Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5?
”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Men vad gör Sverige?
”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.
Lättade sanktioner mot rysk olja
Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det?
”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson.
Kriget mot Iran och folkrätten
USA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig?
”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus...
