För ett år sedan sommarpratade Kateryna Martyniuk. Studenten i Lviv som valde att stanna i Ukraina efter Rysslands invasion. Hör henne berätta om om framtidsplaner, kriget och nyfödda barn. Kriget i Ukraina pågår och pågår. I P4 Världen återvänder vi till Kateryna Martyniuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hon berättar om hur inställningen till kriget har förändrats under våren och om planer efter examen. Kateryna tar nämligen examen och planerar inför framtiden samtidigt som kriget söndrar.Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, beskriver väntan på den omtalade våroffensiven. Vi får även en uppdatering kring katastrofen med den brustna dammen.Förändring för kvinnorna i IranVi beger oss även till Iran i P4 Världen. Under hösten och vintern rapporterade medier över hela världen om protesterna där i samband med Mahsa Jina Aminis död. 22-åriga Mahsa dog i samband med att sedlighetspolisen grep henne i september. Orsaken till att hon greps var att hon inte burit sin slöja enligt regelverket. Händelsen skapade en enorm protestvåg mot den iranska ledningen.Gilda Hamidi Nia, utrikesreporter på SVT berättar om vad protesterna har lett till och hur framtiden kan komma att se ut för kvinnor i Iran.Atefeh Lind, kom till Sverige från Iran som 17-åring. Hör hur livet har förändrats för hennes familj och vänner som är kvar i Iran.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Christer Tjernell

I Storbritannien och USA leder skyhöga avgifter för att ha barn i förskolan till att mammor lämnar arbetslivet. Att lämna sina barn till förskolan är en självklarhet för oss i Sverige. En klar majoritet av alla barn har förskoleplats från 1-2-års åldern och fram till skolstart. Men så där ser det inte ut på alla håll och skillnaderna är stora både inom Europa och jämfört med ett land som USA som vi annars har mycket gemensamt med.Många har inte råd att sätta sina barn i förskolaStorbritannien är ett de länder i världen som har högst förskoleavgifter. För att ha ett barn i förskolan kan en familj i London betala runt 19 000 kronor. I Sverige är maxbeloppet för att ha ett barn i förskolan cirka 1 500 kr. Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om mammor som slutar jobba för att stannar hemma med sina barn istället på grund av de höga förskoleavgifterna. Men en förändring är på gång i landet med skyhöga avgifter för barnomsorgen.EU - vartannat barn ska gå i förskolaInom EU har man satt upp mål för att få medlemsländerna att erbjuda fler barn förskoleplats – år 2030 ska minst 45% av alla barn under tre ha barnomsorg är det tänkt. Idag ser det väldigt ojämnt ut mellan länderna inom EU, i vissa länder är det svårt för familjer att ha råd med barnomsorg vilket leder till att mammor i stor utsträckning lämnar arbetslivet och har svårt att komma tillbaka när barnen blivit större. Hör vår Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden om hur barnomsorgen är en viktig fråga för jämställdheten i Europa.Naturligt att vara hemmafru i USAI USA däremot är barnomsorg inte en brännande fråga. I många familjer är det naturliga att mammor blir hemmafruar när det första barnet kommer. För de som inte har möjlighet, eller ekonomi att sluta jobba, så innebär det istället att man lämnar sina spädbarn på förskolan. Hör Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berätta hur den korta föräldraledigheten leder till att nyfödda barn spenderar hela dagarna på förskolan.Enligt nationalekonom Erica Lindahl på IFAU, Institutet för arbetsmaknads- och utbildningspolitisk utvärdering, så är det gynnsamt för länders ekonomi att mammor kommer tillbaka till arbetslivet efter att ha fött barn. Enligt hennes forskning är det ofta politisk ideologi som gör att höga avgifter för barnomsorg inte ses över. Sverige ses som ett föregångsland när det handlar om barnomsorg.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Joachim Persson 

I Sverige finns gammelskogar som EU vill förmå oss att bevara, men svenska skogsägare vill bestämma själva. I Amazonas och i de asiatiska regnskogarna avverkas rekordmycket trots försöka att stoppa skövlingen. Vem ska se till att världens lungor fortsätter funka? Den senaste tiden har det kommit en rad EUlagar och andra internationella regelverk som alla vill förmå Sverige att låta mer gammal skog stå kvar. Samtidigt vill Sverige låta skogsägarna fortsätta bestämma över sin egendom. Daniel Värjö från Vetenskapsradion Klotet reder ut begreppen.De asiatiska urskogarna innebär viktiga inkomstkällor för både fattiga invånare och stora företag. Samtidigt är länderna väl medvetna om hur viktiga skogarna är för mängder av unika arter. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar om djungeln där gibbonaporna fortsätter ropa till varandra men där mängder av skog avverkas illegalt, något som möjliggörs genom omfattande korruption.Amazonas är känt som världens lunga och forskare har oroat sig i åratal över att avverkningen fortsätter fast det är känt hur viktigt området är för hela jordens klimat. Området sträcker sig över nio länder men den största delen ligger i Brasilien. President Lula da Silva har lovat stoppa skövlingen men hittills har han inte lyckats. Latinamerikakorrespondent Ivan Garcia förklarar varför.Programledare: Kajsa BoglindTekniker: Adam Alvin

I dagens P4 Världen lär vi känna Jill Biden, Olena Zelenska och Emine Erdogan och kvinnorna runt Putin. Presidentfruar kan vara många olika saker - älskade, avskydda, stilikoner eller kritiserade för att ta för mycket eller lite plats. I veckans P4 Världen lär vi känna några av världspolitikens just nu mest uppmärksammade första damer och några ur den växande skaran män som tar plats vid kvinnliga statschefers sida.Författaren och journalisten Karin Henriksson berättar om sin bok USA:s alla första damer och om vilka som betytt mest i den amerikanska historien.Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om Olena Zelenska som trätt fram mer i offentligheten under det senaste året, och om kvinnorna runt Vladimir Putin.Mellanösternkorrespondent Johan-Mattias Sommarström målar en bild av Emine Erdogan och av Selvi Kildicdaroglu som står vid oppositionsledaren Kemal Kildicdaroglus sida.Sist i programmet berättar Nordenkorrespondent Carina Holmberg om de män som tar plats eller kan vara på väg att ta plats bredvid sina fruar - eller män - i politikens toppskikt.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Behzad Mehrnoosh

Sjuksköterskorna räcker inte till. Hör om krisen världen över och hur problemen kan hanteras. Vårdpersonal inom många landsting vittnar om dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning, låga löner och för få sjuksköterskor. Och situationen är mer eller mindre densamma i många av världens länder. Sjuksköterskekrisen är global. Sara Heyman, korrspondent för global hälsa berättar varför den desperata sjuksköterskebristen blivit så omfattande. Krisen har pågått under lång tid och problemen växer. Yrket har länge setts som ett kall vilket påverkar arbetsvillkoren på ett negativt sätt. NHS, National Health Service, Storbritanniens sjukvårdssystem har under lång tid varit landets stolthet men den brittiska sjukvårdsapparaten mår inte bra. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berätta om den brittiska sjukvårdskrisen och vilka politiska lösningar som finns. Om de flesta av världens länder skriker efter vårdpersonal så är läget det omvända i Filippinerna. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar om Filippinerna som är det land som ''exporterar'' flest sjuksköterskor världen över. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Kajsa BoglindTekniker: Adam Alvin och Sofie Andersson

Kronan, den viktigaste symbolen för brittisk monarki har satts på på kung Charles III:s huvud. En ceremoni som skapar gemenskap och splittrar britterna. Runt en miljard svenska kronor kostar det, om inte det dubbla enligt uppgift. Kröningen av Kung Charles III i London. Tiotusentals åskådare, och tusentals människor från hela världen har övernattat längs paradgatan The Mall för att försäkra sig om att få en skymt av den pampiga kortegen.Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om folkfesten direkt från London. Människor med flaggor och glitter har samlats för att hylla sin kung. Hör James Savage från nättidningen The Local berätta hur Kung Charles och drottning Camilla lyckats ta sig in i britternas hjärtan. Republikaner gripnaMed det är inte bara hyllningar som ljuder, även demonstranter har samlats kring Westminster Abbey i London. Flera kritiker av monarkin har gripits av polis – vilket möts av protester. Ina Jönsson, ordförande för Unga republikaner har rest till London för att protestera. Hon vittnar om hur flera protestanter gripits och varför hon anser att monarkin inte har en plats i dagens samhälle. Etnologen Mattias Frihammar förklarar hur vi tilltalas av monarki och kungligheter samtidigt som vi vill leva jämställt där alla är lika värda. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Kajsa BoglindTekniker: Matilda Eriksson

Omvärldens bild av kriget i Ukraina påverkas av satir och humor. Hör om hånfullhet som leder till sympati. Putin hånasNågot som man kanske inte egentligen förknippar med krig är humor. Men faktum är att humor är en ganska viktig ingrediens i detta informationskrig, framför allt på den ukrainska sidan.Pelle Nilsson på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut har skrivit en rapport om vilken tyngd skämt och satir har i kommunikationen kring kriget i Ukraina. Han berättar hur humor används för att skapa stöd både i omvärlden och i Ukraina och om vilka andra känslor som spelar roll i kommunikationen mellan ukrainare och med omvärlden.Lubna el Shanti, korrespondent i Ukraina ger sin bild av hur denna humor landar i de ukrainska hemmen och hur Ukrainas kommunikationsstrategi har formats.Hör om den propaganda och desinformation som sprids i Ryssland och vilken information som egentligen förmedlas till president Putin. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent berättar om vilken bild Ryssland vill ge av kriget.Vi beger oss även till ett land där många har en annan uppfattning om kriget i Ukraina jämfört med oss här i Sverige – nämligen Tyskland. Hör vår korrespondent Daniel Alling om hur känslor och skam kring skeenden under andra världskriget påverkar bilden av kriget i Ukraina.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Joachim Persson

Skärmtid och sociala medier - ämnen som ofta leder till tjafs i många familjer. I allt fler länder utformas nu lagar för att skydda barn från skadligt innehåll på sociala medier och begränsa deras tid framför skärmen. Det finns kanske ingenting idag som föräldrar bråkar med sina barn om så mycket som det här med skärmtid och social medier. Det ständiga plingandet stör. Det blir tjafs om när telefonen bör stängas av på kvällen och vad är det som händer egentligen på sociala medier. Är det bra miljöer att vistas i? Det där är vi många som undrar och oroar oss över. I P4 Världen hör vi om olika länder där staten går in för att styra bort barnen från det skadliga innehållet och straffa sociala medier-jättarna om det inte tar ansvar.Arkansas förbjuder sociala medierUnder den senaste veckan så införde den amerikanska delstaten Arkansas ett förbud för sociala medier för barn under 18 år, om inte föräldrarna uttryckligen ger sitt medgivande. Ett liknande förbud har införts i Utah. Hör USA-korrespondent Roger Wilson om hur begränsningar av social medier ska påverka barns psykiska ohälsa.I Storbritannien har det skapats uppmärksamhet kring en rad ungdomar och barn råkat illa ut, till och med dödats, på grund av vad som pågår på sociala medier. Debatten har lett till att regeringen vill göra Storbritannien till det tryggaste landet i världen för internetanvändare. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berätta om The Online Safety Bill som ska skydda barn från att påverkas negativt på nätet.Tiktoks moder är KinaI Kina, som kan ses som sociala mediers urmoder, går utvecklingen snabbt och många sociala medieföretag i väst sneglar åt kinesiskt håll för att hämta inspiration. Kinesiska Tiktok skapar debatt om hur den kinesiska staten kan samla information om appens användare och allt fler företag förbjuder anställda att ha Tiktok på sin jobbmobil. Frågan är vilket intresse Kina har för att lagra data om Tiktok-användarna? Hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om Tiktok-gate och begränsningar och censur på nätet. Bland annat finns ett maxtak för hur länge barn får spendera framför skärmen.Så vad är då på gång för svenska barns del? Ekots techreporter Sven Carlsson beskriver det lagförslag som är på gång inom EU och som bland annat omfattar föräldrakontroll som kan ge föräldrar möjlighet att begränsa minderårigas tillgång till sånt som kan vara farligt. Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Johanna Carell

Kristendomens största högtid innehåller både glädje och sorg. Hör om hur påsken kläs i en rad olika traditioner beroende på var i världen man befinner sig. Piska kvinnor på benen eller skjuta harar, kasta krukor från balkonger eller barn med hucklen och röda kinder som tigger godis - alla är påsktraditioner från olika delar av världen. Frågan är var alla traditioner kommer ifrån? Hör folkbildaren Mattias Axelsson om påskens ursprung och den gemensamma nämnaren för firandet - våren.Vi reser även till Jerusalem där allt började, staden står i centrum för det kristna påskfirandet eftersom Jesus korsfästes där under långfredagen enligt bibeln. Just nu pågår tre religiösa högtider i den heliga staden samtidigt. Den kristna påsken, Ramadan och den judiska högtiden Pesach. Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om våldsamheter och oro vid Tempelberget.För andra året i rad firar människorna i Ukraina påsk under brinnande krig. Påsken är en viktig högtid för många ukrainare och vi har med oss vår korrespondent nu Lubna el-Shanti om berättar om konflikten inom den ukrainska kyrkan.Vi landar även i Filippinerna genom vår asienkorrespondent Peder Gustafsson. Där det firas på ett brutalt sätt med frivillig korsfästning.Producent: Catarina Spåre GustafssonProgramledare: Kajsa BoglindTekniker: Karl Björnsson

Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag. P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne. Så jobbar andra länder mot gängkriminalitetGängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig. Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen. I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse. I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.