Förra veckans torsdag började det komma information om att migranter simmade från Marocko till den spanska exklaven Ceuta. Först talades det om hundratals, sedan om tusentals individer. Nu uppskattas det att mellan 40 och 60 000 personer simmade från Marocko till Spanien på en dag. Vem var det som simmade? Katja Johansson, utrikeskorrespondent med bevakningsområdet Europa, säger att de flesta verkar vara från Marocko, men att vissa migranter tydligen också kom från Jemen och Sudan. Nu har största delen av migranterna återvänt till Marocko. Men frågorna består: varför tog sig tiotusentals personer till Ceuta på en och samma dag? Är det frågan om hybridkrigföring, likt den Ryssland förde mot Finland 2023? Och hur kommer händelserna i Ceuta att påverka europeisk invandringspolitik?

Enligt USA:s grundlag kan ingen sitta som president mer än två mandatperioder. Ändå antyder president Donald Trump att han kan ställa upp igen i valet 2028, alltså för en tredje period. Svenska Yles utrikeskorrespondent Thomas Silén, för tillfället på plats i Washington, analyserar temat "Trump 2028" i dagens avsnitt av Nyhetspodden. Det är osannolikt att Donald Trump ställer upp på nytt, säger Silén, utan de grova vinkarna handlar snarare om att han vill hålla både motståndare och supportrar på tårna. Samtidigt pågår en intensifierad diskussion inom det republikanska partiet, om just nästa presidentkandidat. Varför är vicepresident JD Vance nu i blåsväder, vad ska vi tro om utrikesminister Marco Rubios popularitet – och vilka är oddsen för att någon annan ur klanen Trump ställer upp?

Gropiga vägar med lömska potthål, och sly, buskar och små träd som skymmer fotgängare, djur och cyklister – så ser det ut på många håll i glesbygden där befolkningen är irriterad över de dåliga vägarna. Bra vägar är viktigt både för befolkningen och för beredskapen, men över hälften av våra landsvägar hör till det som kallas den "lägsta" underhållsklassen. Om alla våra vägar skulle vara i toppskick skulle det behövas 4,2 miljarder euro. Men varför är det såhär illa, och kan vi vänta oss någon förbättring? Nyhetspodden åker idag på en roadtrip i Åboland för att kolla läget med väglaget tillsammans Linus Hoffman från Yle Åboland.

Helheten Aalto Works finns nu på Unescos världsarvslista. Den består av 13 byggnader ritade och designade av arkitekten Alvar Aalto, från Pemar sanatorium på 1930-talet till och med Finlandiahuset, som blev klart på 1970-talet. Bakom Aalto Works finns inte bara Alvar Aalto – hans båda hustrur, Aino och Elissa Aalto, var också arkitekter och i synnerhet Aino Aaltos handlag var betydande. Men vem var modernisten Alvar Aalto, och har vi riktigt förstått hans storhet här i Finland? Nyhetspoddens gäst är Mirkku Kullberg, ordförande för Alvar Aaltos stiftelse, och för stiftelsen för Pemar sanatorium.

Under lördagskvällen avbröts pridefirandet i Berlin då en bil plötsligt körde in i en folkmassa. 29 personer skadades och en polsk kvinna är död. Nyhetspodden gästas idag av Dan Ekholm, som var med om firandet och befann sig i Tiergarten bara några timmar innan attacken. Ekholm är tidigare journalist, bland annat på Svenska Yle. Nu jobbar han på finska ambassaden i Berlin, och följer aktivt med hur den politiska vardagen utvecklas i Tyskland. Ekholm berättar om stämningen i Berlin strax efter dådet, och om hur tyskarna kan komma att reagera. Kommer tragedin att förena tyskarna? Eller kan det faktum att gärningsmannen var en misstänkt islamist som myndigheterna väl kände till, att mata det växande missnöjet i Tyskland?

Debatter om arvsskatten blir ofta heta. I våras ville vissa regeringspartier avskaffa den, men eftersom alla var inte av samma åsikt blev resultatet en kompromiss: skatten finns kvar, men gränsen för hur mycket du får ärva skattefritt höjdes till 30 000 euro. Men diskussionen har fortsatt, bland annat i insändarspalterna i HBL. Dagens avsnitt av Nyhetspodden gästas av en av skribenterna, Sofia Bougt-Hernnäs, som är biträdande professor i nationalekonomi vid Hanken. Hon har en annan syn på arvsskatten än regeringskumpanerna Samlingspartiet och Svenska Folkpartiet. Dagens Nyhetspodd reder ut hur regeringens beslut kommer att påverka oss, vad vi kan göra för att öka den ekonomiska tillväxten i Finland – och vad slopandet av arvsskatten i Sverige egentligen ledde till.

Garden Helsinki-härvan nådde sin kulmen i tisdags då riksdagens sommarpaus avbröts för en nio timmar lång debatt i plenum. Regeringen och statsministern fick fortsatt förtroende, men är krisen över? Thomas Karv, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall, menar att misstankarna om korruption kommer att följa både regeringen och statsminister Petteri Orpo ännu länge. Oppositionen kommer med stor sannolikhet att göra allt för att hålla Garden Helsinki högt på dagordningen fram till valet nästa vår, säger Karv. Hur hamnade regeringen egentligen här, hur lyckades regeringen överleva ännu en kris och vad borde Samlingspartiet göra för att skaka av sig korruptionsmisstankarna? I Nyhetspodden analyserar Thomas Karv sommarens händelser, och frågar om det inte vore dags för ett partiledarbyte inom Samlingspartiet.

I september 1941 gick den finska marinens stolthet, pansarskeppet llmarinen, på en sjömina och sjönk till havets botten med 271 man och 100 000 liter brännolja ombord. Nu, över 80 år senare, ska vraket tömmas på olja. Den dåtida krigscensuren förteg händelserna totalt, och vraket hittades först 50 år senare utanför Utö. Bara några sjömil från Ilmarinen ligger ett annat vrak, passagerarfärjan Estonia, som sjönk under en kraftig storm hösten 1994. Pansarskeppet Ilmarinen har börjat läcka olja, och nu i slutet av juli håller de finska myndigheterna på med att avlägsna all olja från vraket. Men hur svår är en sådan här operation? Mikko Meronen, forskare och expert på marin krigshistoria gästar Nyhetspodden för att förklara hur den här operationen går till, och vilka andra vrak och minor som finns kvar i Östersjön efter världskrigen. Dessutom berättar han mer om pansarskeppet Ilmarinen, och de mystiska omständigheter som ledde till att skeppet sjönk.

39 dagar, 104 matcher och en final med både Tom Cruise och Madonna. Fotbolls-VM 2026 är över och Spanien är världsmästare. Men vad kommer vi egentligen att minnas från turneringen? Nyhetspodden gästas av Yle Sportens expertkommentator Albin Granlund som bland annat refererat en del av matcherna i Yles kanaler. Enligt honom kommer både fotbollen och kontroverserna att stanna i minnet. Spanien är enligt Albin värdiga världsmästare, men även länder som Kap Verde och Norge, med Erling Braut Haaland i spetsen, är värda att lyfta upp efter den här turneringen. ”Det har varit ett jätteroligt mästerskap med jättebra fotboll.” Men den spanska dominansen överskuggas lätt av Donald Trump, som genom ett telefonsamtal lyckades skjuta upp en amerikansk spelares avstängning. ”Det tycker jag är öppen korruption och helt emot tävlingens anda och all sportslighet”, säger Albin Granlund i Nyhetspodden.

Du kanske känner igen dig i situationen: du är trött, och beställer snabbt hem en pizza via Wolt eller Uber Eats. När pizzan kommer minns du nyhetsrubrikerna om att matbuden har dåliga arbetsvillkor och låga löner. Det här vill regeringen ta tag i. Ett problem som funnits länge inom branschen är anställningsformerna. Den som jobbar för ett så kallat plattformsbolag, alltså via vilket du kan beställa din mat eller en billig taxi, tvingas ofta jobba som företagare utan att egentligen vara det i vanlig mening. Det är plattformsföretaget som bestämmer vem som får vilka uppdrag och för vilka pengar. Matbudet sjäv får ingen lön ifall hen blir sjuk, och har varken en stadig inkomst eller någon minimilön. Reporter Marcus Floman gästar Nyhetspodden för att berätta mer om hur arbetet som matbud ser ut i dag, och öppnar upp vad den nya lagen handlar om. Han berättar också hur lagen i slutändan riskerar att leda till att det finns färre jobb för matbud i framtiden.