Få branscher har så hårda krav på återvinning som bilbranschen. Enligt branschen lever man upp till kraven, men Prylarnas pris granskning visar att det finns mycket som kan bli bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enligt lagen måste 85 procent av bilarna materialåtervinnas eller återanvändas. Mycket av metallerna återvinns, men Prylarnas pris kan bland annat visa att plast i bilar i princip inte återvinns alls. Daniel Ö[email protected] Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

Vad kan göras åt den korta livslängden på våra prylar och att så lite plast återvinns? Ska politikerna styra över detta?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en debatt som sändes direkt 24 oktober 2019 möttes politiker från fyra riksdagspartier för att debattera ett par av Prylarnas pris avslöjanden. Medverkande i debatten: Per Bolund (MP), Louise Meijer (M), Jens Holm (V), Martin Kinnunen (SD). Programledare är Li Hellström, reporter på plats Maja Lagercrantz och producent för debatten är Marie Nilsson Boij. Daniel Ö[email protected] Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

Svenska storföretagen Ikea och Electrolux jobbar med att hitta nya affärsmodeller, men att fortsätta att växa och samtidigt minska miljö- och klimatpåverkan är inte enkelt. Det visar Prylarnas pris sjunde avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prylarnas pris tar också upp konsumenternas beteende och forskning som visar att vi konsumenter tror att vi köper mindre, trots att vi egentligen köper mer. Daniel Ö[email protected] Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

Delningsekonomi pekas ut som en lösning för att minska utsläppen. Men Prylarnas pris granskning visar att vissa delningstjänster i själva verket kan öka utsläppen av koldioxid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Delningsekonomin beskrivs som en lösning som gör att vi behöver köpa mindre prylar och istället dela på dem vi har. Men när Prylarnas pris tittar närmare på hur det fungerar i verkligheten hittar vi bland annat forskare som menar att det kan handla mer om vackra ord än verklig effekt. Daniel Ö[email protected] [email protected] Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

Enligt den officiella statistiken materialåtervinns nästan hälften av plastförpackningarna i Sverige. Prylarnas pris undersöker verkligheten bakom siffrorna och hittar en helt annan bild. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plast står för nästan dubbelt så stora koldioxidutsläpp som flyget. Att sluta slänga plasten och återvinna den till ny plast är ett sätt att minska utsläppen, men Prylarnas pris undersökning visar att bara en liten del av plastförpackningarna i Sverige verkligen blir ny plast. Daniel Ö[email protected] Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

Elbilen pekas av bilföretagen ut som en lösning på klimatkrisen, men vilket ansvar tar bilföretagen för de miljöproblem som elbilarna riskerar att skapa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I de nya elbilarna går det åt mycket mer så kallade jordartsmetaller än i bensinbilar och Prylarnas pris granskning på plats i Kina visar att  utvinningen av de  här metallerna orsakar svåra föroreningar där de bryts. Daniel Ö[email protected] Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

Elbilen pekas av bilföretagen ut som en lösning på klimatkrisen, men Prylarnas pris granskning visar att en satsning på att elbilarna riskerar skapa stora miljöproblem.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I de nya elbilarna går det åt mycket mer så kallade jordartsmetaller än i bensinbilar och vår granskning på plats i Kina visar att utvinningen av de här metallerna orsakar svåra föroreningar där de bryts. Daniel Ö[email protected] Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

De elektriska prylar vi använder i våra hem tillverkas för en allt kortare livslängd. Ju kortare tid vi använder dem desto sämre för miljö och klimat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prispressen på hushållsapparater får många tillverkare att välja billigare och sämre material. Och nu hävdar forskare att för allt fler produkter har vi passerat en gräns när kvaliteten blir lidande. Ett av företagen som granskas är Svenska Electrolux som erkänner att de för tre till fem år sedan upptäckte kvalitetsproblem på sina mindre hushållsapparater, men att det är något som de jobbar med att förbättra. Av: Daniel Öhman, [email protected] Ljudtekniker: Marie Persson Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på [email protected]

Varför fortsätter vi äta så mycket kött? Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar politiken bakom våra matvanor och hur det påverkar både vår hälsa och miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malin Olofsson och Daniel Ö[email protected] Imperial Valley i Södra Kalifornien. Rakt västerut på andra sidan bergen ligger San Diego, åt alla andra håll ligger öken. Men här i Imperial Valley är det grönt.  Spikraka rektanglar av gröna fält inramade av kanaler. Marken är platt som en pannkaka. Här odlar Ronnie Leimgruber AlfaAlfa hö. AlfaAlfa hö (eller blålusern som det egentligen heter på svenska) ser ut som vanligt hö men är egentligen en baljväxt som passar bra som proteinfoder för nötboskap och får.Men höet Ronnie odlar är inte till för amerikanska kor.Ronnie är hö-exportör.–Vi sänder vårt hö till massa länder. Kina och andra länder säljer teknikprylar till oss så det är billigt för oss att fylla de tomma containerna med hö när de ska tillbaka.Transportkostnaden är faktiskt lägre till Kina än till norra Kalifornien.–Havsfrakten är nästan gratis. 90 procent av kostnaden är härifrån till hamnen i Long Beach.När jag är här är torkan i Kalifornien inne på fjärde året. Längre norrut måste bönderna borra efter vatten å i städerna får folk inte vattna gräsmattan eller fylla sina pooler.Men vatten är inget problem för Ronnie.Vattnet får de från Colorado floden där världens största vattenreservoarer ligger.Hans farfar började bruka jorden sen innan andra världskriget har så kallade seniora vattenrättigheter och kan ta så mycket de vill långt innan andra får.–Vi har väldigt säkra rättigheter. Vi får vatten innan de i Las Vegas eller Phoenix får något så får vi.Alfa Alfa hö kräver mycket vatten, 15  procent av allt vatten som används i jordbruket i Kalifornien  går till Alfa Alfa.–Jag bryr mig inte om hur mycket vatten jag använder jag bryr mig om hur mycket produktion jag får. Valet av gröda styrs av en enda sak PENGAR– Alla beslut hos oss lantbrukare baseras på vilka intäkter det ger.Coloradofloden rinner genom USAs största vattenreservoar. Lake Mead. Men sjön har förlorat 60 procent av sitt sedan 80 talet. Vattenytan har sjunkit 50 meter.Nästan en tredjedel av all Alfa Alfa som odlas går på export. Det betyder att 400 miljoner ton vatten från Coloradofloden förvandlas till hö och skeppas i väg.Och konkurrensen om Colorado flodens vatten ökar, de växande storstäderna där invånarna inte längre får vattna sina gräsmattor eller fylla sina poler. Andra bönder och naturen:–Politikerna gör nya miljöregler som ska rädda en liten fisk säger, Ronnie Leimgruber. –Det som händer är att vi tar vatten utanför det område som floden når. Det betyder att floden inte når havet. Coloradofloden är en av de största floderna i USA och den når inte kusten. Det är en stor påverkan på miljön, säger Cedric David som är vattenforskare på rymdstyrelsen Nasa där de med hjälp av satelliter studerar hur vattnet påverkas av det moderna jordbruket.–Majoriteten av vattenrättigheterna ägs inte av staten i Kalifornien utan av bönderna i Imperial Valley. Bönderna Exporterar vatten, säger Randall Hanson som jobbar för USA:s geologiska undersökningar håller med. Mycket mer än staten har. Men det är bara en kortsiktig lösning enligt Randy. Till slut tar ju vattnet slut.–De exporterar vatten. De lever på lånad tid, säger han.Den globala köttkonsumtionen har dubblats sen 1990, även mjölkkonsumtionen ökar snabbt.Forskarna säger att situationen är helt ohållbar. Vi äter för mycket kött och mjölkprodukter. Och det...

För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Guide: Myter och sanningar om sockerLäs mer: EU-panelens sockerkopplingar Hela Efsas svar Ekot om industrins påverkan Forskare helvänderIn English: Sugar industry behind EU advise on nutritonSockerhyllan på affären är bara en meter bred, ändå får vi ungefär 15 procent av våra kalorier från socker. Det beror på att socker finns lite här och var idag. Det är dolt. Så att det är mycket svårare att undvika.I dagens Matens pris ska vi granska hur det kommer sig att vi började äta så mycket socker att vi blivit feta och sjuka. Vi tittar närmare på sockerindustrins lobby metoder.Men först ska vi till en åker i västra SkåneHär kan man odla nästan vad som helst. Men så långt ögat kan se odlas här sockerbetor.Innan Christian Radby började odla betor här i Furulund en dryg mil norr om Lund, gjorde hans far samma sak. Det är från Christians och andra skånska bönders åkrar som nästan allt socker i svenska livsmedel kommer ifrån. För bönderna är det en lönsam affär. Få andra grödor har gett bättre avkastning.– Jag odlar 500 ton. Det är ingen gröda det pratas så mycket om som om sockerbetor, säger Christian.Egentligen är det lite märkligt att vi odlar sockerbetor här på Skånes bästa jordar. För att använda Livsmedelsverkets ord: Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker.Men av någon anledning har sockret fått en särställning inom det europeiska jordbruket och skyddas med hjälp av höga tullar från konkurrende import av rörsocker från Latinamerika.Vi svenskar sätter i oss kopiösa mängder socker. Över 40 kilo per person och år.Det motsvarar nästan två ballerinapaket eller en liter läsk om dagen. Men att vi äter så mycket socker är inget nytt.För att förstå varför det har blivit så här måste vi resa tillbaka i tiden. Till 30 talet.Filmen sockerskrinet hade premiär 1938. Filmen var ett samarbete mellan Sockerbolaget och Svensk filmindustri.I huvudrollerna som det förälskade unga paret som reser runt i Sverige var två av Sveriges mest folkkära skådespelare...