Fyrbåken för demokrati har under många generationer varit USA. Under Trumps första fyra år har det visat sig att det är en demokrati med många tveksamheter. Vi kan tycka vad vi vill om Trump men han har lyckats blottlägga många brister i det demokratiska systemet. Det står mycket på spel i årets presidentval. Hela statsskicket i USA är hotat genom försöken att misstänkliggöra valsystemet till att ta ifrån de amerikanska myndigheternas deras självständighet. Det amerikanska presidentskapet under Trump håller på att centralisera makten till Vita huset och presidenten själv. 

Public service i politikens tjänst Media i allmänhet och public service i synnerhet är under attack från politiker i en rad länder som Polen och Ungern. Nu väntar man i England med spänning på vad som ska hända med BBC, public service urmoder och en förebild för många mediebolag världen över. Premiärminister Boris Johnson verkar vilja banta budgeten rejält. I Sverige har vi en pågående debatt om SVT:s och SR;s roll. Tidigare den här veckan har sverigedemokraterna, sveriges just nu största parti enligt opinionsmätningarna, i kulturutskottet föreslagit att chefer från svt och sr skulle komma till kulturutskottet för en diskussion om enskilda program. Det förslaget tillbakavisades av utskottet.  För att samtala om medias ställning i allmänhet och public service i synnerhet har vi som gäst seniorprofessorn Lennart Weibull från SOM-institutet vid Göteborgs Universitet. 20200223

Nu kan hyror sättas genom bruksvärde, presumtionshyror, via investeringsstöd eller privata uppgörelser mellan värd och hyresgäst. Den genomsnittliga skillnaden i hyra mellan en trea med investerings-stöd och en lägenhet med presumtions-baserad hyra är 28000 kr per år. För att reda i röran kring våra hyror har vi tagit hjälp av Joakim Acari, VD för Botrygg i Göteborg, ett företag som bygger med så mycket investeringsstöd som möjligt.

Brott och straff är en fråga som finns högt på den politiska agendan och regeringen har bland annat presenterat ett 34 punktprogram med förslag till åtgärder mot gängkriminaliteten. Sverige ska på sikt också få 10000 fler poliser. Inom politiken pågår en daglig kamp för att visa hur handlingskraftig man är när det gäller att bekämpa brottsligheten. I den kampen uppstår många påståenden och förslag till åtgärder som kanske inte alla är så väl förankrade i fakta och erfarenhet. Därför har vi bett professor Sven-Åke Lindgren komma till studion för ett samtal om kriminaliteten, dess struktur och vägen framåt.  20200201

Frågan för dagen är har vi pensionssystem som står rycken i en värld med minus eller nollränta och en befolkning som blir allt äldre. I dessa dagar är Frankrike delvis lamslaget av strejker och demonstrationer.Fackföreningar och allmänhet protesterar mot förändringar av pensionssystemet. Men vi har haft stora strider om pensioner i Sverige också. På 50-talet förorsakade pensionerna regeringskris och folkomröstning och förslaget om allmän tilläggspension. ATP gick igenom i dåvarande Andra kammaren 1957 med röstetalen 115 mot 114 med en nedlagd röst.  Nu finns inte ATP längre utan vi har alla allmän pension som det heter. Arbetsgivarna i Sverige betalar in 16 procent på våra inkomster till staten för att finansiera den allmänna pensionen. Dessutom betalar arbetsgivarna in 2,5 procent till premiepensionen alltså totalt 18,5 procent. Till det kommer tjänstepensioner och eventuella privata pensioner. För att reda i allt detta har vi även idag hjälp av Evert Carlsson som är universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg.

Under hösten har sparare med över en miljon kronor på sina konton i Danmark fått börja betala för alla pengar de sätter in på banken. En bank i Tyskland tar betalt från första kronan som sätts in. Samtidigt får svenska staten betalt för att låna på den internationella marknaden genom att erbjuda obligationer med minusränta. Företag med stora kassor har ingenstans att göra av med sina pengar. Volvo med över 40 miljarder i kassan kan för att inte behöva betala minusränta välja på att dela ut pengarna till aktieägarna eller placera pengarna genom att köpa upp sina egna aktier.Det låter som upp och nedvända världen och är väl just det på sätt och vis.  För att reda i allt detta har vi idag hjälp av Evert Carlsson universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg och med bakgrund i Swedbank, Carnegie, Öhman, Skandia och andra AP fonden

En höjning av bensinskatten i Frankrike skapade de gula västarna och regeringskris. Det var konkret miljöekonomi som blev politik. Annars definieras miljöekonomi som konsten att på ett effektivt sätt hushålla med samhällets begränsade resurser på ett långsiktig hållbart sätt. Det kan till exempel göras genom att analysera hur man med styrmedel, alltså skatter, bestämmelser och subventioner kan hantera miljöproblem. Det är inte bara klimat, det är biologisk mångfald, kemisk förgiftning av mark och vatten, vattenbrist, utfiskning och en rad andra problem. För att hjälpa oss att reda i allt detta har vi som gäst i dag Thomas Sterner professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet. 

Är den ledande posten i en kommun ett uppdrag där man har möjlighet att bidra till utvecklingen på ett rimligt sätt. Den dagliga hetsen med otaliga ärenden som strömmar in, bevakning av media,interna krav,en opposition som ständigt manövrerar och samtidigt ansvar för en organisation med över 50 000 anställda. Vår gäst är Ann-Sofie "Soffan" Hermansson, som den 1 april 2016 tillträdde posten som kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs kommun, där hon efterträdde Anneli Hulthén. I mars i år avgick Ann-Sofie efter att en extrakongress avsatt henne. Ann-Sofies bakgrund är fackligt  och politiskt arbete under cirka 30 år med jobb både på LO,  i regeringskansliet och som ombudsman för socialdemokraterna i europaparlamentet. 20191112 

Fake news eller falska nyheter är ämnet för dagens podd. Hur blir vi påverkade och vad kan vi göra för att vara säkra på att inte bli lurade av falska nyheter.  Hur det politiska samtalet påverkas av falska nyheter och hur vi som medborgare ska kunna orientera oss samtalar vid med Henrik Ekengren Oscarsson om. Han är professor i statsvetenskap med särskild inriktning på valforskning. Vi samtalar också om risken/möjligheten att Socialdemokraterna kan förlora sin ställning som största politiska parti i Sverige. 

Vad betyder det för förtroendet för institutioner när hela havet stormar i många länder, USA har en president som hela tiden ljuger, England en primiärminister som bryter mot lagen, Ungern en regering som tar över alla media, ett Ryssland som lägger sig i och försöker påverka andra länders val, en partiledare i Sverige som vill lägga ned p3  Och hur ska man förstå att 33% av anhängare till Liberalerna har högt förtroende för en serie samhällsinstitutioner medan motsvarande siffra för Sverigedemokraternas anhängare är 3%.