P4 Kultur

P4 Kultur tar farväl och ägnar sista programmet åt början och slutet. Att få till en bra början kan vara svårt, och att avsluta snyggt är kanske ännu krångligare. Kajsa Carlsson har mött författaren Åke Edwardson, som en gång slängde ett helt färdigt inledningskapitel och alltid börjar med slutet. Som författare ska man lämna inledningen därhän i början av skrivandeprocessen och försöka hitta slutscenen i stället, tycker Åke Edwardson. Under sin författarkarriär har han skrivit romaner för både vuxna och unga, men mest känd är han för böckerna om kommissarie Erik Winter vid Göteborgspolisen. I höst kommer en ny Winterroman, trots att Edwardson tidigare avslutat deckarserien. Åke Edwardson funderar själv mycket kring sina slut,och i boken "Den sista vintern" lade han faktiskt till ett extraslut i pocketupplagan när han märkte att läsarna inte tolkade det första slutet som han tänkt. – Jag var nöjd som författare med det första slutet, men sedan blev jag missnöjd och då hade jag möjlighet att göra något åt det, säger Åke Edwardson. Ett dåligt slut kan förstöra en hel film, tycker P4 Kulturs reporter Viktor Hariz. Det är Hollywoodsluten, med såsig musik och alldeles för många ihopknutna trådar, som irriterar honom och i sin krönika ger han några avskräckande exempel. Vi hör även Amanda Ooms kloka ord om slutet, som också är en början.

Best of P4 Kultur, handlar idag om olika platser och miljöer som betyder något speciellt för oss. I dagens program berättar författaren Johan Theorin om en fyr på Öland, vi gör ett besök hemma hos Henrik Schyffert som vet det mesta om ett ljust och fräscht hem och vi går på eternitspaning i Gävle bland annat. Men allra först ska vi följa med Amanda Ooms, när hon besöker en mycket speciell brygga i Sunne i Värmland en kylig septembermorgon.

Försommaren är en högtidsstund för landets motorburna fantaster. Det är nu senaste halvårets slit i garage och verkstäder ska ge utdelning. Det är nu sportbilar och gamla motorcyklar får komma ut, glänsa, gnistra och puttra. P4 Kulturs Stefan Westrin följer med på mc-träff och försöker förstå vad det är som gör ett motorljud så vackert. Veckans P4 Kultur tar avstamp i Eje Lundqvists garage. Där har han motorcyklar av olika märken och årgångar. Han är mc-fantast, och trivs extra bra med kompisarna i Motorcykelhistoriska klubben i Gävleborg. De som har veterancyklar skiljer sig från många av dem som har nyare vrålåk, menar han. – Andra köper sina leksaker för att de har råd men de har inte kunnande. Många här har kunnande men inte råd. Och det är mycket roligare att umgås med dem. De är mer jordnära och vet mycket mer om vad de håller på med, säger Eje Lundqvist. Vi möter också K-G "Salle" Salander, som började köra motocross 1952. På den tiden skyddade man sig mot kylan och vinddraget genom att isolera kläderna med tidningar berättar Salle, som klarat sig igenom 29 säsonger utan några värre skador.  Men alla förstår inte charmen med brummande motorer och snabba bilar. P4 Kulturs krönikör Håkan Jäder berättar om hur han drabbades av motorsport som sjuåring, och hur det satte stopp för all form av fortsatt intresse för motortävlingar.

Från smörknivar via lapptäcken till skulpturer - ja slöjd spänner över ett brett spektrum och kan vara nästan vad som helst. I veckans P4 Kultur möter vi träslöjdaren Jögge Sundqvist, som gör både bruksföremål och utsmyckningar men inte vill kalla sig konstnär. Vi besöker också Liljevalchs, där man just förbereder en stor utställning för att fira hemslöjden som fyller 100 år i år. Det finns en helhetstanke med slöjden som tilltalar Jögge Sundqvist. Att slöjdaren kan vara med i hela kedjan, från materialinhämtning i skogen till färdig produkt i verkstaden.  -- Jag är både producent och konsument på samma gång, som det var förr. Jag tror att det är bra för människan att känna att man har en helhet i tillvaron, en närvaro, säger Jögge Sundqvist. Han har gjort konst och offentliga utsmyckningar och kommenterar gärna samhällsdebatten genom sina verk. Ett exempel är stolen "Hen", som pryds av ett skulpterat, androgynt människoansikte. -- Det är en intressant diskussion, för i första hand är vi människor. Så då tänkte jag att jag skulle göra en hen som kan vara både man och kvinna, säger Jögge Sundqvist. Hemslöjden fyller 100 år i år och det märks i hela landet. På konsthallen Liljevalchs i Stockholm öppnar snart en stor utställning med omkring 3 000 verk, jubileumsåret till ära. Just nu pågår febril aktivitet med att ställa i ordning alla rummen. Och det mest iögonfallande verket av alla är en skog bestående av 2 000 olika helt unika löv, slöjdade och inskickade till Liljevalchs från hela landet.

I dansens virvlar och virrvarr kan vad som helst hända. Den tystlåtna blir social, den stela mjukas upp och den svaga blir stark. I veckans P4 Kultur står dansen i centrum, rörelse som till och med kan förändra livet för den dansbitna. P4 Kulturs reporter Anna Törnkvist följde med Maria Niemi på lindy hop, en dansform där många även tar till sig musik- och klädstil. Varje söndag under sommaren samlas lindydansare vid dansbanan på Djurgården i Stockholm och för betraktaren kan det se ut som om man har blivit förflyttad till 1930-talets Harlem. Det är röda läppstift, skräddarsydda klänningar med smal midja och hängslen på männen. – Jag tycker att det är en jättefin klädstil som pasar min personlighet, säger Maria Niemi. Det är därför jag dansar lindy hop, den passar min personlighet. I lindy hop får man vara töntig, i andra danser ska man vara tuff eller sexig, jag känner mig inte bekväm med det. För dataprogrammeraren Björn Oskarsson handlar dans om mycket mer än att röra på sig till musik. Ingenstans har han lärt sig så mycket om sig själv som på dansgolvet. Det senaste året har han testat flera sorters dans, bland annat bugg, foxtrot och salsa, och sedan han började dansa tycker Björn Oskarsson att han har fått mer självförtroende och blivit mer utåtriktad. – Och jag vill försöka sprida hur roligt det är att hålla på med dans, säger han. Fler danslystna hittar vi i en industrilokal vid Nobelvägen i Malmö. Där har Karin Arbsjö träffat lärare och elever vid dansskolan Bowdown, dit runt 200 barn och ungdomar kommer varje vecka för att få dansa till dancehall och hiphop. För många av dem är Bowdown mer än dans. Det är ett sätt att sträcka på ryggen, ta plats och känna glädje tillsammans.

Välkomna till Best of P4 Kultur med fokus på musik. I det här en timme långa specialprogrammet får vi bland annat höra om Lennart Hellsings rim och visor, möta operafans och lyssna på brus. Men allra först ska det handla om eldsflammor och hårda gitarrer.

Att fotografera har blivit något nästan alla kan göra - hela tiden. Mobiltelefoner och små, enkla digitalkameror får oss att knäppa bild efter bild. Urvalet man tvingades göra förut, när det var ett begränsat antal foton per rulle, kan vi strunta i nu. Men vilka bilder kommer vi egentligen att ha glädje av sen? Veckans P4 Kultur handlar om foto och hur man väljer, som amatör och som proffs. Många föräldrar tar tusentals bilder av sina barn medan de är små, men kommer fotona vara något att ha när barnen blir vuxna? Kommer de att säga något om tiden barnen växte upp i? P4 Kulturs reporter Anna Törnkvist har besökt Fotografiska Akademins fotokurs för föräldralediga, där deltagarna får lära sig vilka bilder som kommer att vara intressanta i framtiden och hjälpa barnen att förstå sin bakgrund. Bland leksaker och ammande bebisar pratar kursledaren Jenny Hammar bland annat om vikten av att ta ett steg tillbaka för att få med miljön kring barnet. – Jag har en rolig bild från min barndom där jag sitter och spelar piano med min pappa, som har en mörkbrun velourdräkt på sig. Det är väldigt roligt idag att se hur han var klädd där, säger hon.  Amanda Ooms har träffat galleristen och fotoboksskaparen Ulf Greger Nilsson som ständigt måste välja, och välja bort, bilder. Och detaljerna är mycket viktiga. Han kan till exempel testa en vit kant kring ett foto i 20 olika tjocklekar. – Och det värsta av allting är att det är så jävla stor skillnad mellan 8 mm och 8,5 mm. Man vet att det går att testa något lite annorlunda och man blir tokig av det, säger Ulf Greger Nilsson.

Det finns en man som är ständigt aktuell. Ständigt ute på vägarna. Spelandes på scener i små landsbygdskommuner och i stora arenor om vartannat. I veckans P4 Kultur möter vi gitarristen Janne Schaffer, som nu kommer med en bok om sin långa karriär. Det är P4 Kulturs Malin Sandberg som har träffat honom, gitarristen som har spelat med många av världens allra största och som gjorde succé med Electric Banana Band.  Just nu är Janne Schaffer ute på turnén Music Story tillsammans med Riksteatern, en musikalisk berättelse som bygger på hans musik. Han är också aktuell med självbiografin Mitt liv som Schaffer, en bok som är efterlängtad av många. – Det här har jag dragit på i många år. Jag kände att jag måste ha en anledning till att skriva en bok, inte bara för att vika ut mitt liv, sådär, säger Janne Schaffer. I sommar kommer landets musikscener att mångdubblas. Festivalsäsongen knackar på dörren och Kajsa Carlsson har tagit en titt på utbudet och den föränderliga festivalkartan. Vi möter också Niclas Lagerstam, festivalgeneral för Putte i Parken, som byter stad i sommar.

Välkomna till ett en timme långt program med Best of P4 Kultur. Under åren som gått har vi varit med om många spännande möten och nu tänkte vi bjuda på några av våra favoriter. Dagens program kommer att gå i konstens tecken. Bland annat ska vi klättra på stegar för att komma närmre himlen och höra Yoko Ono berätta om sin performancekonst. Vi ska även göra ett besök i Caroline af Ugglas ateljé. Hon är kanske främst känd för sin musik, men hon målar också och 2010 kom hon dessutom ut med en bok om terapi. Och vi ska få träffa skaparen av de över hela världen, men kanske allra främst i Japan, älskade lerskulpturerna i bulliga former - keramikern Lisa Larson. Men allra först ska vi till Umeå och ta del av konst där bläck blandas med blod.

Mobbning, sjukdom, död och utanförskap. Ämnena kan tyckas tunga och svåra, men har alla varit teman i barnböcker av Carin och Stina Wirsén. P4 Kultur handlar om barnlitteratur den här veckan och Laila Carlsson har träffat mor och dotter Wirsén för att prata om de läskiga men populära berättelserna, och om hur det är att jobba tillsammans. I en ateljé på Söder i Stockholm arbetar illustratören och barnboksförfattaren Stina Wirsén. Hennes karaktäristiska figurer finns numer på allt från koppar till barnlakan men framförallt i böckerna om de små brokiga och gosedjuren som möter världen i Vem-serien.  Carin och Stina Wirsén gör en del böcker gemensamt och några var för sig. Boken Leka tre gjorde de tillsammans, den kom 2005 och handlar om att bli utstött. Och den har fått starka reaktioner. – Det finns vuxna som blir arga över den och säger "hur kan du skriva en så elak bok?". Men jag kan försvara det. De flesta barn vill höra den många, många gånger och då finns det ju ett behov av att bearbeta, säger Carin Wirsén. Ulla Rhedin är barnbokskritiker, bilderboksforskare och sitter i juryn för Astrid Lindgrenpriset ALMA. Hon tycker att den skandinaviska barnlitteraturen är bra, men att svenska barnböcker ibland kan bli lite fega. Vi borde ta efter Norge när det gäller bilderböcker, säger hon till vår reporter Malin Sandberg. I veckans P4 Kultur hör vi också nioåringarna Julia, Elliott, Irma och Ludvig, som pratar om bra och dåliga böcker. Barnen är överens, det ska vara spännande, och de rekommenderar böckerna om Cirkusdeckarna av Dan Höjer och LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark.