Vem vill bli framtidens bonde? Frågan är värd att ställas, eftersom branschen har låg lönsamhet och hindren för att kunna bli egenföretagare är många och stora. Men framtidens bönder är också nyckelspelare i viktiga hållbarhetsammanhang kring klimat och miljö. I avsnittet hör du Emilia Astrenius på Lövåsa gård, som stegvis tar över mjölk- och grisproduktion från Dag Arvidsson, Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, Landshypotek Banks VD Per Lindblad, universitetsadjunkten Mona Geprägs på Skogsmästarskolan och Helena Hansson, SLU-professor i nationalekonomi.

Matsvinn, livsmedelsförluster och sidoströmmar… det finns olika ord för mat som aldrig blir mat, och olika orsaker till att det blir så. Matsvinn finns i alla delar av livsmedelkedjan, också alldeles i början – på åkern eller på gården. Varför går så mycket ätbart till spillo – och vad kan vi göra för att minska det? Vi besöker Nordic Food Waste Summit 2023 och diskuterar med Jordbruksverket och forskare på SLU.

Genom evolutionen har vi människor ätit kött. Vi är allätare, och kött är näringsrik mat. Men betyder det att vi alltid kommer att fortsätta att äta kött? Den globala köttproduktionen spelar idag en påtaglig roll i klimatfrågor, miljöfrågor och djuretiska frågor – bland annat. I avsnittet presenteras projektet Meat: the four futures, ett samarbete mellan SLU, Oxfords universitet och Wageningens universitet. Fyra tänkbara framtidsscenarier för kött utforskas; ett där världen fortsätter att äta kött ungefär som idag och från storskalig produktion. Ett andra scenario där vi producerar och konsumerar mindre kött än nu; ett tredje scenario med alternativt protein från odlat kött från djurceller eller "kött" från svamp- eller växtriket, och ett fjärde scenario där vi går över till en helt vegetarisk eller vegansk livsstil. Medverkar gör bland annat forskare och entreprenörer från flera olika länder runtom i världen.

Akvakultur – odling i vatten av djur och växter - har stor potential som framtidens mat. 71% av vår planet täcks av vatten, och Sverige har gott om sjöar, älvar och havskust. Ändå är svensk akvakulturs produktion bara en procent av Norges. Varför då? Akvakultur kan både vara väldigt energikrävande och skapa problem med övergödning; men rätt produktion på rätt plats skapar ett vinn-vinn-läge menar Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU. Hör honom och professor Øystein Evensen, gästprofessor i fiskhälsa vid SLU, Wenche Hansen, VD för Matfiskodlarna och Albin Gräns, SLU-docent i biologi som forskar kring fiskars välfärd.

Klimatsmart mat har vi pratat om länge. Men i dagens verklighet, med elpriser som oroar de flesta för det mesta, funderar nog många också på vilken mat som är elsmart. Är klimatsmart mat och elsmart mat samma sak? Och om höga elpriser är här för att stanna – påverkar det våra matvanor framåt? Hör Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Västra, Karl-Johan Bergstrand, Stefan Gunnarsson och Sebastian Remvig från SLU och Mattias Vesterberg från Umeå Universitet.

Vilken matfråga är viktigast? Är mat för billig, för dyr, eller kostar den lagom mycket? Ska vi ha klimatskatt på mat? Är dagens kriser skäl att pausa eller satsa mer på omställning till ett hållbart livsmedelssystem? Hur hjälper politiken bäst människor att äta hälsosamt och hållbart? Mitt i valspurten har de åtta riksdagspartierna svarat på SLU Future Foods enkät med fem matfrågor. Hör deras svar - och också forskares vetenskapligt grundade svar och kommentarer kring frågorna.

Den 2-3 juni 2022 samlas internationella representanter till konferensen Stockholm +50. Det handlar om att högtidlighålla och uppmärksamma att ett halvt sekel gått sedan FN:s första miljökonferens 1972. Medvetenheten om kriser kring klimat, miljö och biodiversitet har visserligen ökat - men det har också själva problemen. Så det handlar också i allra högsta grad om att nu öka takten på stegen på vägen mot en hållbar planet. Det går för långsamt! konstaterar konferensens ambassadör Johanna Lissinger Peitz, SLU:s rektor Maria Knutson Wedel, ungdomsrepresentanten Amanda Björksell och kulturgeografiprofessorn Anders Wästfelt på Stockholms universitet.

Vem funderar inte över framtiden och framtidens mat idag? Nu stiger bränslepriserna, matpriserna och inflationen till följd av global pandemi och krig i Ukraina. Är alla kriser nu något som snabbar på eller bromsar den så nödvändiga omställningen mot hållbara livsmedelssystem? Hör SLU-forskarna Helena Hansson, Riccardo Bommarco och Pernilla Tidåker om hur nuets momentum förvaltas.

Som vetenskap är agroekologi ”studien av hela livsmedelssystemets ekologi”. Som social rörelse är det en motrörelse mot det storskaliga konventionella lantbruket som kräver konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Agroekologi beskrivs som ett lokalt förankrat, ofta småskaligt sätt att bedriva lantbruk, i samklang och i samarbete med själva naturen, med kretsloppstänkande, biologisk mångfald och hållbarhet som ledstjärnor. Men kan vi mätta världens alla munnar med ett sådant lantbruk? Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Christina Lunner Kolstrup, SLU-studenten Joar Löfberg och Robin Meijer, doktorand på Chalmers.

Har du också stått i en mataffär nå’n gång med en matvara i handen som har rest långt och tagit tid, arbete och energi att producera, och tänkt ”Hur kan den här vara så billig?” Men världen står i ett skeende just nu och framåt som sannolikt kommer att påverka livsmedelspriserna uppåt, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, Rob Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi på SLU och Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi på SLU. Är vi rentav i ett paradigmskifte?