Samtalet handlar om Martin Modéus i hans roll som ärkebiskop i Svenska kyrkan och rör hans syn på försvars- och säkerhetsfrågor. Intervjun utforskar hur kristen tro och kyrkligt ledarskap kan bidra till fred i en tid präglad av säkerhetspolitiska spänningar. Vi pratar om fredstrappan, om kyrkans roll i totalförsvaret och om man som kristen kan vara för militär upprustning eller huruvida detta går emot den kristna värdegrunden. Vid vilka tillfällen kan Svenska kyrkan bli en politisk aktör för att skydda och stå upp för sina värderingar?Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för globala säkerhetstrender, Folk och Försvar. I formatet Samtal med intervjuar Folk och Försvar en framstående person om hens syn på säkerhet, försvar, fred och frihet. Intervjun går att se på Folk och Försvar youtube-kanal eller lyssna på via Spotify.

Den 5 februari 2026 löper avtalet New START , världens sista strategiska nedrustningsavtal för kärnvapen, ut. Om detta sker riskerar vi att stå inför en verklighet utan liknande nedrustningsavtal - ett potentiellt hot mot vår samtid.Samtidigt ser vi hur länder med kärnvapen återkommande ligger i konventionell konflikt med andra parter, eller med länder som själva har kärnvapen. De senaste åren har också visat hur länder som idag saknar kärnvapen uttrycker intresse för anskaffning, parallellt med att kärnvapenmakter talar om att potentiell testning.I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden diskuterar vi den historiska utvecklingen av kärnvapenavtal och utsikterna för nya nedrustningsavtal.Programledare: Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar.Medverkande:Lisa Hultman, föreståndare för Alva Myrdal-centrum för för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitetJens Wirstam, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut

I september 2025 genomfördes den största totalförsvarsövningen i Sverige sedan andra världskriget: Totalförsvarsövning Donsö Shipping Meet 2025. Över 70 aktörer samlades för att testa sjöfartens förutsättningar i ett läge där landet hotas av krig. Då cirka 90 procent av Sveriges import och export är beroende av sjötransport, är fungerande flöden till och från våra hamnar helt avgörande.Tillsammans med de båda övningsledarna fördjupar vi oss i dagens avsnitt i det scenario som övades, de förutsättningar som krävdes för att genomföra övningen – och hur erfarenheter och lärdomar som drogs nu tas vidare.Medverkande:Susanne Adolphi, Nationell samordnare, TrafikverketCarl Carlsson, ansvarig Skydd och beredskap, Föreningen Svensk SjöfartProgramledare: Lotta Lundmark, programansvarig Globala säkerhetstrender vid Folk och Försvar

Vad kommer deltagarna och tittarna att få höra från scenen i Sälen? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri med PM Nilsson, vd på tankesmedjan Timbro, och Daniel Suhonen, verksamhetschef på tankesmedjan Katalys, om svensk säkerhetspolitik då, nu och framåt samt vad som väntar i Sälen 2026.

Samtidigt som kriget mellan Ukraina och Ryssland går in på sitt fjärde år och europeiska ledare pendlar fram och tillbaka till Washington, har EU och USA lyckats enas om ett nytt handelsavtal. Det råder ingen tvekan om att mycket händer - både inom och utanför EU.Historiskt har EU visat att unionen förmår hantera kriser: finanskrisen, migrationskrisen och Covid-19-pandemin. Men många menar att dessa utmaningar utspelade sig i en helt annan omvärld än dagens, där USA, Kina och Ryssland agerar efter nya spelregler. Det väcker frågan: Vad betyder detta för Europas framtid?I det här poddavsnittet diskuterar Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier, och Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och chef för analysföretaget Politea, hur EU egentligen mår och vilka centrala vägval unionen står inför. Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar.

Vad händer med oss som människor och individer när vi ställs inför allvarliga kriser eller konflikter? I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur individer och grupper påverkas och agerar vid naturkatastrofer, samhällskriser eller krig. Vilka väljer att utrymma, vilka väljer att stanna, vilka får en stridande roll och agerar vi egentligen panikartat eller rationellt?Vi diskuterar hur mänskligt beteende förändras, vilka faktorer som påverkar vår respons, och hur olika delar av befolkningen – utifrån exempelvis kön, ålder eller social utsatthet – kan drabbas på olika sätt.I Ukraina har flera miljoner människor flytt utomlands eller till andra delar av landet till följd av kriget och i dagsläget uppskattas det finnas mer än en miljon veteraner. Vad innebär detta, hur påverkas livet under krig och hur arbetar man för en återintegrering från strid till ett normalt liv?Medverkande:Carin Göransson Cederstrand, Country Programme Manager Ukraine vid Folke Bernadotte AkademinMisse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitetProgramledare: Lotta Lundmark, programansvarig Globala säkerhetstrender vid Folk och Försvar

Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter årligen uppemot 150 miljarder kronor – pengar som motsvarar nästan lika mycket som staten lägger på försvaret under hela 2025. Pengarna stjäls från välfärden, snedvrider konkurrensen och finansierar annan brottslighet. Ekobrottsmyndigheten varnar för att den ekonomiska brottsligheten blivit ett systemhot: organiserade nätverk utnyttjar företag som brottsverktyg, angriper välfärdssystemet och följer pengarna dit de finns vilket gör att stora ekonomiska satsningar riskerar att bli mål för ekonomiska brott.I detta avsnitt går vi på djupet med hur den kriminella ekonomin fungerar, vilka aktörer och drivkrafter som ligger bakom, samt vilka branscher som är särskilt utsatta. Vi diskuterar också hur dessa flöden påverkar svensk säkerhet och samhällsekonomi, samt vilka åtgärder som finns – och vad som behöver göras för att stoppa pengarna som driver brotten.Medverkande:Lasse Wierup, journalist och författareHåkan Dahlgren, brottsförebyggande specialist på EkobrottsmyndighetenProgramledare: Tilde Andersson, programansvarig inre säkerhet, Folk och Försvar

Vad händer med kulturen när samhället skakas av krig och konflikt? I detta avsnitt utforskar vi kulturens betydelse och roll, hur den nyttjas eller utnyttjas vid konflikter. Vad menar vi egentligen med “kultur”? Handlar det om konst, musik och yttrandefrihet – eller även om våra byggnader, traditioner och berättelser?Vi pratar om hur kultur kan användas som propaganda, som motstånd, som identitet och som läkande kraft. Vi berör också hur kulturarvet skyddas enligt internationell rätt och vad det innebär för Sveriges beredskap och totalförsvar. Är kultur bara något att bevara, eller är det en aktiv del av vår motståndskraft?Medverkande:Anna McWilliams, docent i arkeologi och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitutLisa Mobrand, utredare på Myndigheten för psykologiskt försvarProgramledare: Lotta Lundmark, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

I kölvattnet av det nyligen avslutade Nato-toppmötet, där medlemsländerna betonade vikten av ökade försvarsutgifter, diskuterar vi hur Sverige påverkas av ökad militär finansiering. Vi går igenom grundläggande ekonomiska termer för att därefter diskutera hur satsningarna på försvar och totalförsvar ger effekt på försvarsförmågan, men också innebär minskat utrymme för medel till andra områden i samhället. Oavsett om dessa satsningar genomförs inom ramen för statsbudgeten eller via upplåning, så är risken att de minskar utrymmet för andra investeringar och prioriteringar.Vad får ökad militär finansiering för konsekvenser för andra samhällsområden, och hur hanteras dessa prioriteringar politiskt?Medverkande:Annika Winsth, chefekonom på NordeaPer Olsson, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitutProgramledare David Bruhn, programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar

I oktober 2024 tillträdde Michael Claesson som ny överbefälhavare för Försvarsmakten. Utnämningen skedde i en tid präglad av ett snabbt förändrat och osäkert säkerhetspolitiskt läge, både i vårt närområde och globalt. Utmaningarna är många: Sverige har nyligen blivit medlem i Nato, kriget i Ukraina pågår alltjämt och hela Europa befinner sig i en period av omfattande militär upprustning.Mitt i detta ska Försvarsmakten inte bara leverera operativ försvarsförmåga här och nu, utan också bygga långsiktig tillväxt – i personal, materiel och struktur. Det är en balansakt som kräver tydlig strategisk ledning, brett samarbete mellan många aktörer och en stark förankring i samhället.Folk och Försvar möter general och överbefälhavare Michael Claesson för ett samtal om Sveriges militära förmåga, den nya rollen inom Nato, och hur Försvarsmakten anpassar sig till den inriktning som försvarsberedningen har lagt fast. Hur leder man en myndighet i snabb förändring och vad är överbefälhavarens syn på framtiden? Programledare: David Bruhn, programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar