Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt. 8 av 10 dödsskjutningar sker i gängmiljöer. Det handlar om pojkar och män som dör ensamma i garage, i sina bilar, utanför sina portar. Om mammor och pappor som begraver sina barn och även om personer utanför gängkriminaliteten som drabbas av våldet. Lag och ordning har fortsatt vara en av väljarkårens viktigaste frågor och har ökat som den viktigaste frågan efter sjukvården. Troligtvis har de många skjutningarna under sommaren med detta att göra. Och för att prata om skjutningarna och gängkriminaliteten har vi idag med oss tre representanter från Sveriges riksdag. Hur ska politikerna skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna vändas? Och vilka är de viktigaste akuta åtgärderna? Medverkande:  Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Justitieutskottet, Socialdemokraterna Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna Adam Marttinen(SD), rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika? Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen. De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan. De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser. De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt. Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke, Jill Eriksson Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer. I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden. För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn. Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse. Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar. Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott. * Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn. Idag tittar vi närmare på den grupp av människor som tycker att straffen gällande våldtäkter mot barn i Sverige inte räcker till, på dem som tycker att förövare av sexbrott mot barn måste lockas fram ur sina gömmor, synliggöras och hängas ut. Ibland kallas dessa aktivister för pedofiljägare. Men de är en ganska spretig grupp av människor. Det handlar om allt från människor som hänger ut dömda och misstänkta förbrytare på nätet   till dom som gillrar fällor, konfronterar och filmar sin jakt. Det handlar också om dom som med lagliga metoder agerar när de tycker att samhället sviker och så finns det dom som tar till våld. Hur tänker de? Och hur vanligt är det att en oskyldig person eller en person som misstänks eller blivit dömd för övergrepp mot barn - själv blir utsatt för misshandel? * Om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa kan du söka hjälp och råd anonymt på hjälplinjen preventell: 020-66 77 88 eller gå till http://preventell.se/ Reporter: Josephine Freje Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex. Tänk dig att du lever i en relation där du bli misshandlad, psykiskt terroriserad, släpad i håret över golvet och tvingas sova i hundkojan på gården. Han hotar att döda dig och alla som står dig nära. Efter en brutal misshandel där du tror att du ska dö så lyckas du fly från din partner och från våldet i hemmet som blivit grövre för varje gång. Men från polis och rättsväsende blir det tyst. Trots att det här ska vara ett prioriterat brott så ska det ta flera år innan domstolen tar upp fallet. Vi har under tre år följt Linneas historia som fick vänta mer än två år för att få sitt mål prövat i domstol. Nu väntar ytterligare tid innan hovrätten ska ta upp fallet. För andra finns inte något slut på väntan alls. Livets nya normala för dom är lika med en ständig fruktan för att behöva överraskas av att förövaren återigen en natt ska stå med ansiktet tryckt mot köksfönstret i mörkret. Vi har träffat Anna som tvingats leva på ett skyddat boende efter att hennes man utsatt henne för psykisk terror och dödshot. *Linnea och Anna är fingerade namn och deras röster har bytts ut.  Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Jill Eriksson & Johannes Jakobsson

Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag. I lagens namn tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör med krypterade tjänster såsom encrochat. Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen? Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system. Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare. Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt. Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat -  den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid. För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i. Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras. Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt. Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifrågasätter flera försvarsadvokater hur informationen tagitss fram och om det är förenligt med svensk lag. Samtidigt har avslöjandet förändrat spelplanen när det kommer till de kriminellas kommunikation. I lagens namn om när EncroChat kom till Sverige och vad som hände sen. Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen. Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa. Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS. Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande. Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA. Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad. Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till. Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt. Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd. För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken. Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg. Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023. Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping. Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän. Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del utmaningar med det, säger Truls Petersen, ledamot i det nordiska bioetiska rådet. I lagens namn om DNA-släktforskningens roll i brottsutredningar. Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas ändå dödar de allt fler i Sverige. I lagens namn kan i dag berätta att över hälften av de vapen som kopplas till mord i Stockholm sen början av förra året, var just såna här omgjorda pistoler. Och de som för in pistolerna i landet och bygger om dem till dödliga vapen - de kommer undan med lindriga straff. Men synen på start- och gasvapnen står nu på spel i ett smuggelfall som dragits ända upp i Högsta domstolen. Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Reporter: Mattias Pleijel