En inspelning av Niels Krabbes föreläsning om naturvård från kursen Tillämpad miljörätt (ES2610), inspelad hösten 2020. Inspelningen kan ses som ett alternativ till avsnitt 4 i podden som dessvärre hade lite ljudproblem. Inspelningen är mer eller mindre oredigerad.

I det avslutande avsnittet av poddserien diskuterar David och Aron den fysiska planeringen av Sveriges mark- och vattenområden. Sverige har en långtgående kontroll för användningen av mark- och vattenområden som utövas under ”det kommunala planmonopolet” där plan- och bygglagen (PBL) utgör en central roll, något som även får stor betydelse för miljöskyddet. För närvarande pågår även arbetet med Sveriges planering av sina havsområden för ett effektivt och hållbart användande av våra havsområden.Medverkande i podden: Aron Westholm och David Langlet

Poddens näst sista avsnitt behandlar enskilda anspråk. I avsnittet diskuterar Filip och Christina ersättningsanspråk som följer av ingrepp från det allmänna och skadeståndsanspråk som följer av skador från verksamheter och åtgärder. Dessutom behandlas förorenade områden (10 kap. MB).Medverkande i avsnittet: Christina Olsen Lundh och Filip Bladini

För ett lyckat genomdrivande av miljörättens materiella reglering krävs det tillsyn och i vissa fall även möjligheter till sanktioner. I avsnittet tittar Christina och Aron närmare på miljöbalkens femte och sjätte avdelning och på de offentligrättsliga instrument som finns för genomdrivande av miljökrav.Medverkande i avsnittet: Christina Olsen Lundh och Aron Westholm

Avsnittet berör regleringen av avfall. Detta område finns reglerat i 15 kap. MB men har genom Sveriges medlemskap i EU övergått till att i stor utsträckning regleras på unionsrättslig nivå främst genom avfallsdirektivet. Reglerna omfattar bl.a. avfallshierarkin och ansvaret för avfall.Medverkande i avsnittet: David Langlet och Jonas Kyrönviita

Avsnittet behandlar regleringen av kemikalier och kemiska produkter. Området finns reglerat i 14 kap. MB men har genom Sveriges medlemskap i EU övergått till att i stor utsträckning regleras på unionsrättslig nivå främst genom REACH. Reglerna omfattar bl.a. registrering, riskbedömning och informationsdelning av kemiska ämnen och produkter. I avsnittet sätts Jonas kemikaliekunskaper på prov i Julias kemikaliequiz. Gör gärna quizet själv innan du lyssnar på avsnittet för att se om du lyckas slå Jonas. Du finner quizfrågorna i Canvas.

Med kompensation avses gottgörelse av skada på naturmiljö som utgör allmänna intressen. Gottgörelsen kan ske genom att den som orsakat skada tillför nya värden eller säkerställer befintliga värden som annars skulle riskera att gå förlorade. Ekologisk kompensation kan utgöra ett stöd för samhällsnyttiga investeringar genom att motverka nettoförluster av biologiskmångfald och ekosystemtjänster men att kompensera naturvärden är varken enkelt eller alltid möjligt.Medverkande i avsnittet: Kristjan Laas och Jonas Kyrönviita

Jonas och Christina diskuterar de bestämmelser som finns för tillstånd och prövning i miljöbalkens fjärde avdelning.Medverkande i avsnittet: Christina Olsen Lundh och Jonas Kyrönviita

I miljöbalkens tredje avdelning finner man särskilda bestämmelser om vissa verksamheter. Avdelningen innefattar särskilda bestämmelser om bl.a. när tillstånd krävs och särskilda hänsynskrav som endast gäller för dessa verksamheter. Under avsnittet diskuteras 9 kap. MB (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och 11 kap. MB (vattenverksamheter).Medverkande i avsnittet: Jonas Kyrönviita och Christina Olsen Lundh

Miljöbedömningar, reglerade i 6 kap. MB, är ett viktigt verktyg för att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekter vid planering av beslut om planer och program, samt verksamheter och åtgärder. Notera att den 1 januari 2018 trädde ett nytt 6 kap. ikraft, dvs. efter nuvarande upplaga av kursboken gavs ut.Medverkande i avsnittet: Lena Gipperth och Christina Olsen Lundh