Lyssna på det här podcastsamtalet mellan Shahab Ahmadian och Alán Ali, ordförande för MÄN. Samtalet handlar om vägar framåt för MÄN som rörelse. Vi passade även på att utsätta Alán för ett oväntat test av ordföranderollen. En dag i kollektivtrafiken träffar Alán en välvillig Steffe och behöver hantera några fördomsfulla frågor. Producerad av Shahab Ahmadian för organisationen MÄN.

När vi är ute på fältet och arbetar med jämställdhetsfrågor och manlighetsnormer så stöter vi ofta på argument som grundar sig i naturen. I andra sammanhang så vill vi frånkoppla människan från naturen, men när vi pratar om jämställdhet så får vi ofta höra motargument som handlar om hur lejonen på savannen gör. Eftersom inte är biologer och arbetar med sociala frågor och normer (som faktiskt går att påverka) så är det svårt för oss att besvara dessa frågor. Vi hamnar i skottelden i kriget mellan biologin och feminismen, men nu ska vi gå till botten med det här, hur stor del av våra beteenden är kodat av naturen och hur stor del är socialt inlärda mönster och hur ser samspelet däremellan ut? I detta program kommer programledare Shahab Ahmadian och hans kollega och gäst i programmet Nathan Hamelberg att träffa en som kan besvara dessa frågor, biologen och vetenskapsskribenten Henrik Brändén gästar i studion och svarar på frågor som vi har samlat på oss genom åren när vi arbetat med manlighetsnormer.

En av de viktigaste egenskaperna för den manliga myten är att en man ska klara sig själv - det vill säga utan andra. Det betyder att vi inte ska vara beroende av andra, inte be om hjälp, inte gnälla. Det här ställer till stora problem för män. Vi verkar ha lättare att bita ihop när något går dåligt än att erkänna för oss själva att vi misslyckats och hitta vägar framåt. Den mest extrema konsekvensen av det här är att män begår självmord i större grad än kvinnor. Eller att män visar upp sina “rop på hjälp” genom riskbeteenden som ofta drabbar andra. Programledare är Svante Tidholm och gäst för att hjälpa oss förstå hur män mår är Jon Petter Stoor, psykolog och forskare på Umeå Universitet.

I det här programmet undersöker vi manlighetens grundpelare, könet och sexualiteten. Många av oss växer upp med en världsbild där män har en penis och vill ligga med kvinnor. Det är basen för all manlighet. Men inom manligheten sker också en sortering utifrån hur mycket man du är: status utdelas beroende på hur många kvinnor en man legat med och hur stor penis han har. Vad missar vi med denna världsbild? Vem bestämmer vilka som får vara med och vilka som blir uteslutna ur gruppen män? Vart går gränserna? Är det mer okej om en cisman kastar ”tjejkast” medan homosexuella män eller transmän ständigt måste bevisa sin manlighet genom att vara bäst på manliga aktiviteter som t.ex. sport. Programledare är Shahab Ahmadian och gäst i programmet är Lukas Romson, bland annat politiker, skribent och transaktivist.

Vad det innebär att vara man ser olika ut beroende på var du är. Det som är status i ett sammanhang kan vara högst opassande i ett annat. Klass är ett begrepp som används för att beskriva olika grupper i samhället utifrån vad de tjänar, vilken sorts arbete de har och vilka möjligheter till bestämmande som gäller för den gruppen. Så, hur ser manligheten olika ut beroende på om du är medelklass eller arbetarklass? Vad händer när man rör sig mellan olika världar? Vem har makten att definiera vilken manlighet som är “bra” och vilken som är “dålig” och vad får det för konsekvenser att en viss sorts manlighet i det allmänna samtalet premieras och en annan straffas? Författaren och journalisten Duraid Al-Khamisi berättar i en intervju om sina erfarenheter av att ha rört sig mellan klasser. I studion tillsammans med programledaren Svante Tidholm finns forskaren Magnus Hörnqvist för att hjälpa oss reda ut hur manlighet och klass hänger samman.

Ibland krockar våra världsbilder och bildar en kluvenhet inom oss. Vad betyder det att rasifieras som man idag och hur förhåller det sig till patriarkala strukturer? Det är en svår balansgång att förstå när man själv sitter på en priviligerad maktposition och när man är en underdog. Ibland blir förhållandena mellan dessa maktordningar otydlig och då blir det svårt att navigera, men oroa er inte vi har med oss en kompass i studion: Barakat Ghebrehawariat hjälper oss att reda ut denna dubbelhet.

Män finns nästan överallt. Men hur vi ser ut, rör oss, beter oss, skiljer sig beroende på var vi är. I media syns mest en sorts manlighet; den vita, urbana, ofta medelklassiga. I den mån män utanför storstäderna skildras är det ganska ofta som karikatyrer vi skrattar åt. Hur påverkar det män på de platserna att de saknar förebilder och inte syns? Vilka är deras förebilder och målbilder? I småstäder och i glesbygd finns också andra sorters manliga utmaningar som till exempel större arbetslöshet, större socialt beroende och på vissa sätt mindre handlingsutrymme. Vad betyder det här för männen? Gäster i programmet är Po Tidholm, journalist och författare som skrivit två böcker om glesbygdsfrågan och gjort TV-serien “Resten av Sverige” samt Susanna Areschoug från Stockholms Universitet som doktorerar med en avhandling om identitets- och genusskapande bland ungdomar på svensk landsbygd. Programledare för detta avsnitt är Svante Tidholm.

Att vara pappa kan vara svårt, vi kan ligga på en skala från donerad sperma till father of the year, men dom flesta av oss vill nog helst känna att man duger på en mellanmjölksnivå. Vi har sällan några manliga förebilder som visar vägen och ofta har män själva erfarenheter från att ha vuxit upp med en frånvarande far. Det är lite upp till oss själva på vilken nivå vi vill lägga oss, kraven är inte så höga. Ta ut lite föräldraledighet och världar hurrar eller så strunta i det och alla bara rycker på axlarna. Men om man nu har bestämt sig för att försöka satsa på att vara en bra förälder vart vänder man sig då, vart kan man söka praktisk och emotionellt stöd? Gäster i programmet är Mats Berggren som arbetar på organisationen MÄN med 20 års erfarenhet av att ha drivit pappagruppsverksamhet och Jocke Kellokumpu som sitter i MÄNs styrelse. Vi har också med ett magiskt inslag med Fille Leiva Wenger, känd från bland annat Ison och Fille, där han funderar över sin egen roll som pappa och berättar hur det var att växa upp utan en pappa.

Kraven på män är att vi först och främst ska vara tuffa! Hålla ihop och inte visa svaghet. Men det finns ett stort och viktigt kryphål. I musik, teater, film och poesi får män vara känslosamma. Här finns utrymme för personliga historier, lycka och sorg. Därför är kultur, musik, humor och andra konstnärliga uttryck superviktiga för att bryta och bredda manlighetens känsloramar. Men samtidigt är många män i kulturvärlden också outtröttliga narcissister, bekräftelsepundare utan like, och många män i kulturvärlden är lika jobbiga som män i andra sammanhang. Hur rör sig män i det här landskapet, vad gör dom av sina positioner? Hur hänger det ihop med andra roller man har som man? Programledare för detta avsnitt är Svante Tidholm och gäst är poeten, brandmannen, musikern med mera Daniel Boyacioglu.

I det allra första avsnittet av Mannen Mytens podcast går vi rakt på sak: vi undersöker mäns offerskap. Idag uppfattar många män sig som missförstådda, i den samhällsdebatt där det talas om mäns våld kan de inte riktigt placera sig själva och känner att den bilden är missvisande. Att bilden av mannen i en förtryckarposition inte stämmer överens med hur vi ser på oss själva. Varför känner många män så, har de inte rätt till sina känslor? Ska den kränkte mannen avfärdas eller kan vi hitta en förklaringsmodell där han kan ha rätt och fel på samma gång? Gäster i detta program är två tunga tänkare inom området. De är dessutom äkta professorer: Lucas gottzén och Irene Molina.