Yttrandefrihetens litterära gränser Amanda Svensson och Helena Hansson har båda översatt böcker som förbjudits på skolor och bibliotek i USA ("The Hate U Give" av Angie Thomas och "Pet" av Akwaeke Emezi). Vad har fått konservativa krafter att vilja ”skydda” barn och ungdomar från dem? Översättaren Henrik Gundenäs var nyligen redaktör för tidskriften Fronesis nummer om yttrandefrihet. Vilka risker ser han för litteraturens frihet, och vad är översättarens roll? Samtalet leds av Jenny Aschenbrenner, redaktör för tidskriften Med andra ord och fd. vice ordf. för Svenska PEN. Inspelningen gjordes på Littfest i Umeå i mars 2024. Samtalet arrangerades av Översättarcentrum i samarbete med Svenska PEN.

Detta avsnitt av Rum för översättning-podden handlar om hexameterns plåga och njutning – och om Ingvar Björkesons gärning. Få svenska översättare har påverkat och förändrat hur vi läser den klassiska litteraturen som Ingvar Björkeson (1927-2022). Utifrån hans översättning av antika mästerverk som "Iliaden", "Odysséen", "Aeneiden" och många fler diskuterar grecisten och förläggaren Niklas Haga och Anna Blennow, docent i latin, vilken betydelse Björkeson har haft som förmedlare och tillgängliggörare av antiken i Sverige, men djupdyker också i valda verser. Samtalsledare är Eric Cullhed, universitetslektor i grekiska. Samtalet spelades in på Bokmässan i Göteborg hösten 2023 och arrangerades av Svenska Rominstitutets vänner. Podden produceras av Översättarcentrum. Foto: Anna Lindberg.

"Det finns böcker man skriver för andra", konstaterar en av romanfigurerna i Lina Wolffs "De polyglotta älskarna", "och så finns det böcker man skriver för sig själv". I romanen förekommer ett manus där sidorna är skrivna på olika språk, ibland flera språk på varje sida. I ett försök att se hur allt skulle kunna vara om det var annorlunda möttes översättarna Željka Černok och Saskia Vogel, som översatt Wolffs roman till kroatiska respektive engelska, för ett samtal under ledning av poeten och översättaren Adriana Aires Rastén, om romanens alla lager och hur kärleken till både människor och språk sipprar in i litteraturen. Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg 2023 och arrangerades av Kulturrådet.

När Jon Fosse spelas på scen ekar tystnaderna lika högt som replikerna. Hur översätter man dramatik som är lika beroende av rytm som poesin, från den kantiga nynorskan till klibbig svenska? Rum för översättning-podden sammanför Sveriges två främsta översättare av Jon Fosses dramatik, poeten Marie Lundquist och regissören Svante Aulis Löwenborg i ett samtal med Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner.

Få författare har haft så många svenska översättare som den franska författaren Marguerite Duras, 28 stycken får vi det till när Med andra ord s Jenny Aschenbrenner möter två av hennes svenska uttolkare, Kennet Klemets och Kristoffer Leandoer. Men varför är det så många som tagit sig an just hennes texter? Hur stor skillnad blir det mellan de svenska versionerna av hennes verk beroende på vem som översätter? Och vad är de specifikt duraska svårigheterna som dyker upp i arbetet med hennes texter?

Aviga hav och snåriga skogar Att översätta den franska författaren Marie Darrieussecq var för översättaren och förläggaren Lisa Lindberg att omedelbart kastas in i den mest intima sfären när hon ställdes inför en den mycket kroppsliga skildringen av en flickas uppväxt i "Flickan i Clèves". Ett arbete som ledde till vänskap och sedan dess har Lindberg varit den som ger Darrieussecq till svenskarna. Nu senast med romanen "Avigt hav". Marie Darrieussecq väjer inte för att behandla svåra frågor eller skriva en fiktiv biografi. Men kräver det mod även att översätta hennes böcker? Här möts de två i ett samtal som spelades in på Littfest i Umeå i mars 2023. Ett samtal om texter som rör sig över både geografiska och språkliga gränser, från aviga hav till snåriga skogar. Samtalsledare är översättaren Magdalena Sørensen. På engelska.

Böcker bygger broar mellan barn – betydelsen av översatt barn-och ungdomslitteratur Allt färre översatta barnböcker kommer ut i Sverige. Samtidigt fortsätter litteratur från isolerade länder som Palestina och Iran att nå oss tack vare punktinsatser från hängivna översättare. Sverige är också en plats där en betydelsefull del av den kurdiska litteraturen skrivs och där de svenska klassikerna hittar sin kurdiska språkdräkt. Elisabet Risberg som översätter bilderböcker från arabiska till svenska diskuterar i detta avsnitt tillsammans med författaren Firat Cewerî - som har översatt bland annat Astrid Lindgren, Gunilla Bergström och Barbro Lindgren till kurdiska - hur barn och ungdomslitteratur kan vara en gränsöverskridande genre också i översättning, och hur mötet mellan de olika språken bygger broar utan att sluta utmana våra föreställningsvärldar och läsarter. Samtalet leds av Roza Ghaleh Dar som är projektledare för Översättarcentrums skolprojekt Världens läsare!. Det spelades in live på Sveriges facköversättarförenings årliga konferens i Umeå.

Vad säger oss ord som ”ekosystemtjänster” och ”nettoutsläpp”? Skulle fler bli engagerade i kampen mot klimatkatastrofen om vokabulären för att sprida budskapet såg annorlunda ut? Det handlar om hur svårt det är att hitta orden på svenska för den pågående miljökatastrofen, orden som både är korrekta och ger genklang i människor. Ord bortom anglisismen och teknokratisk jargong. Ett samtal mellan Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Linus Kollberg, översättare och språkvårdaren Linnea Hanell, lett av Jenny Aschenbrenner, redaktör Med andra ord. Samtalet spelades in på Littfest i Umeå och ljudtekniker på plats var Ola Sällström Nilsson.

I Sverige har misstänksamheten mot mångspråkighet vuxit sig allt starkare. Hemspråksundervisning ifrågasätts, språktester har gått från att ses som kontroversiella och potentiellt rasistiska till en självklarhet i de flesta politiska läger. Bara svenskan ska räknas trots att Sverige ofrånkomligen är ett flerspråkigt land och alltid har varit det. Strömningar som underkänner flerspråkiga barns kompetens och de många språkens betydelse för ett levande samhälle. Det vill projektet Världens läsare vara en motkraft mot. Genom att låta barn med mer än ett språk möta professionella översättare och i nästa steg även själva översätta, tillsammans med en förälder. I det här avsnittet av Rum för översättning-podden samtalar Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner med Karin Hansson som driver Världens läsare och poeten, översättaren Jennifer Hayashida som ska leda workshops med barn och föräldrar. Ett samtal om översättningens politiska potential, om vilka språk som räknas och vilka som döms ut, om brist på översättare från vissa språk som ett hot mot demokratin. Om vad synen på språk säger om synen på människor och vad man kan få syn på hos varandra genom att översätta tillsammans.

Att översätta skönlitteratur om svarta människors liv väcker frågor. Hur läggs grunden för ett språk som beskriver svarta utan att förvränga, kategorisera eller utelämna kunskap? Ett språk som länge saknats i Sverige och som nu vill minnas och samtidigt rikta sig mot framtiden. Och vad är fantasins roll i det hela? I detta avsnitt av RFÖ-podden samtalar kulturskribenten och översättaren Johanna Lundin med författaren Valerie Kyeyune Backström och poeten och översättaren Judith Kiros om de utmaningar och insatser som krävs för att göra den översatta litteraturens svarta röster rättvisa.