Vad har utmärkt den här valrörelsen? Har opinionsmätningarna fått för stort inflytande? Och vilka sakfrågor har hamnat i skuggan av regeringsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Expertpanel:Viktor Barth-Kron, politisk kommentator Expressen Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Fredrik Furtenbach, politisk kommentator, Sveriges Radio Maggie Strömberg, politikchef, Svenska DagbladetProgramledare: Erika MårtenssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Lisa Nilsson

Så vill partierna hantera utmaningarna och möjligheterna som kommer med artificiell intelligens. AI-debatt mellan representanter från alla riksdagspartier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilka risker ser politikerna med AI och hur vill de reglera tekniken – i Sverige och globalt? Hur vill de hantera beroendet av utländska AI-bolag och hur ska svenska företag konkurrera med dem? Vad innebär det för arbetsmarknaden och skatterna om AI tar över allt fler arbetsuppgifter? Hur vill politikerna att skolelever och studenter ska lära sig den nya tekniken? Gäster: Niels Paarup-Petersen, talesperson i digitaliseringsfrågor i CenterpartietMattias Bäckström Johansson, partisekreterare för SverigedemokraternaMalin Östh, ledamot i Trafikutskottet och talesperson för AI-frågor i VänsterpartietJessica Rosencrantz, EU-minister, ModeraternaAnton Bylin, riksdagskandidat för Miljöpartiet i Stockholm och språkrör för Grön Ungdom Erik Slottner, civilminister med ansvar för digitalisering, Kristdemokraterna Ardalan Shekarabi, talesperson för arbetsmarknadspolitik, SocialdemokraternaJohan Britz, arbetsmarknadsminister, Liberalerna Programledare: Erika MårtenssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Maria Stillberg Debatten spelades in fredagen den 4 september 2026.

Utvecklingen av artificiell intelligens går mycket fort. Hur kommer AI att påverka ekonomin, arbetsmarknaden och välfärden? Och vilka utbildningar ska unga välja för att få jobb i framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ekots lördagsintervjus valspecial om AI samtalar experterna:Erik Wetter, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitetMoa Tiwell, chef för Arbetsmarknadens AI-råd vid AI SwedenMarkus Furendal, forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudierProgramledare: Erika MårtenssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Maria StockhausProgrammet spelades in fredag dem 28 augusti 2026.Nästa lördag blir det debatt om AI med politiker från riksdagspartierna i Ekots lördagsintervju.

Den tekniska utvecklingen av artificiell intelligens går mycket snabbt. Under nästa mandatperiod kommer AI troligen att tvinga fram samhällsförändringar som nästa regering kommer att behöva hantera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots det talas det inte mycket om AI i valrörelsen. I Ekots lördagsintervjus valspecial om AI och demokrati frågar vi fyra experter vilka frågor, risker och utmaningar kopplade till AI som svenska politiker behöver formulera politik kring.Gäster: Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ledamot i regeringens AI-kommission. Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers. Carl Heath, senior forskare om digital resiliens vid forskningsinstitut RISE och doktorand vid Göteborgs universitet. Marie Eneman, docent vid Göteborgs universitet, forskar om AI i polis och rättskedja och balansen mellan brottsbekämpning, säkerhet, demokratisk kontroll och rättigheter. Programledare: Erika MårtenssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tobias CarlssonProgrammet spelades in fredagen den 21 augusti 2026.

Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. ”Risk att man sätter sig på händerna”Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg. ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg. Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg. Ny relation till USA och KinaI det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg. Efterlyser energiöverenskommelse I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft. ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker...

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson. Ministerposter till SDOm Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots...

Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”Är det inte väldigt orealistiskt?”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?”Det gör det”Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna...

Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet. ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson. För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen. ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där? ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson. Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd. I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna. ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson. Varför är det rimligt? ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson. Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er? ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till...

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om...

Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll.Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet?”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.SamvetskvittningKvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti.Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet.I juni ska riksdagen rösta om flera förslag som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget?”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsammans och på det avtalet vi har ingått, Tidöavtalet, på den politiken som vi har lagt fram. Det är min utgångspunkt också framåt.”Så det kan du lova?”Ja, utgångspunkten är att det inte är Liberalernas grupp som har varit ett problem utan det är snarare andra, och det är de vågmästare som funnits, som är vildar”, säger Simona Mohamsson. Hon tror också att möjligheten att rösta igenom regeringens politik kommer att påverkas av problemen med kvittningssystemet.”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik, men det är uppenbart nu att vi har nio stycken vildar i Sveriges riksdag som gör det svårt att få igenom politik. Det kommer att fortsätta vara svårt även för kommande regeringar om man inte hittar ett sätt att hantera vildarna i kvittningssystemet. Men jag är hoppfull att alla partier vill lösa det här och inte ser det som ett politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.Skolan viktigaste fråganSkola...