Kropp & Själ
Kropp & Själ
Sveriges Radio
P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Nina Glans
I dödsögonblicket
Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.– Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent
Mar 19
55 min
Hungrig eller sugen?
Plötsligt lever vi i en tid där vissa av våra evolutionärt supersmarta funktioner ligger oss i fatet. Förmågan att snabbt inse vilken föda som innehåller mest energi, och som varit så viktig för vår överlevnad, driver oss idag till sjukdom. Hur har det blivit så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Miljön vi lever i har radikalt förändrats. Det är inte samma regler som gäller längre, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger: hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd. Idag är det nästan för enkelt att äta i vår del av världen, menar experterna. Numer blir vi ständigt stimulerade att äta mer av något som vår kropp egentligen inte behöver. – Det är såklart lättare att hålla sig till en balanserad kost när man har lugn och ro att planera, när man är i sommarstugan, långt från stormarknader, till skillnad från när man stressat igenom dagen och inte alls tänkt på vad man ska äta, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Medverkar i programmet gör Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger, Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare vid Karolinska institutet och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent
Mar 12
55 min
PCOS – vanligare än man tror
Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. En av dem är 23-åriga Louise.– Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Mar 5
55 min
Jag mår illa
Att kräkas är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer den funktion som både larmar om att något är fel och som hjälper till att få bort det giftiga ur kroppen. Det kan framkallas av åksjuka, infektion eller graviditet varför spyr vi av så olika saker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo.–  Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. Vi förstår att det kan ta emot att lyssna på ett helt program om illamående när man lider av kräkfobi. Därför har vi lyft ut Rebeccas historia ur programmet. Lyssna via klippet nedan. Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Feb 27
55 min
Bli vän med sorgen
Lasse hittar lyckan i sorgen efter sin dotters död, sorgen är som en portal till minnena. Anki fann kraft att starta Missing people efter att hennes styvson Tony försvann. Kanske är sorgen inte bara mörker vad finns egentligen att hämta där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – För mig är sorgen en rätt komplex känsla. Men den är ren på så sätt att den får oss att tänka på vad som är viktigt i livet och sålla bort det oväsentliga, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver. – Det finns många som skäms över att de är glada ibland, samtidigt som de sörjer, och då kommer man in på det här med att sörja randigt, fortsätter hon. Uttrycket att “sörja randigt” brukar användas för att beskriva att man sörjer lite i taget. Att varken trycka undan känslorna eller att fastna och begravas i alla mörka känslor. – Evolutionärt sett är sorgen en biprodukt, som inte har någon given funktion, annat än att den hjälper oss att knyta an till varandra och skapa band mellan oss, säger psykologen Isabel Petrini. Medverkar i programmet gör Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, Isabel Petrini, psykolog och Elmir Omerovic, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Feb 20
55 min
Förför mig!
Locka, pocka eller bjuda in. Hur förför man någon i den digitala eran när de flesta tittar ner i mobilen istället för in i sin partners ögon? Och vilka hemliga fantasier finns därute? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Flera säger att det vackraste som finns är att bli förförd av en kvinna  – att hon tar hela ansvaret, säger Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, där hon intervjuat män om deras sexualitet. Samtidigt kan ordet förförelse låta tungt och prestationsfyllt, säger sexinspiratören Marika Smith. – På samma sätt som det kan vara lekfullt tror jag att många drar sig för att förföra, för att man tänker på stereotypen av en man som har en ros mellan tänderna, fortsätter hon. – Jag tycker man ska göra det på ett hederligt sätt, genom att bjuda in istället för att tänka att man ska lura någon att bli kåt.Gäster i programmet är Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, Kalle Norwald, sexolog, Marika Smith, sexinspiratör och Stefano Foconi, författare till boken Om kärlekskonsten. Medverkar gör även författaren och journalisten Emil Åkerö, som skrivit boken Slampans död. En djupdykning i den sexuella lågkonjunkturen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Feb 13
55 min
Vad är din plikt?
Plikten framför allt var förre kungen Gustav VI:s valspråk. Men vad betyder plikt för människor i Sverige på 2020-talet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. – Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok Medan vi brinner ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. – Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken Medan vi brinner och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent
Feb 6
55 min
Kroppen i rymden
Äntligen befinner sig Sverige återigen i rymdhändelsernas centrum! Men närvaron i rymden väcker stora och besvärliga frågor inom hälsoområdet som måste lösas om vi en dag vill åka till Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de områden som det ofta pratas om som en stor utmaning är immunförsvaret. Genom studier har man nämligen kunnat se att immunförsvaret försämras på ungefär hälften av alla astronauter som befunnit sig i rymden, men än så länge vet man inte vad det beror på. – Vår arbetshypotes är att immuncellerna, som på jorden känner av om vi till exempel är infekterade, i avsaknad av gravitation inte känner av det lika bra, säger Lisa Westerberg, som forskar vid Karolinska instituten om varför immunförsvaret försämras vid rymdvistelse. En annan nöt som är utmanande att knäcka är hur man på bäst sätt ska kunna träna i rymden – framförallt hur man ska träna upp och bibehålla styrka i benen. Hans Berg kom på den första styrketräningsmaskinen för rymdresor, som byggdes i Tyskland år 2007, och nu jobbar han och hans forskargrupp med att utveckla den maskinen så den blir lättare och bättre. – För att bibehålla muskelvolym måste man träna ganska tungt och det är omöjligt i tyngdlöshet. Men det finns andra saker än tyngder som kan generera kraft, säger han. Medverkar i programmet gör Lisa Westerberg, forskare inom rymdmedicin vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, Hans Berg, som doktorerat på muskelförtvining i rymden vid Karolinska institutet och Dag Linnarsson, professor i baromedicin på Karolinska institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent
Jan 30
55 min
Därför har du svårt att fokusera
Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. 
Jan 23
55 min
Ska vi bada?
Badet kan vara en plats för både kroppslig och själslig rening, motion, gemenskap och självklart den personliga hygienen. Hur ofta tvättar du dig? Och varför är hygienvanor en så laddad fråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Hollywood-paret Mila Kunis och Ashton Kutcher för några år sedan avslöjade att de inte duschar varje dag delades kändiseliten i två läger. Ena sidan där vissa själva bekände färg, och gick ut med att de inte heller tvättar sig varje dag och den andra sidan som tyckte att skådespelarparets duschvanor var helt förskräckliga. – Asså du måste ju tvätta dig varje dag, annars luktar du ju illa, konstaterar en stockholmare som Kropp & Själs reporter träffar ute på stan. Flera vi pratar med betonar vikten av att vara hel och ren och att känna sig fräsch. Men det finns också andra viktiga parametrar med att bada och duscha. Speciellt i offentligheten – på badhus. – Det finns inga markörer. Allt vad titlar, yrken och status heter tar man av sig när man går in i ett badhus, säger Ulrica Nordström, författare till boken Nordiska bad. – Jag har sett det när jag rest runt i Norden. Badet är en plats man är på, på lika villkor, som människor. Medverkar i programmet gör även Cecilia Svedman, Överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och Susanne Sütterlin, med dr, klinisk mikrobiolog och ST-läkare i barnmedicin i Uppsala.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent
Jan 16
55 min
Load more