anders Hermansson (29:29)
Mm.
Just det.
Erik (29:52)
Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet.
Anders Hermansson (30:17)
Mm. Just det.
Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också,
Erik (30:29)
Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i.
Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda.
Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI.
Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att
Anders Hermansson (32:14)
Mm. Mm.
Erik (32:21)
att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att…
Anders Hermansson (32:38)
För fråga,
man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer?
Erik (32:45)
Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från
från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det
Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan.
dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att
Anders Hermansson (34:09)
Jag fattar.
Mm. Mm.
Erik (34:37)
att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation.
Anders Hermansson (35:02)
Hur ofta?
Erik (35:07)
Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna.
Anders Hermansson (35:07)
Öster.
Just det.
Erik (35:38)
så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt.
Anders Hermansson (35:41)
Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut.
Erik (36:02)
Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll.
Anders Hermansson (36:29)
Mm.
Erik (36:32)
Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla.
Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att…
Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här.
att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up.
Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point.
Anders Hermansson (38:32)
Just det.
Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon…
Erik (38:54)
som brukar vara.
Anders Hermansson (39:01)
Någon filosofi sådär.
Erik (39:04)
Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt.
Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga.
Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd.
med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap.
Anders Hermansson (40:51)
Hmm.
Just det.
Erik (40:58)
Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans.
Anders Hermansson (41:05)
Mm. Mm.
Mm.
Erik (41:28)
En.
Anders Hermansson (41:30)
Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med…
Erik (41:46)
Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter.
Anders Hermansson (42:01)
Nåååå
Erik (42:12)
Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans.
Anders Hermansson (42:24)
Mm.
Erik (42:41)
Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen.
Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen.
På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent.
Anders Hermansson (43:50)
Mm.
Erik (44:09)
Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare.
Anders Hermansson (44:28)
Mm.
Erik (44:39)
så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man…
Anders Hermansson (44:50)
Mm.
Jästän.
Mm. Ja.
Erik (45:07)
Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden.
Anders Hermansson (45:10)
Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en
entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare.
Erik (45:50)
Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många.
Anders Hermansson (46:08)
Mm.
Erik (46:20)
av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att
Anders Hermansson (46:27)
Mm.
Mm.
Erik (46:50)
Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga
Anders Hermansson (47:05)
Mm.
Ja, ja.
Erik (47:20)
Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra.
Anders Hermansson (47:35)
Mm, jävlar.
Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans.
Erik (47:58)
Exakt.
Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent.
Anders Hermansson (48:12)
Mm.
Ja, exakt.
Erik (48:26)
Och så VIP
så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på.
Anders Hermansson (48:32)
Ja precis.
Mm. Mm.
Erik (48:56)
Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid.
Anders Hermansson (49:01)
Mm.
Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga.
Erik (49:17)
Mm, stämmer.
Anders Hermansson (49:26)
Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju…
Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod.
Erik (50:19)
Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch.
Anders Hermansson (50:46)
Mm.
Erik (50:47)
Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter.
Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi.
Anders Hermansson (51:26)
Mm.
Erik (51:41)
Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi.
Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation.
Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter.
Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot
Anders Hermansson (53:19)
Mm.
Mm.
Hej då!
Erik (53:37)
att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi.
Anders Hermansson (53:51)
Mm. Mm. Mm.
Jastu.
Erik (54:06)
och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen.
Anders Hermansson (54:10)
Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt
Erik (54:15)
Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den
typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag.
Anders Hermansson (54:24)
Ja.
Erik (54:40)
kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som…
Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag
Anders Hermansson (55:24)
Mm.
Erik (55:36)
som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag.
Anders Hermansson (55:48)
Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga.
Erik (56:04)
Tack Andes och tack alla ni som lyssnade.
Anders Hermansson (56:07)
Ja, grymt! Ha det så fint!
Erik (56:10)
Det samma.
Anders Hermansson (56:11)
Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider.
Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå!
The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.
Jun 18
56 min

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI?
AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände.
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt.
De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar:
Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera.
Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential.
Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera.
Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet.
Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder.
Läs transkribering
Anders Hermansson (00:03)
Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är…
hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som
verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun!
Anders Hermansson (01:01)
Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden!
Hanna Musie (01:05)
Tack så mycket, väldigt kul att här!
Anders Hermansson (01:07)
Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och…
Anders Hermansson (01:32)
utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt!
Hanna Musie (01:45)
Det är härligt att bidra med energi.
Anders Hermansson (01:47)
Ja, eller hur? Men
du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så.
Hanna Musie (01:56)
Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela
konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant.
Anders Hermansson (02:37)
Ja, spännande. Och det här
med Women in AI, vad är det för någonting?
Hanna Musie (02:42)
Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul.
Anders Hermansson (03:01)
Snyggt. Och bara
så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här.
Hanna Musie (03:06)
Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp.
Anders Hermansson (03:19)
Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig?
Hanna Musie (03:25)
Men
det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter.
Anders Hermansson (03:32)
Ja, exakt.
Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här?
Hanna Musie (03:43)
Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen…
Anders Hermansson (04:03)
Mm-hmm.
Hanna Musie (04:12)
Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen?
Anders Hermansson (04:18)
Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här.
Hanna Musie (04:27)
Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag.
Anders Hermansson (04:53)
Mm.
Hanna Musie (04:56)
och
vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter.
Anders Hermansson (05:01)
Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då.
Hanna Musie (05:11)
Mm, ja. Och det har man ju redan.
Jättemycket nytta.
Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå.
Anders Hermansson (05:26)
Mm. Mm.
Mm.
Ja, stä.
Hanna Musie (05:39)
Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för…
Anders Hermansson (05:46)
Mm.
Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu.
Hanna Musie (06:09)
Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor.
Anders Hermansson (06:12)
Mm.
Mm, mm.
Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande?
Hanna Musie (06:46)
Mm. Mm.
Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker.
Anders Hermansson (07:05)
Ja.
Jesta.
Hanna Musie (07:22)
och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt.
Anders Hermansson (07:29)
Hej då!
Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska
Hanna Musie (07:42)
Hej!
Prösters!
Anders Hermansson (07:50)
det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det?
Hanna Musie (07:58)
Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar.
Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner.
Anders Hermansson (08:34)
Ja.
Hanna Musie (08:35)
Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom.
Anders Hermansson (08:45)
Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår.
Hanna Musie (08:47)
Ja, så det
är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men…
Anders Hermansson (08:56)
Ja.
Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då…
Hanna Musie (09:26)
Mm.
Ja.
Anders Hermansson (09:44)
inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag.
Hanna Musie (09:54)
Nej.
Ja,
och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare.
Anders Hermansson (10:21)
⁓ så klart.
Hanna Musie (10:22)
Så
när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut.
Anders Hermansson (10:31)
Mm.
Hanna Musie (10:31)
Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig?
Anders Hermansson (10:59)
Just det.
Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det…
Hanna Musie (11:21)
Mm.
Anders Hermansson (11:27)
Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra?
Hanna Musie (11:37)
Mm.
Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men…
Anders Hermansson (11:42)
Ja.
Mm.
Hanna Musie (11:49)
Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor.
Anders Hermansson (11:52)
Mm.
Mm.
Hanna Musie (12:19)
Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta.
Anders Hermansson (12:20)
Jöster.
Så det är snarare positivt.
Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt.
Hanna Musie (12:36)
Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram.
Anders Hermansson (12:47)
Just det.
Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund.
Hanna Musie (13:01)
Mm.
Ja.
Anders Hermansson (13:15)
Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt.
Hanna Musie (13:22)
Ja.
Ej då!
Anders Hermansson (13:43)
Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in
Hanna Musie (13:45)
Ja.
Anders Hermansson (13:46)
där den bara jajaja.
Hanna Musie (13:49)
Ja, men det
ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm.
Anders Hermansson (13:57)
Ja.
Jo just det exakt.
Hanna Musie (14:06)
Ja,
som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv.
Anders Hermansson (14:17)
Ja.
Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då.
Hanna Musie (14:37)
Ja.
Mm.
Anders Hermansson (14:56)
Ja,
men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet.
Hanna Musie (15:04)
Jo, absolut.
Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst
Anders Hermansson (15:23)
Mm.
Mm.
Hanna Musie (15:35)
analysera
vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra.
Anders Hermansson (15:49)
Mm.
Mm.
Hanna Musie (16:00)
Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen.
Anders Hermansson (16:17)
Jag fattar.
Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra!
Hanna Musie (16:32)
Mm.
Mm.
Anders Hermansson (16:47)
Men
det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet.
Hanna Musie (16:53)
Mm. Ja.
Ja.
Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna.
Anders Hermansson (17:22)
Mm.
Mm. Mm.
Hanna Musie (17:44)
Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera.
Anders Hermansson (17:55)
Mm.
Just det.
Hanna Musie (17:58)
Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera.
Anders Hermansson (18:05)
Ja.
Hanna Musie (18:22)
För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt.
Anders Hermansson (18:33)
Nej just det exakt,
det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom.
Hanna Musie (18:42)
Mm.
Precis.
Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn.
Anders Hermansson (18:50)
Ja.
Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar
Hanna Musie (19:19)
Mm.
Anders Hermansson (19:31)
som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom.
Hanna Musie (19:47)
Tack
Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan.
Anders Hermansson (20:04)
Just det.
Hanna Musie (20:09)
Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra.
Anders Hermansson (20:30)
Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga…
verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål?
Hanna Musie (21:07)
Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom…
Anders Hermansson (21:11)
Hm?
Mm.
Hanna Musie (21:34)
Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man…
med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då
Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel.
Anders Hermansson (22:35)
Mm-hmm.
Jätte.
Hanna Musie (22:47)
Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom.
Anders Hermansson (23:07)
Gästa.
Hanna Musie (23:07)
Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action.
Anders Hermansson (23:21)
Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och
Hanna Musie (23:25)
Precis.
Anders Hermansson (23:48)
De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer.
En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat.
Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen…
Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte?
Hanna Musie (25:14)
Mm.
Det beror på om du har på minnet eller inte.
Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket.
Anders Hermansson (25:45)
Mm.
Hanna Musie (25:59)
PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på.
Anders Hermansson (26:02)
Just det.
Ja, just det.
Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house.
Hanna Musie (26:31)
Exakt. Precis. Så det är
ju viktigt att tänka på innan man delar allting.
Anders Hermansson (26:40)
Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för…
Hanna Musie (26:52)
Mm.
Mm.
Mm.
Anders Hermansson (27:05)
Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer.
Hanna Musie (27:08)
Nu.
Mm.
Ja.
Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart.
Anders Hermansson (27:55)
Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced.
Hanna Musie (28:06)
Ja, och det gör de ju redan idag.
Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag.
Anders Hermansson (28:13)
Mm.
Jaster.
Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in…
Hanna Musie (28:38)
Mm.
Mm.
just nu.
Mm.
Anders Hermansson (28:57)
Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man…
Hanna Musie (29:10)
Mm.
Spik sökt.
Anders Hermansson (29:24)
Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden!
Hanna Musie (29:36)
Mm.
Det är en jättebra poäng
Anders Hermansson (29:52)
Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara?
Hanna Musie (30:06)
Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter.
Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och
och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert.
Anders Hermansson (31:12)
Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan?
Hanna Musie (31:23)
Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer…
lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika…
Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga.
Anders Hermansson (31:56)
Mm.
Mm.
Just det.
Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa?
Hanna Musie (32:26)
Mm.
Pisses.
Anders Hermansson (32:41)
Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert.
Hanna Musie (32:50)
Men en annan grej som också
är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att…
AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan.
Anders Hermansson (33:04)
Mm.
Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för
Hanna Musie (33:33)
Precis.
Anders Hermansson (33:56)
Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom?
Hanna Musie (34:03)
Mm.
Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att…
Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju
mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor.
Anders Hermansson (35:00)
Just det, mycket bra.
Mm.
Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa!
Hanna Musie (35:12)
Ja men precis.
Ja,
men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad.
Anders Hermansson (35:59)
Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som…
Hanna Musie (36:02)
Ja.
Anders Hermansson (36:28)
Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte
expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle.
Hanna Musie (37:00)
Mm.
Mm.
Mm.
Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att…
Anders Hermansson (37:27)
Nej.
Hanna Musie (37:43)
Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är.
Anders Hermansson (37:50)
Exakt.
Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI.
Hanna Musie (38:10)
Mm.
Anders Hermansson (38:18)
Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att
Hanna Musie (38:39)
Pisses.
Anders Hermansson (38:46)
Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam
Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna?
Hanna Musie (39:24)
Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först.
Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt.
Anders Hermansson (39:40)
Mm? Ja?
Ja.
Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här…
Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer?
Ja då.
Hanna Musie (40:47)
…small till medium-sized. Så liksom, ja.
Anders Hermansson (40:52)
En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden.
Hanna Musie (40:56)
Som majoriteten av svenska bolag är.
Mm.
⁓
Precis.
Anders Hermansson (41:18)
Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa.
Hanna Musie (41:44)
Ja, precis. Och sen en CMO
eller motsvarande som håller ihop helheten.
Anders Hermansson (41:49)
Just det. Och som har bra budget för tokens.
Hanna Musie (41:52)
Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst.
Anders Hermansson (42:09)
Ja.
Ja exakt, de kan
aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är…
Hanna Musie (42:19)
Det var bra.
Anders Hermansson (42:43)
Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då.
Hanna Musie (42:53)
Och även vara trygg i att vara otrygg.
Anders Hermansson (42:57)
Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid.
Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra?
Hanna Musie (43:35)
Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O.
Anders Hermansson (43:59)
Hmm… Hmm…
Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då.
Hanna Musie (44:24)
Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt.
Anders Hermansson (44:32)
Mm.
Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja.
Hanna Musie (44:54)
Ja. Det ses. Där!
Mm.
Ja.
Anders Hermansson (45:10)
Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden.
Hanna Musie (45:14)
Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig.
Anders Hermansson (45:17)
Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej!
Hanna Musie (45:19)
Då sa man…
Hej!
Anders Hermansson (45:21)
Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen.
som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner.
Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå!
The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.
May 15
46 min

Signalbaserad försäljning – det nya svarta?
Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.
Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld.
Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin.
Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt.
Viktiga insikter:
Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder.
Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation.
Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt.
Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen.
Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta.
Läs transkribering
Anders Hermansson (02:05.403)
Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden!
Niklas Gustavsson (02:09.742)
Ja men tack så mycket!
Anders Hermansson (02:11.739)
Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning.
Niklas Gustavsson (02:23.918)
Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen.
Anders Hermansson (02:33.371)
Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret?
Niklas Gustavsson (02:50.798)
Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation.
Anders Hermansson (03:13.561)
Okej.
Niklas Gustavsson (03:19.63)
Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte.
Anders Hermansson (03:42.105)
Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir.
Niklas Gustavsson (03:47.886)
Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation.
Anders Hermansson (03:59.257)
Exakt.
Niklas Gustavsson (04:17.454)
funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång.
I samband med det så hittade vi också Play.
Anders Hermansson (04:54.873)
Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan?
Niklas Gustavsson (05:18.126)
Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel.
eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller
agenter som agerar på de signaler som kommer in.
Anders Hermansson (06:20.568)
Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för.
Niklas Gustavsson (06:51.214)
Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant…
på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist.
och prata med kunderna senare i beslutsprocessen.
Anders Hermansson (07:54.072)
Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt.
Niklas Gustavsson (08:25.102)
Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra
Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller
Anders Hermansson (08:57.494)
Jag fattar.
Niklas Gustavsson (09:24.302)
Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo.
Anders Hermansson (09:28.95)
Nej.
Anders Hermansson (09:33.75)
Ha!
Niklas Gustavsson (09:53.998)
Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor.
Anders Hermansson (09:56.822)
Och ställ dig ut på mässor.
Niklas Gustavsson (10:23.854)
är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP.
Anders Hermansson (10:28.054)
Fattar.
Anders Hermansson (10:37.462)
Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på.
Niklas Gustavsson (11:06.51)
Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de
Anders Hermansson (11:15.446)
Ja, just det.
Anders Hermansson (11:26.869)
Just det.
Niklas Gustavsson (11:35.022)
de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM.
Anders Hermansson (11:45.142)
Mm.
Anders Hermansson (12:03.253)
Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna?
Niklas Gustavsson (12:14.19)
Ja, dels så…
Niklas Gustavsson (12:20.622)
Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej.
Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån.
Anders Hermansson (12:56.245)
Mm-hmm.
Anders Hermansson (13:14.389)
Mm.
Niklas Gustavsson (13:16.686)
Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här.
Anders Hermansson (13:25.013)
Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM?
Niklas Gustavsson (13:43.534)
Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att…
Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns.
Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram.
Anders Hermansson (14:35.157)
okay.
Anders Hermansson (14:43.381)
Just det.
Niklas Gustavsson (15:03.598)
eller på dem som man redan har.
Anders Hermansson (15:05.972)
Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar.
Niklas Gustavsson (15:24.398)
Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden.
Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom…
Anders Hermansson (16:11.604)
Ja.
Niklas Gustavsson (16:20.75)
Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt.
Anders Hermansson (16:24.02)
Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här?
Niklas Gustavsson (16:36.654)
Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det.
Anders Hermansson (16:45.78)
Mm? Mm?
Niklas Gustavsson (17:06.574)
som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte…
De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan
Anders Hermansson (17:47.924)
Mm.
Niklas Gustavsson (17:55.47)
Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som
De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker.
Anders Hermansson (18:26.802)
Nej jag fattar.
Niklas Gustavsson (18:52.366)
Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting
Anders Hermansson (18:56.914)
Mm-hmm. Mm.
Anders Hermansson (19:09.841)
Jästa.
Niklas Gustavsson (19:21.294)
i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning.
Anders Hermansson (19:28.177)
Hysta.
Anders Hermansson (19:44.146)
Mm.
Anders Hermansson (19:49.841)
Ja, exakt.
Niklas Gustavsson (19:50.446)
Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation.
Anders Hermansson (20:12.369)
Mm-hmm.
Niklas Gustavsson (20:17.902)
Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text.
Anders Hermansson (20:42.961)
Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer?
Niklas Gustavsson (20:55.342)
Mm.
Niklas Gustavsson (21:10.926)
Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb.
Anders Hermansson (21:17.552)
Mm.
Anders Hermansson (21:22.576)
Ja, exakt.
Niklas Gustavsson (21:40.366)
Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en.
Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden.
om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster.
Anders Hermansson (22:40.079)
Hej då!
Anders Hermansson (22:51.023)
Han fattar, okej.
Anders Hermansson (23:02.927)
Ja, det det.
Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är…
Niklas Gustavsson (23:25.006)
Nu.
Anders Hermansson (23:35.503)
Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det?
Niklas Gustavsson (23:39.598)
Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen.
Anders Hermansson (23:44.464)
Mm.
Anders Hermansson (23:54.255)
Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte.
Niklas Gustavsson (23:59.726)
Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med.
och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den.
Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport
omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag.
Anders Hermansson (25:28.398)
Mm.
Anders Hermansson (25:46.509)
Mm.
Niklas Gustavsson (25:47.822)
Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y.
Anders Hermansson (25:56.237)
Jästa.
Anders Hermansson (26:03.117)
Mm-hmm.
Anders Hermansson (26:11.661)
Ja, det.
Niklas Gustavsson (26:13.006)
Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela
Anders Hermansson (26:21.901)
Hej.
Niklas Gustavsson (26:40.494)
Allt har skapats utifrån promptningen.
Anders Hermansson (26:44.365)
Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen?
Niklas Gustavsson (26:54.286)
Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre.
Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail.
Anders Hermansson (27:25.741)
Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för.
Niklas Gustavsson (27:49.326)
Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det.
Anders Hermansson (28:07.916)
Ja.
Anders Hermansson (28:15.948)
Mm.
Niklas Gustavsson (28:19.534)
Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak.
Anders Hermansson (28:35.629)
Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej.
Niklas Gustavsson (28:38.446)
Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot.
Anders Hermansson (28:52.044)
mer statiska.
Niklas Gustavsson (28:52.43)
Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna.
Anders Hermansson (29:11.532)
Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga?
Niklas Gustavsson (29:30.606)
Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att…
Anders Hermansson (29:36.204)
Exakt.
Niklas Gustavsson (29:58.03)
bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man.
Anders Hermansson (30:11.148)
Mm, exakt.
Anders Hermansson (30:19.372)
Åh, åh.
Anders Hermansson (30:26.764)
Exakt.
Niklas Gustavsson (30:27.534)
att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är.
Anders Hermansson (30:35.98)
Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet?
Niklas Gustavsson (30:48.334)
Ja, alltså…
Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt.
Anders Hermansson (31:06.251)
Mm.
Niklas Gustavsson (31:26.158)
Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att
Anders Hermansson (31:32.107)
Mm-hmm.
Niklas Gustavsson (31:55.79)
att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att
Anders Hermansson (32:04.971)
Mm.
Anders Hermansson (32:18.986)
Alla öster.
Niklas Gustavsson (32:24.814)
Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet.
Anders Hermansson (32:52.202)
Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så.
Niklas Gustavsson (32:57.934)
Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att
Anders Hermansson (33:06.218)
Just det.
Anders Hermansson (33:25.739)
Öster.
Niklas Gustavsson (33:27.822)
att informera om möjligheter.
Anders Hermansson (33:32.522)
Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information.
Niklas Gustavsson (33:46.446)
Ja.
Anders Hermansson (34:02.218)
som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här?
Niklas Gustavsson (34:03.47)
Nej. Nej precis.
Niklas Gustavsson (34:15.726)
Så är det absolut.
Niklas Gustavsson (34:33.773)
Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat.
Anders Hermansson (35:02.473)
Mm-hmm.
Niklas Gustavsson (35:02.862)
En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast.
Anders Hermansson (35:11.209)
Ja.
Niklas Gustavsson (35:31.246)
Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att
Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet.
slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul.
Anders Hermansson (36:57.32)
Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den.
Niklas Gustavsson (37:20.814)
Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul.
Anders Hermansson (37:45.831)
Just det. Så är det ju.
Niklas Gustavsson (37:48.494)
Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren.
Anders Hermansson (37:52.039)
Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial.
Niklas Gustavsson (37:55.694)
Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg
tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag.
Anders Hermansson (38:37.927)
Just det.
Niklas Gustavsson (38:49.71)
Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet.
Anders Hermansson (38:59.751)
Ja, just det.
Anders Hermansson (39:04.616)
Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att…
ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här.
Niklas Gustavsson (39:36.27)
Vad är det för smut?
Niklas Gustavsson (39:42.894)
Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100
Anders Hermansson (39:51.783)
Exakt.
Anders Hermansson (39:59.111)
Just det.
Niklas Gustavsson (40:11.758)
100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt.
Anders Hermansson (40:13.511)
Ja, just det.
Niklas Gustavsson (40:41.422)
att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler.
Anders Hermansson (40:47.014)
Exakt.
Anders Hermansson (40:51.046)
Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna.
Niklas Gustavsson (40:58.99)
Mm.
Niklas Gustavsson (41:18.126)
Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg.
Anders Hermansson (41:31.75)
Ja, exakt.
Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte?
Niklas Gustavsson (42:00.43)
Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu.
Anders Hermansson (42:08.902)
Gör något.
Niklas Gustavsson (42:27.694)
Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster.
Anders Hermansson (42:39.301)
Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis?
Niklas Gustavsson (42:58.094)
Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om.
Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter.
Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna?
Anders Hermansson (43:59.14)
Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig?
Niklas Gustavsson (44:20.974)
Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans.
Anders Hermansson (44:24.164)
Hallå?
Det där vi hänger.
Anders Hermansson (44:35.524)
Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden!
Niklas Gustavsson (44:41.774)
Hallå?
Niklas Gustavsson (44:47.758)
Ja, men tack själv.
Anders Hermansson (44:49.764)
Hejdå!
Niklas Gustavsson (44:51.246)
Hejdå!
The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.
Apr 2
43 min

Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt
I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden gästas vi av Petter Andersson, strategisk rådgivare inom CRM och Marketing Automation. Tillsammans diskuterar vi varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sina digitala investeringar till faktiskt kundbeteende och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt.
Samtalet tar avstamp i den frustration många upplever kopplat till sin digitala kommunikation där resultatet ofta bara en hög volym av lågrelevant e-post som skadar varumärket snarare än att hjälpa kunden. Petter delar med sig av sin ”utifrån-och-in”-metodik för att bryta igenom bruset och skapa en sömlös kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering.
Lyssna om du vill få grepp om…
Hur du går från E-mail marketing till Omnichannel: Hur du samordnar flera kanaler för att skapa en gemensam och agerbar kundbild.
Gapet i kundresan: Varför det ofta är tyst när kunden behöver hjälp som mest, och hur du täpper till dessa hål med intelligent automatisering.
VD-testet: Varför du som ledare måste börja ”uppleva” din egen kundresa för att identifiera de saker som bromsar er tillväxt.
Upplever du att ditt bolag lägger mer energi på interna processer än på att faktiskt förstå kundens köpresa? Då är det här avsnittet för dig!
Du når Petter Anders enklast via LinkedIn
eller via hans bolag www.homerun.cx
Läs transkribering
Lars Dahlberg [00:00:11]:
till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i poddstudion idag heter Lars Dahlberg. I det här avsnittet av Säljmarknadspodden gästas jag av Petter Andersson. Han är strategisk rådgivare inom CRM och marketing automation. Tillsammans pratar vi om varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sin digitala investeringar till faktiska kundbeteenden och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i en frustration som många upplever i att lyckas anpassa sina budskap och bli relevanta. Petter är med här och delar med sig av sitt utifrån och in-koncept eller utifrån och in-metodik för att bryta igenom det här bruset och skapa en kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering.
Lars Dahlberg [00:01:18]:
Jag tänker mig så här. Över till intervjun med Petter. Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden. Petter Andersson.
Petter Andersson [00:01:27]:
Hej. Stort tack för att jag fick vara med.
Lars Dahlberg [00:01:30]:
Ja, jättekul att du ville vara med. Du och jag träffades ju på LinkedIn och det visade sig ju efter lite chattande där på LinkedIn att vi hade rätt mycket gemensamma passioner kring det här ämnet som vi ska prata om idag som handlar om marketing automation.
Petter Andersson [00:01:49]:
Det stämmer.
Lars Dahlberg [00:01:50]:
Jag insåg ganska snabbt att det var ett tag sedan vi pratade om det här i Säljmarknadspodden. Det är kanske viktigare än någonsin och kanske också lite svårare än någonsin. Du känns som en riktig expert på det här ämnet så då tänkte jag att vi gör en podd.
Petter Andersson [00:02:07]:
Tack snälla, vi ska se vad jag kan bidra med.
Lars Dahlberg [00:02:09]:
Ja, men du innan du sätter igång och bidrar här så tänker jag att du har inte varit med i Säljmarknadspodden tidigare så du får nog berätta lite mer om vem är Petter Andersson?
Petter Andersson [00:02:19]:
Ja, man kanske hör på min dialekt att jag är uppväxt i entreprenöriella Småland. Hela släkt och vänner drev antingen butiker och de som inte gjorde det drev andra typer av småföretag. Så jag kommer från den miljön. och har jobbat som försäljnings- och marknadschef inom så kallad marketing tech och marketing automation med allt vad det innebär. Som kundklubbs och CRM-nerd så har jag också gått med i alla kundklubbar, tackat ja till alla nyhetsbrev i 25 år och mer eller mindre frivilligt reflekterat över vad man får och vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Och nu för tiden är jag konsult inom CRM och Marketing Automation driver en firma som heter Home Run med fokus på faktiskt Marketing Automation inom framförallt business to business eller komplexa produkter och tjänster, medlemsföretag, fackföreningar och medlemsorganisationer och liknande.
Lars Dahlberg [00:03:20]:
Fint, nu tror jag att lyssnarna kan ringa in dig lite grann här och inse att du är klockren för det här ämnet. Då är det ju så här att marketing automation, det var väl ett begrepp som började segla upp här när B2B-köparen blev digital. Och någon gång där i 2010, 2012, 2013 börjar ju de första systemen som kallar sig för marketing automation uppstå. Men jag tänker att vi kanske skulle ta och definiera in vad det här med marketing automation faktiskt handlar om mer utifrån dagens perspektiv.
Petter Andersson [00:03:55]:
Ja, och i alla fall ringa in vad vi menar med det i det här samtalet, eller vad jag själv menar med det. För att låta lite nästan akademiskt så skulle jag säga att det är företags automatiska kommunikation med kända kontakter. Det vill säga vi exkluderar den typen av marknadsföring som är betald annonsering ut mot marknaden, så att säga mot icke-kända kontakter. Oftast är det att man har någon form av kunddatabas eller register eller så där man vill kommunicera smartare och uppnå någon form av effekt. Och förr i tiden var det här ju då så kallad e-mail-marketing hette det då och nu för tiden pratar man eller sedan ett tag tillbaka pratar man mer om omni-channel-marketing, det vill säga att flera kanaler fungerar tillsammans med en gemensam kundbild och att vad kunden gör i den ena kanalen påverkar vad de får för typ av kommunikation i en annan kanal.
Lars Dahlberg [00:04:48]:
Mm, exakt. Så att det tycker jag är väl en superbra definition av vad det här handlar om egentligen. Och det är precis det här med omnichannel som är så viktig aspekt och vi kommer ju komma in på en massa saker som har med det här att göra och utmaningar och annat för att få det här verkligen att fungera. Men det är mycket det som skapar också komplexiteten kring det hela. När man nu ser på det på det sättet och inte bara emailmarketing med lite enklare typ av grunddata. Men du, Petter, nu valde vi att göra den här podden. Och när du och jag hade lite resonemang om det här insåg vi att det är nog faktiskt kanske viktigare än nånsin. Men vad är det som gör att det är det, skulle du säga?
Petter Andersson [00:05:31]:
Ja, så marketing automation kan man säga, för att låta lite alarmistisk, höll jag på att säga, så är ju det här lite i kris, höll jag på att säga det. Vi har ju å ena sidan en minskande andel av publiken som överhuvudtaget läser e-mail, samtidigt som väldigt många företag skickar väldigt mycket e-mail till exempel. Och om man då vill uppnå några slags mål med sin så kallade marketing automation, man vill ju driva beteende och det är väldigt många bolag som inte riktigt lyckas driva beteende eller uppnå sina affärsmässiga mål. Och man fortsätter med sina höga volymer, skickar allt till alla och har hyfsat låg relevans då. och kunderna bryr sig mindre och mindre. Samtidigt, om vi tittar på den positiva sidan, så blir möjligheterna till ett riktigt smart utförande större och större och billigare och billigare. Så möjligheterna med smarta system, möjligheterna med att städa upp och använda sin data och möjligheterna med nya AI-funktioner är större och billigare än någonsin. Så för den som tar kontroll över det här, och försöker göra om och göra lite rätt så är det väldigt stora möjligheter.
Lars Dahlberg [00:06:49]:
Ja, och konkurrensfördelar såklart. Att vinna här också då, för de som inte är på bollen och moderniseras i sätt att jobba med mer marketing automation som du är inne på.
Petter Andersson [00:06:59]:
Precis.
Lars Dahlberg [00:07:00]:
Och jag tänkte säga så här, alltså vad är grundorsaken skulle du säga till att de här problemen ofta uppstår då? Eftersom det är också väldigt vanligt, jag tror många känner igen sig i det här.
Petter Andersson [00:07:12]:
Det absolut vanligaste är att man inte har ordning på sin kunddata. Alternativt att man har någorlunda ordning men använder den inte. Man får inte till det. Man känner till exempel till att en kund har köpt en produkt. Oftast finns den ganska tillgänglig i den informationen. Men man väljer ändå att skicka information om den produkten till någon som nyss har köpt den. Flygbolag, vi ska inte nämna några här, men de skickar information till mig om att jag borde köpa en biljett till Spanien när jag sitter på ett flyg på väg hem från Spanien. Så de vet vem jag är, de vet att jag har köpt en biljett till Spanien, men man väljer att inte använda den datan.
Petter Andersson [00:07:51]:
Så det var bara ett exempel. Men man använder inte sin data alternativt, har inte ordning på den. Det skulle jag säga är det första skälet. Det andra är att det är, som vi brukar kalla det, gap i kundresorna. Det är lite tyst när det skulle behövas information. Man har ägnat så mycket tid åt att vräka ut information när den inte riktigt behövs. Det blir däremot tyst när kunden behöver nåt. Det finns tydliga signaler om att en kund eftersöker nåt– –eller har varit i kontakt med bolaget– –som indikerar att de är underinformerade.
Petter Andersson [00:08:27]:
Då är det tyst istället. Och sen tittar vi på hur bolagen är organiserade idag eller hur marknadsavdelningarna är ofta organiserade så anpassar de ofta sin kommunikation efter sina interna processer snarare än ett utifrån och intänk. Så om man säger att vi har ett nyhetsbrev som ska ut på fredagar. Det är typiskt inifrån och uttänkt där man trycker ut innehåll därför att det passar vårt sätt att arbeta internt så att säga. Det är ytterst få kunder som tycker att just på fredag gillar jag att läsa nyhetsbrevet från en kommersiell aktör.
Lars Dahlberg [00:09:01]:
Jag skulle också vilja lägga till här att just det här att man kanske lite grann inte orkar faktiskt bry sig om hur kunderna faktiskt vill ha kommunikationen och förstå det är väldigt mycket problem. Det du är inne på är det här med inifrån och ut och utifrån och in.
Petter Andersson [00:09:19]:
Ja, det har ju varit en diskussion länge om så kallad personalisering och jag har själv till och med varit på ytterkanten delaktig i en bok som skrevs om personalisering som heter Hello First Name. Jag ska säga att jag inte är medförfattare, jag var med i ett litet råd som var med och feedbackade på manus. Personalisering för många betyder att innehållet i ett mail ska vara personaliserat. Jag skulle säga att en viktigare personalisering är att jobba med tajmingen. Att när du får in en signal om att en kund letar efter någonting, loggar in sig någonstans, det är då den kanske är redo för någonting. som inte behöver vara speciellt personaliserat i övrigt, utan det är bara att du jobbar med tajmingen baserat på signaler som du kan faktiskt snappa upp.
Lars Dahlberg [00:10:05]:
Jag vill toucha litegrann på min nästa fråga här, som jag tror många är nyfikna på. Om man nu skulle vilja hantera det här bättre, det vi pratar om här, vad skulle du säga är kritiskt för att man ska klara av att hantera det här? Det är ju inte helt snyttigt i näsan för att få till något som verkligen blir riktigt, riktigt bra.
Petter Andersson [00:10:25]:
Vi brukar föreslå att man ska ha en plan för sin automatiska kommunikation. Den ska vara lite mer medvetet förankrad i företagens mål. Är du en företag eller en icke-kommersiell aktör, en medlemsorganisation– –så går vi tillbaka till vad ni har för mål. Antingen långsiktiga North Star– –eller årets mål. Vi ska minska kundavhoppen eller öka… konverteringen i en viss del av våra målgrupper. Det går att tratta ner det på hur liten nivå som helst eller på hög nivå. Men givet de målen så ska man bygga Marketing Automation som på något sätt stödjer de målen.
Petter Andersson [00:11:10]:
Det innebär inte att man viftar med en tolvstav och så fixar man målen. Men Marketing Automation ska stödja bolagets mål. Det andra är att man ska jobba mer än idag med så kallad kundinsikt, alltså ta reda på vad önskar kunderna, hur tar de beslut, i vilka tillfällen av en kunds så kallade kundresa är de benägna att ta någon slags beslut eller när vill de ha hjälp och så vidare. Så det är en grund som jag tycker att man ska se till att ha koll på.
Lars Dahlberg [00:11:40]:
Ja, och det här du touchar på här då, det är ju någonting som alla på något sätt gör, men man måste göra det mycket bättre. Det här med hur man faktiskt segmenterar dem. Eller hur?
Petter Andersson [00:11:51]:
Ja.
Lars Dahlberg [00:11:51]:
Och vilket data man faktiskt ska ha och behöver ha för att kunna segmentera dem.
Petter Andersson [00:11:56]:
Ja verkligen. Jag kan konstatera att om jag tittar på några av de mest stolta casen som brukar nämnas på de stora scenerna kring loyalty, CRM, marketing automation kundklubbar och liknande, så kan jag konstatera, efter att ha varit medlem i dem ibland ett decennium, att de har nog inte så mycket så kallad agerbar kundinsikt, utan när de gör en kundundersökning, vilket jag ju drabbas av ganska ofta, och jag gör alltid kundundersökningarna, jag tittar på dem, tittar exakt vad det är för frågor de ställer, och då är det inte agerbar kundinsikt, utan de frågar av typen hur bra var vi, betygssätt, saker från ett till tio, net promoter score och liknande. Så att de frågar inte, vad ska vi göra annorlunda? Vad saknar du för någonting? Och därmed så blir det inte då som vi brukar kalla det, agerbart då.
Lars Dahlberg [00:12:53]:
Ja, precis. Och sen touchar du lite grann på det här med tajming. Hur ska man ha koll på det då?
Petter Andersson [00:13:02]:
Om möjligt så kan man jobba med så kallad on digital body language, det vill säga hur en kund överhuvudtaget har öppnat, läst eller klickat i mejl. Det är en viktig sak att sådana som aldrig har rört ett mejl, aldrig öppnat det, kan vi lägga i en bucket då så att säga. Och så finns det de som faktiskt har klickat på någonting eller varit på webben, loggat in sig kanske i någon form av inloggat läge eller använt vår app, om vi är den typen av bolag som har en app. Och baserat på att man har klickat och rör sig på ett visst sätt så kan det ge en bra fingervisning om att här är det läge för någon form av automatisk kommunikation. Så att alla digitala spår som vi har tillåtelse att samla in och lagra, och det har vi oftast därför att Det är så det ser ut nu för tiden med medgivanden som man ger i samband med GDPR och liknande. Så digitala spår är ett väldigt bra sätt att jobba med tajmingen.
Lars Dahlberg [00:14:04]:
Ja, det handlar väl mycket om att kunna förstå de här konverteringspunkter och sådana saker antar jag.
Petter Andersson [00:14:10]:
Det låter lite abstrakt, men när vi har gjort de här sakerna, gått tillbaka till bolagets mål, jobbat med segmenteringen, tittat på vilka som är de viktigaste punkterna när en kund tar beslut eller behöver hjälp. Konverteringspunkter kallas det lite akademiskt. Utifrån detta brukar vi se till att ta fram de två, tre viktigaste kundresorna som vi vill ha gjorda nu. Det kan vara en välkomstresa för en kund som precis har blivit kund. Det kan vara en korsförsäljningskundresa av nån som har köpt en grundprodukt men som vi gärna vill intressera för en ny tjänst eller produkt. Det kan vara en anti-churn-kundresa. Nån som vi vill reaktivera efter att kunden har blivit passiv. Det är tre klassiska typer av kundresor som vi vill få på plats.
Lars Dahlberg [00:15:04]:
Ja just det, nu kommer du in på något som jag tycker är väldigt intressant. Det här med att börja definiera upp olika scenarios kring det här med kundresor som man kan tänkas göra. För det är ju när man börjar göra det också som det blir lättare att förstå vad det är för data man behöver för att kunna hålla ordning på de här kundresorna. Och sedan är det mer då att kanske kunna använda det datat för att göra den relevanta kommunikationen såklart. Det varierar mycket vad man vill göra beroende på kundresan. Vem kunden är och vad den är på för resa. Precis som du tog upp exempel på här.
Petter Andersson [00:15:38]:
En sak som jag nästan är förvånad över att bolag gör så väldigt lite är att ställa en liten fråga till kunden. Inte ett helt formulär med en hel survey, utan ställa en enda fråga. Skulle du vilja bli kontaktad, till exempel? och de som klickar på det kan man då jobba vidare med på olika sätt och de som istället för att hålla på och kontakta alla till exempel om du nu håller på med någon personlig outreach Ja, visst.
Lars Dahlberg [00:16:10]:
Och jag tror att många som sitter och lyssnar på det här, de förstår ju det, att gör man det här mycket bättre, vad väldigt mycket trevligare det blir för kunderna. Och hur det stärker företagets upplevelse av företags varumärke och sitt sätt att jobba med kunder och värdet av det vi levererar och så på många olika sätt. Så att det får ju massa synergieffekter när man börjar göra det här bättre.
Petter Andersson [00:16:35]:
Ja, nu ska vi inte överdriva. De flesta tycker väl att det är fine att resebolag och e-handelsbolag och andra vräker på med sina e-mail till mig. De flesta brukar inte bli irriterade eller arga över det. Men däremot så… Engagemanget för de här mejlen som vräks in i inboxen sjunker ju. Så vill man ha effekt på dem, då behöver man gå tillbaka lite, backa bandet lite.
Lars Dahlberg [00:17:04]:
Hur ska man tänka kring innehåll för att det ska ha en förutsättning att kunna bli relevant?
Petter Andersson [00:17:12]:
Om man går tillbaka till kundinsikten, att man vet nånting som gäller i stort sett alla kunder, att de är indelade i två eller tre stora segment. Sen vill man gärna jobba datadrivet och AI-drivet. Men vi brukar förespråka att givet den här insikten som man har, så gör vi gärna en innehållsplan till kunden som är egentligen som en grid där man tittar från början till slut på en kundresa och så tittar du på andra ledden så tittar du på olika roller eller olika typer av målgrupper eller beslutsfattare om det är business to business. Och vid olika skeden i kundresan beroende på olika roller så har vi då guidelines egentligen vilken typ av innehåll skulle fungera här. och vilken typ av länkar till och med borde det finnas här eller besluts, call to action som det heter i branschen, länkar som man ska klicka på för att göra någonting, kanske fylla i något litet intresseanmälan eller formulär eller sådär. Så att baserat på den insikten som man har skaffat så vet man till exempel att en viss målgrupp i slutet på en kundresa eller i mitten eller i början önskar sig ungefär följande. Och då kan man ha det i den här innehållsplanen då. har det sig lite som en guidebok när man sen sätter upp kommande kundresor och automationer.
Lars Dahlberg [00:18:37]:
Intressant. Du har ju jobbat med det här mycket och länge. Har du några intressanta kundexempel som du skulle kunna, eller kundexempel, företagsexempel kanske som du skulle kunna ta upp som kan ge lite inspiration och fungera lite grann som exempel på det vi pratar om?
Petter Andersson [00:18:56]:
Som övergripande exempel skulle jag säga att Man bör vända ut och in på sig själv för att låna över branscher och gärna låna från de coolaste business-to-consumer branscherna. Om vi tar Spotify Wrapped till exempel. Finns det en motsvarighet hos ett industribolag som gör skruv och mutter till Spotify Wrapped? Det kanske det inte gör. Det kanske var ett dåligt exempel. Men den typen av tankesätt ska man alltid försöka ta med sig. Finns det nånting vi kan göra där man lånar från Business to Consumer hos dem som ligger längst fram och som är duktigast på att använda sin data för att kommunicera meningsfullt? Det är ett övergripande tips eller exempel. Det här är inte ett bolag som jag har jobbat med allihopa. Men tittar vi på…
Petter Andersson [00:19:46]:
kundklubbar och liknande så sägs det att trenden går mer och mer mot icke-monetära belöningar. Det vill säga någon slags ökad servicegrad eller en ökad service som du får i egenskap av kundklubbsmedlen. Och det är väl då, kan man gissa, det är väl lånat lite från flygbolagen hur de har jobbat länge, det vill säga fast track lounge är kanske mer intressant än den rent monetära belöningen för många då. Bauhaus, där får man låna släp för att köra hem sina prylar om man är kundklubbsmedlem. Ett utmärkt exempel. Det här har de haft länge. Jag tror att de har det fortfarande.
Lars Dahlberg [00:20:29]:
Det tror jag. Jag har åkt i Bauhaus med dem, men jag är rätt säker på att det funkar så där fortfarande. Det kanske är andra som har tagit efter dem, men så är det nog där.
Petter Andersson [00:20:40]:
Och andra exempel, tittar vi på amerikanska software as a service bolag, typ HubSpot. Där kan man låna idéer om hur de jobbar med att faktiskt omvandla gratis. Man får in kunder väldigt enkelt i någon form av gratis. tjänst och att sedan successivt mata på och omvandla de här gratiskunderna till någon form av betalande kund. Och där är de väldigt duktiga på att ha en systematik i det, skulle jag säga. Även om det kan vara lite annoying ibland så skulle jag säga att de är uppenbarligen framgångsrika.
Lars Dahlberg [00:21:13]:
Jag skulle verkligen vilja lyfta dem också. De utvecklar ju själva då liksom marketing, automation, CRM-system så att säga. Men det är ju, de är ju tycker jag också väldigt duktiga på att leva som de lär. Kopplat till inom den domän de befinner sig. Och man jobbar i många andra typer av system och grejer där kanske leverantörerna inte alls är lika duktiga på att leva som de lär. Men de är tycker jag väldigt bra exempel på det och just kanske specifikt det som vi är inne på här just nu då då. Att få det här att funka och verkligen tar data kopplat till den kundlivscykeln på allvar och tänker så. De är ju absolut duktiga.
Lars Dahlberg [00:21:56]:
Många har som förebild inom B2B på olika sätt.
Petter Andersson [00:22:00]:
Ja, jag tycker det är en viktig lärdom att låna därför att det är inte alltid man själv nödvändigtvis behöver komma med alla smarta och uppfinna hjulet så att säga. Sen tycker jag det finns om vi tittar på bolag som rimligen borde vara extremt duktiga. Om vi tar globalt bolag som Uber så är det för mig lite obegripligt hur de kan vräka på med så mycket information i emailkanalen som de gör. Jag har inte sett några metrics, jag har inte suttit bakom i Cockpiters Uber. Det kanske fungerar, det är mycket möjligt. Men jag misstänker starkt att de har en låg öppningsfrekvens och klickfrekvens och låg output på de här mailen. Men å andra sidan kostar det ju ingenting så att de kan ju fortsätta trycka på. Men där är jag skulle vara förvånad om det var hög effekt på de där, på den kommunikationen.
Petter Andersson [00:22:53]:
Där är det dessutom ett bolag som har en utmärkt kanal i och med sin app.
Lars Dahlberg [00:22:58]:
Ja, precis. Jo, den har man ju använt några gånger. Ja, något annat exempel du vill lyfta innan vi ger oss i kast på kanske några konkreta tips här som vi skulle kunna ge till lyssnarna om man
Petter Andersson [00:23:14]:
vill Det vore nästan olagligt att prata i en sån här podd utan att nämna de features som börjar komma i och med AI. Innehållsproduktion och individualiserat innehåll är ett sådant spår som kommer bli Väldigt häftigt att både bild och ljud och video och eller för den delen rent text kan vara individualiserad istället för att det bara är segment så att säga. Sen en feature som har funnits faktiskt några år men som man skulle kunna hävda är så kallad send time optimisation. Den tror jag den typen av feature kommer vara viktigare och viktigare det vill säga att På individuell nivå så skickas mejlet på en tidpunkt när du tenderar att agera på det.
Lars Dahlberg [00:24:07]:
Just det.
Petter Andersson [00:24:08]:
Så att om man säger att vi har någon form av kommersiellt e-mail som ska ut mellan måndag och onsdag så kan det gå när som helst på dygnet mellan måndag och onsdag till just mig baserat på att jag tidigare har agerat på ett visst sätt om mejlet går en viss tid. Business to business så har vi jobbat med bolag där vi har sett att de vill gärna kombinera köphistorik med så kallad marketing automation så att 18 månader efter leverans av en produkt så vill vi att det ska gå ut ett meddelande med erbjudande om en service eller en inspektion eller så Så där är det väldigt viktigt att få ordning på sin data kring köphistorik och att systematisera den datan så att den går att agera på automatiskt.
Lars Dahlberg [00:24:55]:
Vad tror du då, Petter? Ska vi se om du kan få till några så konkreta tips som möjligt här för hur man skulle kunna angripa det här om man vill lyfta sig?
Petter Andersson [00:25:07]:
Ja, när jag har, vid de tillfällen jag har stått på scenen eller hållit föreläsning så brukar jag medskicka att jag brukar säga att ni ska ha ett extremt utifrån och in perspektiv. Så gå bort om det där som klyschen om, vi ska prata om att vi har kundfokus och sådär. Så skulle jag säga, upplev kundresorna själv. Läs dina egna nyhetsbrev, gå in i kundresorna eller be någon extern göra det. och upplev dem så som de upplevs av slutkunden. Det vill säga om vi tittar i mejlverktyget så ser vi ju en, ett e-mail och läser igenom att det ser bra ut eller vi i vissa fall tittar på en kundresa men väldigt ofta så är det ju två eller tre olika så kallade kundresor som krockar med varandra och skickas ut samtidigt eller fyra eller fem. När jag till exempel bytte tv-paket hos Telia så tror jag jag fick åtta olika mejl som alla indikerade att jag skulle sluta som kund och börja som kund. Tack för att du har valt Telia.
Petter Andersson [00:26:08]:
Jag har varit Telia kund i tio år. Det var att byta TV-paket från Sport Medium till Sport Large eller vad det nu var för någonting. Och det var som att det här systemet då kräktes ur sig åtta olika mejl som indikerar att jag både slutar vakund och börjar vakund igen. Och det är uppenbart då att antingen har någon tittat på detta mer inifrån och ut istället för utifrån och in då att det här blir ju inte bra när den träffar slutanvändaren. Så att ett extremt utifrån och in perspektiv tycker jag är nyttigt att ha med. Har man det så har du direkt en konkurrensfördel. Nummer två, som jag har pratat om lite här idag, det är att skaffa användbara, alltså agerbara kundinsikter. Så gärna net promoter score och annat, det vill säga mäta nöjdhet, men ta även reda på vad ska vi göra annorlunda, vad saknade du som kund.
Petter Andersson [00:27:03]:
Och nu för tiden från kanske ett år sedan så finns det supercoola AI-verktyg för att göra surveys där du faktiskt också kan göra fritextsvar och göra det till strukturerad data. Så du kan få insikter av att någon skriver in fritextsvar som var fullständigt omöjligt tidigare.
Lars Dahlberg [00:27:24]:
Ja, jag har faktiskt kontakt med några sådana här företag som gör fantastiskt duktiga på att göra AI-baserade lösningar runt just det här. Så det är en riktigt spännande utveckling.
Petter Andersson [00:27:34]:
Ja, jag skulle tipsa alla om att kolla upp Listenlabs som är ett sådant verktyg som jag har provkört lite grann och är väldigt, väldigt, ska jag säga, imponerad har jag inte hunnit bli än, för jag har inte riktigt kört det fullt ut, men jag är hoppfull och det ser väldigt, väldigt smart ut. Apropå Listenlabs, smart användning av system, data och AI. Är man den typen av bolag som till och med håller på att köpa teknik och investera i det här så investera inte in er allt för mycket i något slags hemmabygge som kräver underhåll bara för att göra det som ni bestämde er för år ett, utan standardplattformar från de stora aktörerna som är del av någon form av ekosystem, det kommer tillåta att ni kan ta del av olika AI-features som numera släpps mer eller mindre en gång i veckan, så kommer det nya coola features från de stora, exempelvis Microsoft, HubSpot, Salesforce och plugins till de här systemen.
Lars Dahlberg [00:28:40]:
Ja, de ligger verkligen på hårt, de här stora aktörerna kring sin AI-innovation som underlättar det här vi pratar om idag. Det verkligen är så. Så förutsättningarna blir bara bättre och bättre. Verkligen för att man ska kunna åstadkomma mycket av det som du pratar om idag, Peter. Men du Petter, jag tänker så här att om någon skulle vilja komma i kontakt med dig och prata mer om marketing automation och kanske lite mer om hur de här stegen ska kunna tas för att göra någonting bättre. Var får man tag på dig enklast?
Petter Andersson [00:29:13]:
Man hittar mig på LinkedIn såklart. Petter Andersson och bolaget som jag driver heter Homerun och hittar man på homerun.cx Homerun Customer Experience heter vi och därmed har vi domänen homerun.cx som i baseball.
Lars Dahlberg [00:29:33]:
Där hittar man dig. Och som vanligt så lägger vi såklart länkar till dig på LinkedIn och homerun.cx i show notes för det här avsnittet så att ni lätt kan komma i kontakt med Petter om ni vill prata mera kring det här spännande ämnet. Och med det så skulle jag vilja säga jättestort tack till dig Petter för att du ville vara med och bidra kring det här i Säljmarknadspodden. Det
Petter Andersson [00:29:56]:
är jag som ska tacka. Jättekul.
Lars Dahlberg [00:29:59]:
Och för alla er som lyssnar där ute så ska jag bara säga det vi brukar säga som avslutning i Seriemarknadspodden att vad ni ens ska göra där ute så ska ni vara relevanta. Tack och hej!
The post Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.
Mar 20
30 min

Podd #247: Tillväxtmodellen
I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem.
Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta.
Lyssna om du vill få grepp om…
– Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen.
– Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser.
– Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar.
Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig!
Boka ett möte för en GAP-analys.
Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta!
Läs transkribering
Lars Dahlberg [00:00:06]:
Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson.
Anders Hermansson [00:00:26]:
Tja Lasse!
Lars Dahlberg [00:00:28]:
Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer.
Anders Hermansson [00:00:36]:
Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet.
Lars Dahlberg [00:00:49]:
Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början.
Lars Dahlberg [00:02:03]:
Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem?
Anders Hermansson [00:02:15]:
Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process.
Lars Dahlberg [00:02:55]:
Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna.
Anders Hermansson [00:03:13]:
Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna.
Anders Hermansson [00:03:41]:
Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting.
Lars Dahlberg [00:03:54]:
Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem.
Anders Hermansson [00:04:22]:
Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv.
Lars Dahlberg [00:04:41]:
Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde.
Anders Hermansson [00:05:08]:
Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se.
Lars Dahlberg [00:05:21]:
Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag.
Anders Hermansson [00:05:50]:
Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att…
Anders Hermansson [00:07:02]:
att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån.
Lars Dahlberg [00:07:29]:
Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så.
Anders Hermansson [00:08:10]:
Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den.
Anders Hermansson [00:08:36]:
För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt.
Lars Dahlberg [00:08:47]:
Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget.
Anders Hermansson [00:09:14]:
Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket.
Lars Dahlberg [00:09:54]:
Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt.
Anders Hermansson [00:11:24]:
Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv.
Lars Dahlberg [00:11:47]:
För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så.
Anders Hermansson [00:12:24]:
Exakt.
Lars Dahlberg [00:12:25]:
Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna.
Anders Hermansson [00:12:45]:
Exakt.
Lars Dahlberg [00:12:47]:
Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders?
Anders Hermansson [00:13:37]:
Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa.
Anders Hermansson [00:14:09]:
Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet.
Lars Dahlberg [00:14:34]:
Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach.
Anders Hermansson [00:15:14]:
Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar?
Lars Dahlberg [00:15:34]:
Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare.
Anders Hermansson [00:16:29]:
Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det.
Lars Dahlberg [00:17:07]:
Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag.
Anders Hermansson [00:17:58]:
Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill.
Lars Dahlberg [00:18:14]:
Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på.
Anders Hermansson [00:18:40]:
Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid.
Lars Dahlberg [00:19:07]:
Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt.
Anders Hermansson [00:19:21]:
Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer.
Lars Dahlberg [00:19:41]:
Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel.
Anders Hermansson [00:20:01]:
Ja, då kallas det för en indirekt founder.
Lars Dahlberg [00:20:04]:
Ja, det är väl två exempel.
Anders Hermansson [00:20:08]:
Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen.
Lars Dahlberg [00:20:47]:
Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt.
Anders Hermansson [00:21:23]:
Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så.
Anders Hermansson [00:22:09]:
Men här behöver de här tre komma ihop sig.
Lars Dahlberg [00:22:15]:
Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller?
Anders Hermansson [00:23:02]:
Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det.
Lars Dahlberg [00:23:39]:
Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser.
Anders Hermansson [00:23:48]:
Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS.
Anders Hermansson [00:25:10]:
att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion.
Lars Dahlberg [00:25:25]:
Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt.
Anders Hermansson [00:25:40]:
Exakt.
Lars Dahlberg [00:25:41]:
Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga.
Anders Hermansson [00:25:56]:
Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna.
Lars Dahlberg [00:26:36]:
Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär.
Anders Hermansson [00:27:29]:
Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person.
Lars Dahlberg [00:28:23]:
Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med.
Anders Hermansson [00:29:31]:
Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här.
Anders Hermansson [00:30:05]:
Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar.
Lars Dahlberg [00:30:13]:
Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det.
Anders Hermansson [00:30:28]:
Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe.
Lars Dahlberg [00:30:35]:
Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen.
Anders Hermansson [00:31:45]:
Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka.
Lars Dahlberg [00:32:10]:
Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på.
Anders Hermansson [00:32:31]:
Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också.
Lars Dahlberg [00:33:26]:
Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här.
Anders Hermansson [00:34:10]:
Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen.
Lars Dahlberg [00:34:33]:
Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp.
Anders Hermansson [00:34:57]:
Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis.
Lars Dahlberg [00:35:32]:
Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda.
Anders Hermansson [00:35:56]:
Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut.
Lars Dahlberg [00:36:20]:
Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar.
Anders Hermansson [00:36:58]:
Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället.
Lars Dahlberg [00:37:20]:
Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid.
Anders Hermansson [00:37:48]:
Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet.
Lars Dahlberg [00:38:06]:
Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända.
Anders Hermansson [00:38:31]:
Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt.
Anders Hermansson [00:39:08]:
Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga.
Lars Dahlberg [00:39:17]:
Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till.
Anders Hermansson [00:39:48]:
Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt?
Lars Dahlberg [00:40:12]:
Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt.
Anders Hermansson [00:40:43]:
Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja.
Lars Dahlberg [00:41:08]:
Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar.
Anders Hermansson [00:41:24]:
Vi har ju ett riktigt bra tips.
Lars Dahlberg [00:41:27]:
Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta.
Anders Hermansson [00:41:34]:
Hej då!
The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.
Feb 13
41 min

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror.
I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas.
Under avsnittet pratar vi om:
Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den.
De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt).
Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer.
Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken.
Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”).
Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken.
Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet.
Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder.
Lyssna och ta nästa steg
Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar.
Nyfiken på Go Public Sector?
Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg.
Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender.
Följ Mauritz på LinkedIn
Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex?
Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning.
Läs transkribering
Lars Dahlberg [00:00:11]:
Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist.
Lars Dahlberg [00:01:09]:
Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist.
Mauritz Wahlqvist [00:01:14]:
Hej!
Lars Dahlberg [00:01:15]:
Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga.
Mauritz Wahlqvist [00:01:19]:
Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande.
Lars Dahlberg [00:01:23]:
Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare.
Mauritz Wahlqvist [00:01:47]:
Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort.
Lars Dahlberg [00:02:27]:
Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector.
Mauritz Wahlqvist [00:02:32]:
Ja, det stämmer.
Lars Dahlberg [00:02:35]:
Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra.
Mauritz Wahlqvist [00:02:42]:
Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären.
Mauritz Wahlqvist [00:03:33]:
Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del.
Lars Dahlberg [00:04:02]:
Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga?
Mauritz Wahlqvist [00:04:49]:
Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen.
Lars Dahlberg [00:05:52]:
Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP?
Mauritz Wahlqvist [00:06:00]:
Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader.
Lars Dahlberg [00:06:37]:
Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall.
Mauritz Wahlqvist [00:07:03]:
Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa.
Lars Dahlberg [00:07:31]:
Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa?
Mauritz Wahlqvist [00:07:57]:
Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor.
Mauritz Wahlqvist [00:09:18]:
Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till?
Lars Dahlberg [00:09:59]:
Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan?
Mauritz Wahlqvist [00:10:03]:
Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling.
Mauritz Wahlqvist [00:11:07]:
Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett.
Lars Dahlberg [00:11:34]:
Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det.
Mauritz Wahlqvist [00:11:44]:
Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är.
Mauritz Wahlqvist [00:12:37]:
Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet.
Lars Dahlberg [00:12:41]:
Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur?
Mauritz Wahlqvist [00:13:01]:
Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar.
Mauritz Wahlqvist [00:13:55]:
Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin.
Lars Dahlberg [00:14:16]:
Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu.
Mauritz Wahlqvist [00:14:20]:
Absolut.
Lars Dahlberg [00:14:23]:
Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka?
Mauritz Wahlqvist [00:14:51]:
Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver.
Lars Dahlberg [00:15:54]:
Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu.
Mauritz Wahlqvist [00:16:07]:
Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem.
Mauritz Wahlqvist [00:16:53]:
Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar.
Lars Dahlberg [00:17:09]:
Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka?
Mauritz Wahlqvist [00:17:21]:
Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen.
Mauritz Wahlqvist [00:18:00]:
Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle.
Mauritz Wahlqvist [00:18:46]:
Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som.
Lars Dahlberg [00:19:41]:
Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska.
Mauritz Wahlqvist [00:19:50]:
Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår.
Lars Dahlberg [00:20:20]:
Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med.
Mauritz Wahlqvist [00:20:31]:
Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag.
Mauritz Wahlqvist [00:21:14]:
Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har.
Mauritz Wahlqvist [00:21:40]:
Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar.
Lars Dahlberg [00:21:45]:
Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt.
Mauritz Wahlqvist [00:21:54]:
Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till.
Lars Dahlberg [00:22:09]:
Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det.
Mauritz Wahlqvist [00:22:26]:
Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar.
Mauritz Wahlqvist [00:23:24]:
Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är.
Lars Dahlberg [00:23:50]:
Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika.
Mauritz Wahlqvist [00:24:32]:
Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig.
Lars Dahlberg [00:25:39]:
Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men.
Mauritz Wahlqvist [00:25:55]:
Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt.
Mauritz Wahlqvist [00:26:36]:
Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning.
Mauritz Wahlqvist [00:27:02]:
I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner.
Mauritz Wahlqvist [00:27:54]:
Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en.
Lars Dahlberg [00:28:16]:
Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här.
Mauritz Wahlqvist [00:28:36]:
Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor.
Mauritz Wahlqvist [00:29:10]:
Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma.
Lars Dahlberg [00:29:41]:
Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man.
Mauritz Wahlqvist [00:29:56]:
Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen.
Mauritz Wahlqvist [00:31:32]:
Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för.
Lars Dahlberg [00:31:53]:
Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det.
Mauritz Wahlqvist [00:32:22]:
Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor.
Lars Dahlberg [00:32:44]:
Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med.
Mauritz Wahlqvist [00:33:11]:
Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis.
Lars Dahlberg [00:33:25]:
Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta.
The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.
Jan 23
33 min

Den oförutsägbara intäktsmaskinen
Ladda ner ditt ex av VD-rapporten
I det här avsnittet av Sälj- och marknadspodden diskuterar Lars Dahlberg och Anders Hermansson de utmaningar som B2B-vd:ar upplever kopplat till tillväxt, baserat på en undersökning där över 30 vd:ar intervjuats. Fokus ligger på det andra stora problemet i undersökningen: den oförutsägbara intäktsmaskinen.
Samtalet kretsar mycket kring svårigheterna att skapa en förutsägbar försäljningspipeline och vikten av att både vara synlig på marknaden och ha ett skarpt, relevant erbjudande. Lars och Anders är överens om att dagens köpare ofta gör stora delar av sin köpresa själva, och att AI samt informationsöverflödet innebär att det är ännu svårare att tidigt väcka intresse hos nya kunder.
De pratar också om utmaningen med att kunna mäta ROI på försäljnings- och marknadsinsatser, och de varnar för att stress kan leda till ogenomtänkta beslut om marknadssatsningar. Dessutom diskuteras problemet med långa och utdragna säljcykler – ”ökenvandringen” – som både slukar resurser och gör det svårare att stänga affärer.
Anders och Lars ger konkreta tips, bland annat vikten av att jobba långsiktigt och metodiskt, visualisera säljprocessen på ett enkelt sätt och fokusera på rätt målgrupp och erbjudande. Sammanfattningsvis ger avsnittet insikter och inspiration till den som vill ta sig an tillväxtutmaningarna i en allt mer komplex B2B-värld.
Läs transkribering
Lars Dahlberg [00:00:06]:
Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Och jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min vän och vapendragare Anders Hermansson.
Anders Hermansson [00:00:29]:
Tja, Lars.
Lars Dahlberg [00:00:30]:
Hej. Det börjar lacka mot jul, Anders.
Anders Hermansson [00:00:33]:
Ja, verkligen. Det är kul. Vapendragare tror jag att du är den enda som kallar mig för vapen.
Lars Dahlberg [00:00:41]:
Ja, exakt. Inspirerad av de gamla vikingastories. Det är så vi jobbar. Men i alla fall så håller vi ju på här och spelar in en poddavsnitt kopplat till den här fina vd-undersökningen som vi har jobbat med under hösten 2025. Där vi intervjuat lite drygt 30 vdar om deras tillväxtproblem och tillväxtutmaningar. Och det finns ju en rapport också som ploppade ut efter alla dessa undersökningar som vi kallar för tillväxtens nya verklighet. Insikterna varje B2B-vd behöver veta just nu. Vill man ladda ner den, ladda ner.
Anders Hermansson [00:01:22]:
Den på vår verksamhet. Att de delade med sig så generöst, de här människorna vi pratade med, de var verkligen öppna. med sina historier och så.
Lars Dahlberg [00:01:34]:
Ja, verkligen. Och vi kände ju ingen av de här som vi gjorde intervjuerna med och de hoppade in i de här intervjuerna och verkligen var bjussiga. Fantastiskt. Och i alla fall så har vi spelat in ett avsnitt kopplat till det första problemet. Det är som tre huvudproblem som kommer fram väldigt tydligt i den här undersökningen och i den här rapporten. Och det första utmaningen eller problemet kopplat till det här med tillväxt kallas i undersökningen för vdn i epicentrum för tillväxtpressen. Och det handlar ju väldigt mycket om pressen och stressen och tappat självförtroende. Och det pratar vi om i det här avsnittet som heter 244 utav båda.
Lars Dahlberg [00:02:19]:
Idag ska vi ge oss in på problem två utav tre. Det problemet beskrivs i undersökningen som den oförsäjbara intäktsmaskinen. Ja det är jobbigt och det var ju väldigt tydligt i den här undersökningen att det är väldigt många som har det väldigt jobbigt, väldigt uppförsbacke och det där måste vi på något sätt lyckas vända så att vi kan få det här företaget, det här landet på framåtlutat och få fart igen. Och det är ju lite tanken här också att vi ska kunna bidra med lite inspiration och alla de här vdarna som var med ska kunna bidra med lite inspiration kring det här för att inbjuda mer självförtroende och tanke kring hur man ska göra så. Men det här problemet, den oförutsägbara intäktsmaskinen, det är tre olika saker som kommer fram kopplat till det här mer övergripande problemet. Och jag tänkte att vi tar dem liksom en och en. Och det första uttrycks som pipeline-problemet, bristen på kvalificerade affärsmöjligheter. Så man skulle börja gräva i det där litegrann då, Anders.
Lars Dahlberg [00:03:29]:
Vad säger du?
Anders Hermansson [00:03:30]:
Det är själva inflödet då, min chef Fredrik, marknadschef på Cognos, han har alltid länge börjat med en dålig pipeline och det ligger mycket i det. Det är ju just när det finns så många utmaningar med med de tidiga faserna i sälj och marknadsprocessen att få uppmärksamhet överhuvudtaget. Det är så överbefolkat i alla kanaler idag, det är så mycket brus och så vidare, så det gör ju att det är många som har svårt att skapa den. Trafik som behövs och då tänker man trafik i det bredare perspektivet, alltså många kontaktytor helt enkelt med med presumtiva kunder och det gör ju att det droppar in lite oförutsägbart en affär här och där i pipeline. Det finns liksom ingen, inget konstant flöde som gör att sakerna är förutsägbara.
Lars Dahlberg [00:04:22]:
Vi brukar kalla det här för sugrörstratten. Du och jag pratar om det i lite allmänna ordalag. Men det som kommer fram i undersökningen är att man upplever att man aldrig får ens en gång chansen. Och att det finns någon sorts utmaning med att man inte ens en gång lyckas väcka intresse och inspirera för att få någon intresserad och nyfiken att vilja prata med en. Det har blivit så väldigt mycket svårare och det klart finns många anledningar till varför det har blivit så. Men det är det man upplever och att det kanske har gått ganska snabbt ifrån att det har varit ett läge där man har varit ändå ganska bra på det här och lyckats med det här och nu är det så väldigt mycket svårare att få till det.
Anders Hermansson [00:05:12]:
Det känns som att det kommer tillbaks fast som förstärkning hela tiden. När vi drog igång Business Reflex 2013 så grävde vi fram en rapport från Google där det pratades om att 70% av köpresan görs innan man tar kontakt med leverantörer. Så man är nästan klar med sitt köp. Nu är det ju helt galet. Man får förfrågningar som är klippt och skurna. De ska bara ställa sig i kön till kassan i princip. när man kommer i dialog med kunderna, vilket gör att alla de här tillfällena som man tidigare har haft för att skapa dialog och relation och sånt där, de är liksom mycket svårare att få till, för ingen har tid eller lust att ödsla någon som helst energi på en relation som man sedan kanske inte behöver i just det här ändamålet.
Lars Dahlberg [00:06:12]:
Och så kommer man ju naturligtvis in på den här AI-situationen, där köparna inte behöver få inspiration och kunskap och sånt av säljare, utan det kan de få själva via AI. Och på det sättet så skapar ni kreativitet och hittar nya sätt att lösa de kritiska affärsproblemen istället för att börja prata med dem.
Anders Hermansson [00:06:37]:
Ja, verkligen.
Lars Dahlberg [00:06:38]:
Man pratar med AI ändå, men inte med säljare. Det tror jag. Sen pratade vi i det förra avsnittet lite grann också om det här med att man tagit saker och ting lite grann för givet. Det är väl också en del i problemet. Vi har tappat det här med fokuset på att verkligen vara där ute och visa framfötterna och vara inspiratörer och visa att vi är ett hårt leaders och visa att vi är relevanta att prata med och att vi faktiskt har någonting att tillföra. Vilket ju också väldigt ofta ändå är fallet trots att HI finns. Så det är ju det också. Vi har slappat in oss lite, skulle man kunna säga.
Anders Hermansson [00:07:21]:
Ja, kan man väl säga det. Jag tror att det finns mycket, speciellt för vd-rollen, så är det ju så mycket som pockar på från alla håll och kanter. Så om man ska göra det här också så kanske det hamnar lite längre ner på listan att göra bra inlägg på LinkedIn eller något sånt där. Det finns mycket annat som är bråttom. Jag tänker att om man tittar på, jag tror läsningen, det går liksom två håll. Det ena är ju att se till att man är där ute i sociala media. Det kanske är främst LinkedIn, men det beror på vilken bransch man håller på med. Det kan också vara att man har en populär YouTube-kanal eller som vi gör en populär podd.
Anders Hermansson [00:07:56]:
Men att man är ute där och skapa någon form av varumärkeskännedom så att man finns på radarn hos folk. Men sen går det tror jag åt andra hållet också. Vi har ju pratat förut om det absoluta måste, behovet, kravet på att man har ett riktigt konkret och värdefullt erbjudande. som dyker upp för målgruppen och som matchar det de faktiskt vill köpa. Det är problem som de vill lösa. De vill ju sällan köpa produkter, de vill ju lösa problem. Så jag tror det går två håll. Man måste jobba på båda fronterna där, vara superkrisp när det är någon som har ett problem som man kan lösa och å andra sidan jobba på sitt varumärke.
Lars Dahlberg [00:08:41]:
Ja, väldigt duktig på att bygga långsiktiga, starka relationer på alla tänkbara sätt som finns kopplat till den bransch man befinner sig i. Och göra det genom att verkligen visa att man är relevant och tillför kunskap och inspiration och ger trovärde och så. Samtidigt som man behöver göra det du är inne på. Fightas på de två fronterna liksom. Och… Ja och sen är det som vanligt också att man behöver ju kunna jobba tålmodigt och metodiskt med det här att göra om liksom ett sugrör till en tratt. Det gör man inte på en eftermiddag utan det är ju liksom ett nötande som krävs och många touchpoints.
Anders Hermansson [00:09:27]:
Jag pratade med en kund idag om det här med de jobbar i tillverkningsindustrin så att de är mycket väl bekanta med med hur man sätter upp en tillverkningsprocess. Det är ju de experter på. Så vi pratade om just det här med säljmarknad som en tillverkningsprocess som man ska tillverka nya affärer. Det som är lite klurigt här, det är lite oförutsägbara ingredienser i den här tillverkningsprocessen, nämligen kunder som gör lite som man vill. Men om man åtminstone har en grundprocess som man jobbar efter, så att man ser på det här som en tillverkningsprocess som man hela tiden ska förbättra och anpassa till omständigheterna, så är det ju lättare att få förutsägbarhet.
Lars Dahlberg [00:10:11]:
Ja, om vi går vidare och gräver i det här problemet då, den oförutsägbara intäktsmaskinen, så kommer man in på det här med ROI-gåtan. Vilka insatser ger faktiskt resultat? Det finns ju väldigt många olika tänkbara sätt man kan jobba på här. Men vad är det egentligen som är lite the secret sauce för oss, kopplat till det vi pysslar med i våran bransch? förutsättningarna för vad som kanske är då rätt secret sauce lever i föränderlighet kan man ju säga också. Så det där är ju naturligtvis inte lätt och det är ju någonting som kommer fram i undersökningen väldigt tydligt att man upplever att det är svårt att räkna på det och man vet inte riktigt vad det hemliga receptet ska vara.
Anders Hermansson [00:11:05]:
Nej, precis. Och sen så är det ju så att i den här världen så sker ju, alltså B2B-världen som vi lever i, sker ju saker förhållandevis sällan också. Det är ju en sak att optimera flöden på en webbsajt med massor av trafik, där man kan göra experiment och AB-tester och sådana saker. Men det är inte riktigt lika lätt att göra det i en komplex B2B-situation där inte frekvensen är så hög på saker och ting. Så det ställer ännu högre krav på att man har den här strukturen och bestämmer sig för innan vad man ska göra så att man inte fladdrar runt och gör lite grejer på chans.
Lars Dahlberg [00:11:46]:
Ja, och sen blir problemet liksom lite dubbelt när man har det här problemet med sugröret som vi precis pratade om. Det bygger ju upp stress och när man har stress då kastar man sig på olika saker och börjar liksom testa grejer kanske lite hejvilt istället för att göra det på ett mycket mer strukturerat sätt och kanske också genomtänkt sätt. Och det är inte så lätt att hålla koll på vad som man kanske ska pröva se fram med i kombination med andra saker som kan ha goda sannolikheter att funka när man inte håller på med det där kanske hela tiden och i sin vardag och framförallt inte när man är vd då. Så att det blir rörigt.
Anders Hermansson [00:12:32]:
Det är ju en sån klassiker att man ska in på årets mässa och man vågar inte låta bli för de konkurrenterna är där och man övertygar sig själv om att man ska vara där oavsett om man har någon aning om man fick vad heter någon ROI på den där förra året. Det har man glömt bort att kolla. Det kan ju vara att man tog med sina kunder dit eller att man träffar nya kunder på mässan men har man liksom inte bestämt sig innan för hur man ska mäta om det här var en bra idé eller inte då kommer det nog inte bli gjort och så dyker det upp igen att man ska boka den där stora monter. Till exempel. Sen finns det andra saker. Det är en sån distinkt händelse med årets stora mässa i Tyskland, eller var man nu åker någonstans. Men sen är det ju också sånt där som man investerar i hela tiden, utan man ens tänker på det, nämligen säljbesök och säljsamtal och offereringar och upphandlingar och såna där grejer.
Lars Dahlberg [00:13:30]:
Jag tycker också man får känslan av att vdarna fortfarande tänker och ser på saker som är ganska traditionella metoder och inte har så mycket kunskap och förståelse för andra, mer moderna metoder och sätt att approchera det här på, helt enkelt. Och det är väl liksom så där man landar om man ska börja prata lite grann om vad man borde göra. Man behöver helt enkelt hitta nya metoder och kanske olika metoder som man jobbar med tillsammans för att få effekt.
Anders Hermansson [00:14:04]:
Jag tycker det är mycket prat om mätning och så, för ROI handlar ju om att mäta kostnader mot intäkter och se vad det blev i slutändan och om man bara lägger sig till med den ambitionen på allting man håller på med så att man faktiskt börjar mäta saker utan att gå bananas på det så kommer man ju få bättre koll på vad det är som ger värde och inte. Det kan ju vara gamla grejer också som ger resultat. Det är inte otroligt, men just det där att man inte bestämmer sig innan att man ska sätta upp ett mål och mäta och hålla koll på allokera kostnader till rätt ställe och så där, då får man ju aldrig koll.
Lars Dahlberg [00:14:51]:
Nej, och vi har pratat i avsnitt tidigare här under hösten också om det här med erbjudanden och så, som du var inne på, Anders, och hitta ett fokus. Vad är det liksom för erbjudande vi verkligen ska fokusera på? Vilken idealkund ska vi fokusera på? Vilken person ska vi fokusera på? Och liksom verkligen vara fokuserad på det som är det viktigaste och det vi verkligen tror på, där vi har vårt starkaste erbjudande. Och hålla sig till det, så att man inte spretar iväg och kör på olika olika täter samtidigt för då blir det väldigt svårt att få den här aeroino-effekten. Det tredje bekymret kopplat till detta det är ju då de utdragna cellcyklerna och ökenvandringen står det i undersökningen eller i rapporten. Och ökenvandring, ja. Det var flera som verkligen uttryckte det, att det är lite så det känns.
Anders Hermansson [00:15:50]:
Ja, det är just att man, om vi nu säger att man har klarat av de första utmaningarna här på resan, som man faktiskt har fått igång en cellprocess, så, vad heter det? Det är bara att titta på sin egen tillvaro, det dyker upp saker hela tiden. Om jag ska köpa någonting så tycker jag det är jätteviktigt på torsdagen, men sen på tisdag nästa vecka då är det något annat som är viktigt. Och de här två säljarna som jag då pratade med på torsdagen och fredagen, veckan innan, hör ju av sig igen och jag bara, fast nu, nu kan jag inte prata om det här för nu är det andra grejer som har dykt upp. Och det är ju likadant hos alla våra kunder liksom. Det dyker upp saker hos dem också. Så de sätter igång en inköp, en köpresa och sen så som säljare blir man ju glad och lycklig när man förstår att det finns ett intresse och ett behov. Men sen så prioriteras det där ner och det gör ju att saker och ting drar ut på tiden helt galet. Så man måste hålla många fler bollar i luften helt enkelt.
Lars Dahlberg [00:16:49]:
Sen hänger det ihop med det vi var inne på redan på den första punkten, att köparna kan numera göra så galet mycket själva kring en process att ta sig från ett problem till en lösning och behöver inte interagera med säljarna med jämna mellanrum. Då tappar säljaren möjligheten att ta någon form av coaching kring processen utan kunden kan liksom driva den här processen mycket lättare själv och utifrån deras förutsättningar och perspektiv och då blir det mycket mera tysta perioder och svårare för säljarna att vara med och påverka processen. och därmed också kommer in kanske andra olika typer av alternativ och sånt som du är inne på. Det som blir jobbigt och det framgår ju väldigt tydligt av undersökningen att man ser att custom acquisition cost går upp för det är ofta så det blir. Processerna blir utdragna då får säljarna lägga en massa tid som inte leder fram till affärer och det blir fler affärer som kanske inte kommer i mål på grund av att de satt så lång tid och andra alternativ dyker upp och sådär. Då går custom acquisition cost i taket.
Anders Hermansson [00:17:55]:
Och vilket är det svåraste fältet att fylla i CRM-systemet?
Lars Dahlberg [00:17:58]:
Det är ju closed date.
Anders Hermansson [00:18:00]:
Absolut svåraste fältet. Alla kategorier. Summan kan man nog förstå lite grann. Vem fattar beslut och så vidare. Men när kommer affären i mål? Den är ju ett mysterium verkligen. Vi har ju ibland nöjet att jobba ihop en del med HubSpot säljare och de har ju en intressant säljprocess. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var säkert proffsigt att vara med i kundmöte tillsammans med en HubSpot säljare och då så som en del i det mötet så förklarade han så här ser processen ut när man ska köpa HubSpot. Vi kommer göra det här och det här och det här.
Anders Hermansson [00:18:38]:
Är du beredd? Frågar han kunden. Är du med på att vi gör den här processen tillsammans. Sen kan man släppa in och kunden kan säga nej men vi gör på det här viset. Okej då gör vi så istället. Men är ni beredda att ge er in på den här resan nu så att vi kan komma till ett beslut. Sedan behöver inte det vara att ni köper av just oss men kunden ska vara beredd. Det tycker jag var så jäkla proffsigt.
Lars Dahlberg [00:19:05]:
Ja, det är bra. Och det här är ju någonting som vi har lagt ganska mycket krutenergi på, du och jag, på senare tid. Kanske alltid, men ännu mer nu på senare tid. Och jag skulle säga att nyckeln ligger otroligt mycket i att göra det ett väldigt, väldigt bra discovery meeting. Bygga förtroende och så vidare, men självklart förstå kundens problematik på djupet, men också komma in på de mer personliga nivån med den man pratar med. Kommer de liksom under det personliga skinnet och de personliga drivkrafterna till att vilja verkligen göra någonting och skapa en förändring? Och på det sättet få leverera ännu mera värde till dem och också få vara lättare, kunna få vara med i processen. att hjälpa dem framåt till att få till en bättre situation helt enkelt.
Anders Hermansson [00:19:58]:
Man måste ju få koll på hur viktigt det här är för kunden. Om det är något som vi borde göra, men vi kan inte göra det nästa år. Då gör vi det nästa år istället då.
Lars Dahlberg [00:20:07]:
Ja, och sen tycker jag också en annan grej, det är ju just det här att man måste koppla ihop problem och värde direkt för att det ska fästa och bli viktigt och för att du också ska kunna framstå som en som man vill prata med. Det går liksom inte att ljumma och ljumma här, utan här måste man snabbt kunna översätta problem till värde. Från första interaktion till självklart när faktorerna skickas.
Anders Hermansson [00:20:38]:
Du som säljare behöver inte hålla på att påstå vad det är för värde du kan ge. Du får nästan fråga kunden om det. Du vet vad det är för värde som din lösning egentligen genererar hos kunden.
Lars Dahlberg [00:20:55]:
Ja, och det här är ju liksom i väldigt viktig, avancerad frågeteknik är mycket det det handlar om och verkligen förstå vilken metod och modell man ska ha för att få fram det här och bygga den här relationen på förtroende tidigt. Och sen är det vi återigen då att inte sälja allt till alla utan verkligen då erbjuda en lösning som löser just det specifika problemet som just den här specifika kunden uttrycker sig. Kanske i grunden är samma sak du levererar men olika olika aspekter av det som är viktiga för att de ska köpa det så att det får en tydlig.
Anders Hermansson [00:21:36]:
En grej som vi brukar prata om också före eller senare när vi pratar om det är ju det här med instegsaffärer. Det kan vara så att den här säljprocessen blir onödigt lång för att man säljer någonting för stort och komplext till kunden som de har svårt att fatta beslut om helt enkelt. Så kan man hitta ett sätt att få kunderna att köpa någonting så att de får något litet värde och kommer igång så att säga. Och då har man ju också en helt annan relations, alltså en grund att stå på relationsmässigt när man börjar leverera. Och så lägger man leverera bra grejer naturligtvis. Så det är också nånting som kan, om man tänker ökenvanning blir betydligt kortare för mindre affärer.
Lars Dahlberg [00:22:18]:
Ja, det här är ju väldigt viktiga problem och det är inga lätta lösningar. Men det är väl lite åt det här hållet man kanske behöver tänka som vi pratar om nu. Men jag tänker så här att vi kanske ska försöka knyta ihop säcken Anders lite.
Anders Hermansson [00:22:41]:
Hur ska vi göra det då?
Lars Dahlberg [00:22:43]:
Nu är vi vd här och vi sitter och känner att det här är jobbigt. Nu ska vi spontant komma på någon jättebra coaching här till de här vdarna. Det är som vanligt att vara öppna och ärliga med att det här är problem. Och hitta ett forum för hur vi kan tillsammans börja beta i de här problemen på riktigt ihop. För vd kan ju inte lösa problemen själv. Allting annat.
Anders Hermansson [00:23:16]:
Jag vet inte om någon enda man skulle börja i, vi brukar ju fråga våra gäster, vad är nästa? Okej, nu har du hört det här och fått någon form av inspiration kring det, ny kunskap, lite tankeväckare, vad är då nästa sak du skulle göra? Då skulle jag säga att ja, om man skulle göra någonting så tänker jag att man skulle rita upp på en whiteboard hur man tänker sig att det ska gå till när man köper grejer av en. Hur går det till när man köper grejer av oss? Så ritar man upp den där processen så att man åtminstone har någon beskrivning av det. Då kan man börja tycka och tänka om det. Det där var ju jäkla onödigt. Det här måste vi ha någonting mer emellan. Så att man tänker lite grann i den där tillverkningsprocessen. Och den börjar ju väldigt, väldigt tidigt med att skapa relationer som vi pratade om. i det breda, men sen också, så att man liksom inte fokuserar bara på säljprocessen i sig utan börja väldigt tidigt för hur man ska bli uppmärksammad ute på marknaden.
Lars Dahlberg [00:24:12]:
Ja, det är ett bra tips och då tror jag också att det är väldigt bra att rita upp, ärligt då, rita upp hur processen ser ut idag som inte funkar. Och sen så kan man börja skissa på hur kanske den skulle göra sig annorlunda då för att den ska funka.
Anders Hermansson [00:24:27]:
Det var ännu bättre. Rita upp hur ni gör idag och så tittar ni på det och funderar över hur man ska kunna göra annorlunda.
Lars Dahlberg [00:24:33]:
Ja, ja. Okej, men då så tänker jag, det var ju ett tips i alla fall.
Anders Hermansson [00:24:41]:
Det blev en tips i slutet. Ja.
Lars Dahlberg [00:24:44]:
Och sen har ju vi vårt gamla vanliga tips som vi alltid kör med. Och det är att vad ni än gör där ute så ska ni se till att vara relevanta.
Anders Hermansson [00:24:54]:
Så är det. Hej då!
The post Pod #245: Den oförutsägbara intäktsmaskinen appeared first on Business Reflex.
Jan 8
25 min
Load more
