This episode is in Swedish. I detta avsnitt möter vi tre forskare inom teater- och dramapedagogikområdet, Elsa Szatek, universitetslektor och filosofie doktor i ämnesdidaktik, inriktning drama och teater vid Göteborgs universitet, Martin Göthberg, filosofie doktor och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, vid Göteborgs universitet och Högskolan i Dalarna, och Carl Michael Karlsson, universitetsadjunkt i teaterdidaktik och doktorand inom pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet. Fokus i samtalet ligger på teater och drama som forskningsämne, men även undervisning tas upp. I avsnittet berättar forskarna om sin bakgrund, om vad de har på gång i sin forskning just nu och vilka utmaningar och möjligheter de ser inom sitt fält. Programledare är Carina Borgström Källén, docent i musikpedagogik och en av forskningsledarna för forskningsplattformen ERA, Educational Research in the Arts. Om du vill veta mer om forskningsplattformen med samma namn som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.

In this episode, we meet Giliola Belli, the pedagogical leader for Early Childhood Education in the municipal organisation of Bassa Reggiana, Reggio Emilia, Italy. Over the past 20 years, the organisation has developed an impressive network of collaborative projects with several countries, mainly in Europe—such as Germany, England, Iceland, Spain, and Sweden—often funded by the European Union. Since 2008, the pedagogical leaders in Bassa Reggiana have been involved in an educational collaboration with both the Academy of Music and Drama and the HDK-Valand. This collaboration supports the education of students training to become pedagogical and cultural leaders in preschools and schools. Within this context, art, aesthetics, and culture have played a central role in the educational approach. The focus of this conversation is the importance of democratic processes in education, both with young children and in the leadership of teachers. Belli refers to the pedagogical philosopher Loris Malaguzzi, who stated that “education is politics”, meaning that education cannot be neutral or separated from its social and cultural context. This perspective implies that every educational decision has a political impact, as it influences society and promotes the rights and opportunities of children. Malaguzzi believed that involving the community and fostering democratic dialogue is essential to making the school a place of active participation. Children’s rights include respecting their dignity, autonomy, and voice. The right to express individuality should not be confused with individualism. Rights belong to everyone and are also about taking responsibility for one another and valuing diverse perspectives within a democratic society. DETTA AVSNITT ÄR PÅ ENGELSKA I detta avsnitt möter vi den pedagogiska ledaren Giliola Belli, som har arbetat med utveckling av kommunala förskolor och skolor i Bassa Reggiana i Reggio Emilia, Italien. Organisationen har under de senaste 20 åren byggt upp ett imponerande nätverk av samarbetsprojekt med flera europeiska länder, såsom Tyskland, England, Island, Spanien och Sverige – ofta med finansiering från EU. Sedan 2008 deltar de pedagogiska ledarna i Bassa Reggiana i ett utbildningssamarbete med både Högskolan för scen och musik samt HDK-Valand. De har varit delaktiga i utbildningen av studenter till pedagogiska och kulturpedagogiska ledare inom förskola och skola. Konst, estetik och kultur har här varit centrala inslag i utbildningen. Fokus i samtalet ligger på vikten av demokratiska processer i utbildningen av yngre barn, men också i lärarens ledarskap. Belli hänvisar till den pedagogiska filosofen Loris Malaguzzi, som menade att utbildning är politik. Det innebär att utbildning aldrig kan vara neutral eller frikopplad från sitt sociala och kulturella sammanhang. Denna vision innebär att varje utbildningsval har politisk betydelse, eftersom det påverkar samhället och bidrar till att främja barns rättigheter och möjligheter. Malaguzzi ansåg att det är avgörande att involvera samhället i arbetet för en demokratisk dialog – och att skolan därigenom blir en plats för aktivt deltagande. Barns rättigheter handlar om att visa respekt för deras värdighet och autonomi, samt att uppmärksamma deras egna röster. Rätten att uttrycka sin individualitet får dock inte förväxlas med individualism. Rättigheter tillhör alla, och handlar också om ansvarstagande för varandra och för allas perspektiv i en demokrati.

This episode is in Swedish. Hur kan poesi, språk och estetiska uttryck användas för att skapa utveckling och lärande för barn i lärsituationer? I skolan, på fritidshemmet eller exempelvis genom läsupplevelser i hemmet? Educational Research in the Arts är en podcast från Göteborgs universitet, och i detta avsnitt ska vi söka svar på de här frågorna med hjälp av våra gäster: Anna Lyngfelt, Professor, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession och Katharina Dahlbäck, Lektor, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, båda vid Göteborgs universitet.  Det här samtalet bär rubriken Poesins kraft och spelades in på Göteborgs stadsbibliotek i april 2024, som en del av Vetenskapsfestivalen. Och moderator var Tarja Karlsson Häikiö, från forskningsplattformen ERA vid Göteborgs universitet.

This episode of the podcast is in Swedish. I avsnittet om museipedagogik träffar Tarja Karlsson Häikiö Helen Arfvidsson, intendent på Världskulturmuseet i Göteborg. Världskulturmuseet har tillsammans med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet ett nationellt samhällsuppdrag att förmedla kulturarv till alla medborgare. På Världskulturmuseet finns en samling artefakter från hela världen. I avsnittet diskuteras hur dessa föremål samlades in under en tid präglad av koloniala ideologier, och vi får en inblick i museets arbete med repatriering, försoning och återlämnande av artefakter. Dessutom behandlas hur museet kan fungera som en alternativ lärmiljö för ungdomsskolan, vad konceptet "det okunniga museet" innebär, och hur pedagogsamlingen kan användas som en resurs i mötet med olika mål- och åldersgrupper genom museets utställningar. Världskulturmuseet Göteborg: https://www.varldskulturmuseet.se Om du vill veta mer om forskningsplattformen Educational Research in the Arts som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.

Liz Lerman is a choreographer and educator who has spent a lot of time investigating how to give and receive meaningful feedback. A very important skill in all kinds of work – not least in the arts and in pedagogy. Liz has created a method that helps students and teachers see their work from new perspectives. A method that is especially useful in artistic education. It is called Critical Response Process, CRP. Her work with CRP has influenced instruction at many artistic academies around the world, among these is the Academy of Music and Drama in Gothenburg. And this is why Liz Lerman was appointed an Honorary Doctor at the Artistic Faculty of the University of Gothenburg. In this episode you will meet Liz Lerman and Professor Jonas Simonson, a musician and teacher at the Academy of Music and Drama. This episode is hosted by Carina Borgström Källén, Senior Lecturer and leader of the platform Educational Research in the Arts. DETTA AVSNITT ÄR PÅ ENGELSKA Liz Lerman är en koreograf och pedagog som ägnat mycket tid åt att undersöka hur meningsfull feedback kan ges och tas emot. En mycket viktig färdighet i alla typer av arbete – inte minst inom konst och pedagogik. Liz har skapat en metod som hjälper studenter och lärare att se sitt arbete ur nya perspektiv. En metod som är särskilt användbar inom konstnärlig utbildning. Den kallas Critical Response Process, CRP. Hennes arbete med CRP har påverkat undervisningen vid många konstnärliga akademier runt om i världen. Bland dessa finns Högskolan för scen och musik i Göteborg. Som en följd av detta har Liz Lerman utsetts till hedersdoktor vid den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. I det här avsnittet möter du Liz Lerman och professor Jonas Simonson, musiker och lärare vid Högskolan för scen och musik. Programledare för avsnittet är Carina Borgström Källén, universitetslektor och ledare för plattformen Educational Research in the Arts.

This episode of the podcast is in Swedish. Kulturskolans utveckling genom historien och dess roll som en del av folkbildningen, det är fokus i den nya forskningsantologin "Pedagogik för kulturskolan". I det här avsnittet träffar vi bokens två redaktörer Monica Lindgren (professor i musikpedagogik, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet) och Johan Söderman (Professor i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet). Samtalet leds av Carina Borgström Källén, som är en av ledarna för forskningsplattformen ERA, Educational Research in the Arts.

This episode of the podcast is in Swedish. I detta avsnitt träffar vi filmvetaren Karolina Westling som pratar om sin avhandling ”Challenging the Generational Contract: An Analysis of the Enfants Terribles in Post-War French Cinema” som hon disputerade med 2020 på King’s College i London. Hon pratar också om varför hon har valt filmmediet att fördjupa sig i och hur hon ser på förändringen av barnens roll i film genom tiden. Karolina ingår bland annat i nätverket Barnkulturforskning i Göteborg (BiG) som publicerade boken ”En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen.” år 2020. Hon är anställd som universitetslektor på Avdelningen för estetik vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Mer om Karolina Westling: https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/karolinawestling Om du vill veta mer om forskningsplattformen Educational Research in the Arts som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.

In this episode we meet Senior Lecturer Dr Naomi McLeod from Liverpool John Moores University, England. Naomi McLeod is deputy lead for the series Research Inform Pedagogies group. Her research focuses on children's participation and agency, and the empowerment of professionals in the research field Early Childhood Education. Her research also focuses on issues of democracy and aesthetics, participation and sustainability, and she is particularly interested in critical perspectives. She wants us, as early educators, 'to deconstruct our personal views and assumptions, and embrace openness and respect for new understandings'. Professor Tarja Karlsson Häikiö, co-leader of the research platform Educational Research in the Arts, interviews Naomi McLeod. Naomi and Tarja have collaborated over the years on teacher training for students in early years education and on several research publications. In this podcast series we will meet researchers and practioners in the vast field of Arts Education, and disseminate, distribute and discuss research within this field of research. If you want to learn more about the research platform labelled with the same name and functioning as a basis for the podcast series, please take a look under Ou research on the Artistic Faculty at the University of Gothenburg: www.gu.se/en/artistic-faculty/our-research Carina Borgström Källén and Tarja Karlsson Häikiö are the research leaders of the platform and host this podcast series.

This episode is in Swedish. Vi får höra om Peter Hasselskogs krokiga väg till slöjdläraryrket och om hans tankar om varför ämnet är viktigt i skolan. Peter Hasselskog intervjuas av Tarja Karlsson Häikiö och Carina Borgström Källén. Peter Hasselskog är tidigare lärare och forskare inom slöjd. Han disputerade med avhandlingen Slöjdlärares förhållningssätt till undervisningen och har sedan 2010 arbetat som universitetslektor vid Högskolan för design och konsthanterk, nuvarande HDK-Valand. Om du vill veta mer om forskningsplattformen med samma namn som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.

This episode of the podcast is in Swedish. Vi träffar Christina Ekström och Joel Speerstra. Båda är forskare inom konstnärlig och musikvetenskaplig forskning, och undervisar vid utbildningarna i kyrkomusik och orgel och relaterade klaverinstrument vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Christina Ekströms arbete fokuserar på musik i kristna fromhetstraditioner, och hon är särskilt intresserad av musikens betydelse inom herrnhutismen och nyevangeliska väckelse. På 1700- och 1800-talen spelade musiken en viktig roll i dessa rörelser och den präglades bland annat av subjektivitet, kroppslighet och känslor. Joel Speerstras forskning fokuserar på klaverinstrument, och då särskilt klavikordet. I flera hundra år spelade klavikordet en viktig roll för musikers möjligheter att uttrycka sig – eller som det sades "utveckla sin grammatik": Innan pianot var detta nämligen det enda klaverinstrumentet som kunde spelas dynamiskt. Klavikordet var också ett instrument som användes flitigt inom just den inom herrnhutiska röreslen. Carina Borgström Källén leder samtalet i detta avsnitt. Om du vill veta mer om forskningsplattformen med samma namn som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.