Detailed
Compact
Art
Reverse
July 1, 2020
Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det. Mikroskopiska svampar i naturen arbetar hela tiden med att bryta ner organiskt material, och nu gör de samma sak med brödavfall i labbet på Högskolan i Borås. Samtidigt är svampar fiberrika, och kan därför på samma sätt som lin eller ull vara en råvara för att framställa textilier. Akram Zamani, docent i resursåtervinning, hoppas att det fyraåriga forskningsprojektet ska leda långt i arbetet med att ta fram både textilier och sjukvårdsmaterial som förband och kirurgtråd gjord av svamp. Programmet är en repris från den 11 mars 2020. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
June 24, 2020
Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten. Den musik som fortfarande spelas och som är skriven för längesedan kan ha satts ihop från många olika gamla källor, av musikvetare. Det insåg Mattias Lundberg när han som tonåring lärde sig spela orgel av kantorn hemma i Åtvidaberg. Men aldrig hade han trott att man kunde leva på att ägna sig åt sådant det skulle man få göra på fritiden, trodde han. Som professor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet är det just att leta i sådana gamla notskrifter han ägnar sig åt, vid sidan av att undervisa studenter. Nyligen lyckades han från olika källor få ihop en bild av hur den tidigaste svenska musik som har en känd svensk upphovsman skulle låta. Resultatet blev att Missa Lauda Hierusalem av Bertil Kellner, daterad 1598, i december 2019 gavs ut på CD. Programmet är en repris från den 5 februari 2020. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se  Musik i programmet: Kyrkomusik som sjungits i Sverige sedan 1000-talet: Kyrie orbis factor, Westminster Cathedral Choir Församlingsmusik från 1600-talet: Puer Orbis Nascitur, här sjungen av körer i katedralen i Roskilde 25-082.155-06 Stämsång med gamla anor: First Aid Kit med Emmylou Musik utgiven i december 2019, på grundval av forskning om hur den skulle låta: Kyrie ur Missa Lauda Hierusalem från 1598 av Bertil Kellner, sjungen av  Ensemble Villancico
June 16, 2020
Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas. I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften. Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling. I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson. Programmet är en repris från februari 2020. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin.sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
June 9, 2020
Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk. Hur en smitta sprids beror till stor del på hur vi träffas, hur våra nätverk och vanor ser ut. Spridningsmönstret kan beskrivas som en kurva. Och likadan som kurvan för en infektionssjukdom ser ut, ser kurvan för en rolig historia ut. Fredrik Liljeros har i sin forskning gått från att se hur folkrörelser sprids, till att analysera smittors vägar. Nu hoppas han snart kunna arbeta med covid-19. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
June 2, 2020
Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen. Normalt sitter Stefan Swartling Peterson i New York, i ett kontor med utsikt över East River. Nu klämmer han in sig i ett litet källarrum där han har webbmöten med sina 100 medarbetare. Särskilt fokus har han på länderna i Afrika söder om Sahara, inte minst Uganda, där han själv bott och arbetat i flera år. Landet har stängt ner efter kinesisk modell, och det innebär för många att de sitter fast inne i slummen där det inte ens går att tvätta händerna, och att barnen blir utan skolundervisning. Men globala organisationers satsning på afrikansk sjukvård kan ge den en förstärkning som kommer att få betydelse också bortom den pågående pandemin. Programmet är en repris från den 8 april 2020. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
May 26, 2020
Vi har hittat nya vanor under coronapandemin. Vilka vi vill fortsätta med framöver och vilka vi vill komma bort ifrån undersöker psykologen Erik Wästlund i en internationell enkät. Enkätundersökningen "Corona och nya vanor" tog in svar under två veckors tid via sociala medier världen över. 1200 personer svarade; ungefär hälften av dem i Sverige. Erik Wästlund, docent i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet sammanställer nu tillsammans med doktoranden Sture Nöjd resultaten och de ska vara färdiga i sommar. Men lite om vad de funnit kan Erik Wästlund berätta redan nu. Vi är skärmtrötta och sugna på kramar och att på att träffas som vi gjorde förr. Många uppskattar möjligheten att jobba hemifrån, men alla gillar det definitivt inte. Vi tröstäter och tröstdricker oss genom pandemin, och många vill sluta med alkohol och onyttig mat. Och så längtar vi efter att kunna slappna av och våga åka bussen igen, utan att oroligt se efter hur många som sitter ombord. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
May 18, 2020
Hur är livet för de många äldre i Sverige som på grund av coronaviruset måste begränsa sina kontakter väldigt mycket? Det söker forskare i Lund, bland andra Marianne Granbom, svar på. Av Sveriges befolkning är 15% 70 år eller äldre. Det är dem forskargruppen vid Lunds universitet fokuserar på i projektet "Att tillhöra riskgruppen Coronapandemins konsekvenser för äldres hälsa och vardag". Forskarna följer under den pågående pandemin 17 individer med djupintervjuer för att få inifrånperspektiv på en tillvaro som för många över natt blev väldigt annorlunda. Marianne Granbom, doktor i hälsovetenskap vid äldreforskningscentrat CASE vid Lunds universitet, menar att restriktionerna påverkar många äldres vardag och mående på sätt som kommer att få långtgående konsekvenser kanske till och med mer än själva virusspridningen. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
May 12, 2020
Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund. Sara Blomberg arbetar vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet och därför väldigt nära till Max IV som togs i drift för bara några år sedan. Här accelereras elektroner till höga hastigheter och när strålen böjs av bildas det röntgenljus som används i experimenten. Hon reser också till andra anläggningar och gör sin forskning där. När Sara har stråltid vid en synktrotron blir det arbete mer eller mindre dygnet runt. Det gäller att utnyttja tiden väl, och hon är alltid nyfiken på vilka resultat hon ska få ut. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
May 5, 2020
Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna. Graven upptäcktes redan i slutet av 1800-talet och har hela tiden setts som en typisk krigargrav, bland annat beroende på mängden vapen i den. Att den som lagts till vila där var en kvinna tydde analyser av benen på för flera decennier sedan. Och det bekräftades av en DNA-analys publicerad i en studie Charlotte Hedenstierna-Jonson ledde. Forskningen fick stor uppmärksamhet av medier världen över och studien ifrågasattes för sina slutsatser. Men vad innebär det att det är en kvinna i graven? Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Studien "A female Viking warrior confirmed by genomics" om kvinnan i krigargraven publicerades i tidskriften American Journal of Physical Anthropology 2017. Studien "Genomic and Strontium Isotope Variation Reveal Immigration Patterns in a Viking Age Town" om befolkningen i Sigtuna publicerades i tidskriften Current Biology 2018.
April 28, 2020
Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt. Tidigare i vår kom data från den amerikanska sonden New Horizons som studerat asteroiden Arrokoth. Forskarna konstaterat att den verkar ha kommit till precis så som Anders Johansen, numera professor i Lund, beskrivit planetbildning. Också flera andra studier har visat att hans datormodelleringar verkar visa rätt. Men att som ung forskare lägga fram en ny teori och argumentera för den var inte lätt, konstaterar Anders Johansen nu när han ser tillbaka. Här hittar du studien om hur småplaneter kan bildas genom tvåströmsinstabilitet. Här är studien om hur små himlakroppar kan växa sig större genom småstensinfångning. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
April 21, 2020
Sverige gör på annorlunda sätt än många andra länder i coronakrisen. Och det kan ta emot att kritisera, för nu pågår en landskamp i corona. Det säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson. Kriskommunikation till ett lands medborgare fyller tre funktioner: att informera om hur individen ska hantera krisen, att granska och utkräva ansvar av ansvariga myndigheter och politiker och att kommunicera hur samhället bearbetar och tar sig igenom krisen. I den långvariga coronakrisen pågår allt detta samtidigt, säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Han har aldrig tidigare upplevt att en kris så totalt tar över hela medielandskapet. Bengt Johansson har många gånger sökt ekonomiska anslag för att studera hur samhällskriser kommuniceras men utan att i förväg veta vilka kriser han kommer att studera. När coronakrisen kom var det enkelt att besluta att detta var en samhällskris av den magnitud som det var värt att lägga alla tillgängliga forskningsresurser på just nu. Nu forskar han kring hur en del av oss översköljs av information i massmedier och sociala medier parallellt med att en del andra inte nås alls av den viktiga kriskommunikationen kring coronaviruset. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
April 14, 2020
Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde. Q*rG69!EL ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening. Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det! Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
April 7, 2020
Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen. Normalt sitter Stefan Swartling Peterson i New York, i ett kontor med utsikt över East River. Nu klämmer han in sig i ett litet källarrum där han har webbmöten med sina 100 medarbetare. Särskilt fokus har han på länderna i Afrika söder om Sahara, inte minst Uganda, där han själv bott och arbetat i flera år. Landet har stängt ner efter kinesisk modell, och det innebär för många att de sitter fast inne i slummen där det inte ens går att tvätta händerna, och att barnen blir utan skolundervisning. Men globala organisationers satsning på afrikansk sjukvård kan ge den en förstärkning som kommer att få betydelse också bortom den pågående pandemin. Programledare:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
March 31, 2020
Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid? Dag Avango har nyss kommit hem från en två månader lång resa till Antarktis. Hur kan hus och husgrunder från Otto Nordenskjölds expedition bevaras som kulturminnen, när permafrosten smälter och smältvatten eroderar marken? Dag Avango forskar om hur sånt som kan tyckas vara skrot och ruiner kan bli till kulturminnen och attraktioner. Programledare:Thomas Öberg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
March 24, 2020
När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen. Där Kristianstad ligger nu var det för 80 miljoner år sedan havsbotten. På stränderna strövade dinosaurier och i vattnet simmade mosasaurier och svanhalsödlor. Eftersom inlandsisen inte nådde ner hit finns spåren kvar, och när sandlådorna fylls på kan fossil följa med: Hajtänder och musselskal från dinosauriernas tid. Elisabeth Einarsson har i sin forskning både letat fossil och provat sätt att föra ut kunskapen i förskolorna. Genom att prata dinosaurier med barnen, och visa dem hur lång jordens historia är jämfört med människans, vill hon väcka deras intresse för naturvetenskap. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
March 17, 2020
Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan. För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar. När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
March 10, 2020
Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det. Mikroskopiska svampar i naturen arbetar hela tiden med att bryta ner organiskt material, och nu gör de samma sak med brödavfall i labbet på Högskolan i Borås. Samtidigt är svampar fiberrika, och kan därför på samma sätt som lin eller ull vara en råvara för att framställa textilier. Akram Zamani, docent i resursåtervinning, hoppas att det fyraåriga forskningsprojektet ska leda långt i arbetet med att ta fram både textilier och sjukvårdsmaterial som förband och kirurgtråd gjord av svamp. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
March 3, 2020
Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde. Q*rG69!EL ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening. Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det! Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
February 25, 2020
Biologen Debora Arlt har ägnat många år åt att studera stenskvättor. Det har både lett till många fina fågelmöten och till insikter om hur naturen påverkas av vårt sätt att bruka marken. Stenskvättan är en 15 centimeter stor fågel som gillar att sitta på stenar och som har ett svart T-mönster på stjärten när den flyger iväg. Debora Arlt som jobbar på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har jobbat flera år med att ta reda på hur lätt den har att hitta mat och hur bra den lyckas med att föda upp sina ungar. Hon har ofta spanat på den från håll med kikare och ibland har hon fått krypa in under stora stenar vid åkrar och ängar för att hitta deras bon. Eftersom stenskvättorna ringmärks går det att känna igen enskilda individer och lära känna deras personliga egenheter. Den långa tidsserien med mätdata om stenskvättorna gör också att det går att dra slutsatser om vad som händer med den och andra fåglar i jordbrukslandskapet när odlingsmetoder och grödor förändras. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
February 18, 2020
Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas. I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften. Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling. I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin.sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
February 11, 2020
Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet. Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen. Därför arbetar Henrik Aronsson och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpning och tankar om att byta karriär. Programmet sändes första gången i december 2019, då under rubriken Vetandets värld. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
February 4, 2020
Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten. Den musik som fortfarande spelas och som är skriven för längesedan kan ha satts ihop från många olika gamla källor, av musikvetare. Det insåg Mattias Lundberg när han som tonåring lärde sig spela orgel av kantorn hemma i Åtvidaberg. Men aldrig hade han trott att man kunde leva på att ägna sig åt sådant det skulle man få göra på fritiden, trodde han. Som professor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet är det just att leta i sådana gamla notskrifter han ägnar sig åt, vid sidan av att undervisa studenter. Nyligen lyckades han från olika källor få ihop en bild av hur den tidigaste svenska musik som har en känd svensk upphovsman skulle låta. Resultatet blev att Missa Lauda Hierusalem av Bertil Kellner, daterad 1598, i december 2019 gavs ut på CD. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se  Musik i programmet: Kyrkomusik som sjungits i Sverige sedan 1000-talet: Kyrie orbis factor, Westminster Cathedral Choir Församlingsmusik från 1600-talet: Puer Orbis Nascitur, här sjungen av körer i katedralen i Roskilde 25-082.155-06 Stämsång med gamla anor: First Aid Kit med Emmylou Musik utgiven i december 2019, på grundval av forskning om hur den skulle låta: Kyrie ur Missa Lauda Hierusalem från 1598 av Bertil Kellner, sjungen av  Ensemble Villancico
January 28, 2020
Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC. Den stora partikelacceleratorn LHC accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn, och ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum. Reportaget har sänts en gång tidigare, under programrubriken Vetandets värld.  Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
December 30, 2016
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss. Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
December 23, 2016
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden det är forskare som är hans jobb. Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
December 16, 2016
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
December 9, 2016
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem. Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor. Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
November 27, 2016
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
November 20, 2016
Vi förväntar oss hela tiden mer och mer av de material som finns omkring oss. Det menar Rachel Pettersson som har 30 års erfarenhet av forskning om stål. Rachel Pettersson berättar att hon fick goda möjligheter att utforska sitt intresse för teknik och naturvetenskap tack vare att hon gick på en flickskola i England. Där fanns ingen uppdelning mellan vad pojkar och flickor förväntades vara intresserade av. På universitetet upptäckte hon sedan att materialvetenskap var det hon ville satsa på snarare än teoretisk fysik. Idag är hon forskningschef på stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Hon hoppas att vi ska fortsätta att ta fram nya stålsorter som kan göra att vi får ett mer hållbart samhälle. Och så går hon ofta omkring med både magnet och lupp i handväskan.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
November 13, 2016
Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet. Maria Jenmalm är professor i experimentell allergologi och intresserar sig för varför så många barn blir allergiska - och vad som kan göras för att förebygga allergier. Maria Jenmalm är igång med flera studier där grundantagandet är att allergiska besvär grundläggs mycket tidigt. I en planerad studie, som ännu är i sin linda, ska barn som föds med kejsarsnitt få tarmbakterier från mamman på sig direkt efter födseln. Detta eftersom studier tyder på att det är bra om små spår av förälderns tarmflora överförs till barnet vid födseln för att förebygga framtida allergier. Det här sker helt av sig självt vid vaginala födslar, men inte vid kejsarsnitt. Hör också Maria Jenmalm berätta om tillfällen när forskarlivet har känts förtvivlat och hon har varit redo att ge upp. För det har hänt åtskilliga gånger, intygar hon. Lisen Forsberg liselotte.forsberg@sverigesradio.se
November 11, 2016
Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson. Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur. Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare. Programmet är en repris från maj 2016. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
October 30, 2016
Nära varannan bästsäljare är en svensk deckare. Ändå är det en del av litteraturen väldigt få har forskat om. Karl Berglund ville få svar på frågan varför de svenska deckarna plötsligt tog över. Bland litteraturvetare har intresset för deckare varit svalt. De forskar hellre om "den goda litteraturen", "den estetiskt intressanta litteraturen", säger Karl Berglund. Men han tycker att det är nästan befängt att den litteraturen som alla läser är det så få litteraturvetare som vill forska om.Snart disputerar han och två delar av hans avhandling har redan publicerats som böcker. I den  senaste skriver han om hur böckerna marknadsförs - Mordförpackningar.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
October 23, 2016
Tore Curstedt var en av två forskare som tog fram ett medel som räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda. Men när en nyfödd fick det första gången var medlet inte färdigt eller godkänt. Det handlar om ett ytaktivt ämne som gör att lungblåsorna i de inte färdigutvecklade lungorna kan hålla sig uppe och ta in luft. Tore Curstedttog tillsammans med kollegan Bengt Robertsson fram medlet och det räddade för första gången livet på en pojke år 1983. Pojken hade dött om han inte fått medlet. Men hur tänker Tore själv om att ett inte färdigt medel användes på barn utan att vara godkänt? Vilka är de avgörande skillnaderna från dagens Macchiarini-fall? I båda fallen talades det om "vital indikation", sista utvägen för en som håller på att dö. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
October 16, 2016
Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet. Hur påverkas vi av sömnbrist? Det är en fråga som sömnforskare Christian Benedict har spenderat många nätter på sömnlaboratoriet för att få svar på. Han menar att det är dags att vi börjar se kroppen som en helhet, där alla delar måste fungera för att vi ska må bra. Agnes Faxén agnes.faxen@sverigesradio.se
October 9, 2016
Läkaren och forskaren Björn Olsen kombinerar två stora intressen i sitt yrkesliv: fåglar och infektionssjukdomar. Han säger att han borde kalla sig medicinsk ornitolog, en specialitet som inte finns. Björn Olsen arbetar som läkare vid Akademiska sjukhuset. Där driver han bland annat en klinik för utredningar av fästingburna sjukdomar. Han forskar också om infektionssjukdomar som professor vid Uppsala universitet. Han har otaliga gånger citerats och intervjuats i ämnet smittsamma sjukdomar, inte minst när fågelinfluensan och svininfluensan har dominerat rubrikerna.Björn Olsen säger sig blir arg och ledsen av dumhet i organisationer. Han ser också en skönhet, säger han, i att rasera egna och andras vetenskapliga "sandslott".Lisen Forsberg Liselotte.forsberg@sverigesradio.se
October 2, 2016
Nina Kirchner älskade matte, och snö och is. Av en slump hittade hon en perfekt karriär där hon kunde kombinera allt det. Hon blev glaciärforskare. Hon ägnar sig åt teoretisk glaciärforskning, och forskar mycket om modeller över glaciärernas förändring. Så en hel del av jobbet handlar om ekvationer, datorer och beräkningar. Men varje år åker hon på en fältresa, oftast till Svalbard eller Grönland. Då jobbar man på ett annat sätt och det handlar om praktiskt arbete, mätningar och problemlösning. Men även om att laga mat på forskningsfartyget.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
September 25, 2016
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden det är forskare som är hans jobb. Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
September 18, 2016
När hudforskaren Angela Christiano själv fick en sjukdom där håret började falla av ändrade hon forskningsinriktning och började forska om den. Angela var 30 år när hon fick sjukdomen alopecia areata, en automimmun sjukdom, Hon var då redan forskare i dermatologi, så hon hade många kunniga kolleger att fråga. Men trots att hon var på ett av världens bästa universitet, Columbia University, visste de inte särskilt mycket om alopeci, varken om orsaker eller förlopp. Och det fanns inga botemedel, bara möjlighet att tillfälligt bromsa det hela med. Det var helt enkelt en sjukdom man inte forskat så mycket om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
September 11, 2016
Marina Xaba-Mokoena fick chansen att utbilda sig till lungläkare i Sverige på 60-talet och startade senare en medicinsk fakultet i Transkei i Sydafrika som idag har utbildat tusentals läkare. Tack vare toppbetyg och ett SIDA-stipendium fick Marina Xaba-Mokoena år 1966 möjlighet att läsa till läkare vid Karolinska institutet i Stockholm. Nu är hon tillbaka i Sverige för att fira 50-års jubileum med sina gamla kursare. När jag återvände till Transkei var jag den första kvinnliga, svarta överläkaren. Men man kan inte komma ifrån att det största jag gjort för Transkei och Sydafrika var att starta den medicinska fakulteten som nu har utbildat 2000 läkare.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
September 4, 2016
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss. Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
August 28, 2016
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem. Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor. Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
August 20, 2016
Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm. En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
August 13, 2016
Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
August 6, 2016
David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet. År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
July 30, 2016
Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt. Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
July 23, 2016
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Forskningen har han tagit med sig till Chicago, där han nu bygger upp sin forskargrupp. Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är. Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
July 16, 2016
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
July 9, 2016
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar.Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren.Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena.Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete.Nu hoppas hon att kunna få fortsätta forskandet som doktorand för att ta reda på mer om var och hur tumlarna lever här i trakten. Sådan kunskap är viktig för att kunna skydda dem undan de hot som vi människor skapar.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
July 2, 2016
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Programmet sändes första gången 23 augusti 2015.Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
June 24, 2016
Den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggren har ägnat sitt liv åt att kartlägga arterna som finns där under ytan. Matz Berggren växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Taket på Loven centrum för marina metenskaper skymtar på andra sidan kullen från hans lummiga trädgård. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Programmet är en repris från i augusti 2015 - men Havs- och vattenmyndighetens rapporteringsverktyg "Rappen" för kartläggning kustnära arter är fortfarande igång. Det är bara att lägga in i mobilen och fota på!Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
June 17, 2016
Rolf Ohlsson forskar kring arvsmassan och hur den vecklar sig på ett avancerat sätt. När det går fel kan det leda till cancer. En sjukdom som han själv nu drabbats av. Rolf Ohlsson är professor i genomets integritet på Karolinska institutet i Solna. Hans titel är konstig, tycker Vetenskapsradions Annika Östman, men titeln har sin förklaring. När arvsmassan inte lyckas behålla sin integritet kan det ske byten av delar i den, så kallade mutationer, vilket kan leda till cancer. Just en sådan cancer som Rolf Ohlsson själv har drabbats av. Hans cancer är väldigt ovanlig, men drabbar lymfkörtlarna och kan i också gå in i benmärgen.Hans forskningsfält kallas epigenetik, och handlar om hur det kommer sig att gener slås av och på när de påverkas av yttre faktorer. Ett fält som det nu sätts stora förhoppningar till, men när Rolf Ohlsson började med det för 25 år sedan var det ett ovanligt forskningsfält.Annika Östman annika.östman@sverigesradio.se
June 5, 2016
Matematikforskare Denis Gaidashev försöker knäcka ett av matematikens viktigaste olösta problem. En grupp ekvationer för mer exakta modeller av till exempel turbulens, tornados och havsströmmar. Amerikanska Clay Mathematics institute har lovat en miljon dollar till de matematiker som lyckas knäcka Navier-Stokes ekvationerna. En lösning på ekvationerna kommer vara användbart vid till exempel tillverkning av nya fartyg och flygplan. Att arbeta med ekvationer är en kamp och kampen kan pågå under flera månader, men slutligen känner man ett stort behag: problemet är löst.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
May 29, 2016
Att studera bananflugor har lett Ruth Palmer till större förståelse för det som orsakar olika cancersjukdomar. Slumpen har följt Ruth Palmer, professor i biokemi, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Efter att ha börjat sin forskarkarriär kom hon slumpmässigt in på spåret mot bananflugors genetik. Samma slump styrde senare in hennes forskning på bananflugor till att handla om barncancer. Ruth Palmers upptäckter blev prisbelönade med Göran Gustafsson-priset i molekylär biologi 2016.Daniel Nord daniel.a.nord@sr.se
May 19, 2016
Stefan Buijsman tog sina första högskolepoäng när han var tolv, läste Kant när han var 13 och började på universitetet när han var 15. Nu är han troligen Sveriges yngsta doktor någonsin. Bara 20 år gammal är holländaren Stefan Buijsman nu doktor i matematikfilosofi vid Stockholms universitet. För mig är det inte så konstigt, jag är van vid att vara yngst. Det känns kul med all uppmärksamhet, för det ger mig en chans att prata om min forskning.Stefan Buijsman sökte sig till Sverige för att få jobb som forskare i fiolosofi och till Stockholms universitet som hade gott rykte för sin filosofiska forskning. Han kom in direkt och på ungefär nio månader skrev han sin avhandling som handlar om olika teorier kring vad matematiken är för något egentligen; och hur vi lär oss matte. I min avhandling upptäckte jag att vi bara har teorier som gäller för professionella matematiker, inte för vanliga människor. Vi använder matematiken nästan varje dag och därför är det viktigt att förstå vad matematiken är för icke professionella och hur vi lär oss matematik.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
May 15, 2016
Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja. Som student i Stockholm gick han i demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam. Det var proggen som gällde. Intresset för musiken falnade men inte samhällsengagemanget. 1976, när forskare genom genmodifiering lyckades skapa insulinproducerande bakterier, vaknade Sten Stymnes fascination för den nya teknikens möjligheter.Sedan dess har ha byggt upp en forskargrupp på 25 personer på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Fokus har varit att skapa genmodierade jordbruksgrödor som kan producera värdefulla fetter.En del av forskningen handlar om att, i samarbete med den tyska kemikoncernen BASF, ta fram en raps som producerar fiskolja. 2020 är det tänkt att den grödan ska vara klar för att lanseras på marknaden, och Sten Stymne hoppas att den agrara fiskoljan ska kunna ersätta marin fiskolja och därmed skona haven från överfiske.Om det går att kommersialisera jordbruksgrödor som producerar till exempel motorolja skulle bondens åker kunna ersätta miljöskadliga kemifabriker. Bra för landsbygden, tror Sten Stymne.Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se
May 8, 2016
Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson.Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur.Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
May 1, 2016
Forskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige. Just nu går Sonia Sunny på programmet Korta Vägen vid Folkuniversitetet i Göteborg. Målet med Korta vägen, att så snabbt som möjligt fixa jobb till utländska akademiker när de fått uppehållstillstånd i Sverige. Min dröm är att få jobba på Göteborgs universitet som lektor och att få fortsätta forska kring kvinnors hälsa. Jag vill jämföra kvinnors hälsa i Indien med kvinnors hälsa här i Sverige.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
April 24, 2016
Hjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45. Johan Sundström balanserar forskarlivet genom att grotta ner sig i stora datamängder från befolkningsstudier och att arbeta kliniskt som hjärtläkare på Akademiska sjukhuset:  Jag gillar att sitta med två meter statistikkod och trycka på enter och så rasslar det till. Om man får en kick av att sitta där med gamnacke, och missa lunchen, då ska man ju fortsätta med det tycker jag.Just nu driver Johan Sundström också ett nytt nationellt projekt som kallas för "The Swedish Cohort consortium" - eller cohorts.se. Tanken är att alla svenska befolkningsstudier där forskare följt en viss del av befolkningen under en viss tid ska kunna sammanställas med hjälp av ett nytt digitalt verktyg.Då kommer alla befolkningsstudier som gjorts kunna analyseras samtidigt och forskarna kommer kunna upptäcka nya riskfakorer och behandlingar för olika sjukdomar: Det är min dröm, att vi kan enas om att analysera våra kohorter samtidigt.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
April 17, 2016
Med en fascination för väder och vind vill meteorologiprofessorn Annica Ekman förstå hur jordens klimat fungerar. För att förstå hur jordens komplicerade klimat fungerar använder sig Annica Ekman, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, av datormodeller. Det räcker inte med att titta på enstaka moln för att förstå hur allting hänger ihop, utan alla moln och vindar och havströmmar ska simuleras. Det var med hjälp av klimatmodeller som hon var med och gjorde upptäckten av hur minskade utsläpp av kylande luftpartiklar i Europa förvånansvärt höjde temperaturen vid Arktis.- Det visar att vad vi gör här påverkar också andra delar av världen, vi kan inte tro att det bara påverkar oss, säger Annica Ekman.Daniel Nord daniel.a.nord@sverigesradio.se
April 10, 2016
Kristiina Tammimies prisades nyligen i samband med internationella kvinnodagen för sin forskning om de genetiska faktorerna bakom autism. Framöver hoppas Kristiina Tammimies kunna använda sina genetiska fynd kring vad som orsakar autism och kombinera dem med de individuella problem och unika förmågor som personer med autism faktiskt kan ha. Detta för att få en bättre helhetsförståelse för funktionsnedsättningen. Tack vare en stöttande sambo som följt med henne i forskarlivet från Finland till Sverige, vidare till Kanada och sedan tillbaka till Sverige igen, har hon kunnat fullfölja sina drömmar om att göra karriär som forskare. En sak som ligger mig varmt om hjärtat är att visa att kvinnliga forskare också kan göra karriär och samtidigt bilda familj.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
April 3, 2016
Att kunna studera de mest extrema förhållanden som finns i hela universum, har alltid lockat Carl-Johan Haster, doktorand i astrofysik vid universitet i Birmingham i Storbritannien. Carl-Johan Haster är kanske den ende svensk som varit med i forskningen bakom genombrottet som offentliggjordes i februari 2016: att man kunnat uppmäta gravitationsvågor. Men det vardagliga arbetet är inte lika glamoröst i ett enkelt rum han delar med andra unga forskare på universitetet. Det svåraste för Carl-Johan har varit att våga tro på sig själv. På konferenser träffar jag ju forskare som hållit på med mitt forskningsområde mer än dubbelt så länge som jag. Då kan det vara svårt våga föra fram sin åsikt och säga att det här tror jag händer. Men när man väl gör det, märker man att de faktiskt är intresserade av att höra även vad en doktorand tänker. I och med att det vi håller på med är så nytt, är det inte säkert att någon annan har ett bättre svar, eller ett svar över huvud taget, på den fråga man vill ställa.Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se
March 27, 2016
Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm. En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
March 20, 2016
För många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast. Som barn visste inte Robert Glinwood att man kunde jobba med det han faktiskt ägnade mycket tid åt, att studera insekter. Men idag är det precis vad han gör. På Sveriges Lantbruksuniversitet forskar han på hur växter och insekter kommunicerar med hjälp av kemiska ämnen, med målet att skydda grödor från skadedjur.Karin Gyllenklav karin.gyllenklev@sverigesradio.se
March 13, 2016
Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt. Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. "For women in Science"-priset delades för första gången ut i Sverige i samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik. Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju hälften av kompetensen som finns i befolkningen, säger Annica Black-Schaffer.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
March 6, 2016
Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering. Han började samarbeta med FRA i sjunde klass, har arbetat för en FBI-agent i USA, levererat fingersensorer i guld till shejken av Kuwait och varit med i utvecklandet av de nya EU-passen. Få forskare har varit med om så mycket som Lars Strömberg vid KTH under sitt forskarliv. Jag måste säga att det har varit otroligt intressant! Jag ger mina studenter och doktorander samma råd som jag ger mina barn och barnbarn: pyssla med det som ni tycker är intressant. För är du intresserad av det du jobbar med, spenderar du mer tid med det och du blir duktig på det. Så ta inte ett jobb bara för att mamma och pappa säger det, utan fundera på vad du verkligen är intresserad av.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
February 28, 2016
Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
February 21, 2016
David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet. År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
February 14, 2016
Antropologen och migrationsforskaren Kristina Grünenberg ska i sommar starta sitt drömprojekt om gränser och ny gränskontrollteknik. Biometrisk identifiering utgår från kroppen som det nya sanningsdokumentet för vem vi är. Kristina Grünenberg ska undersöka hur biometrisk identifiering vid gränskontroller utvecklas i gränslandet mellan politik, teknisk utveckling och kommersiella intressen. Vad innebär det att använda kroppen som det nya passet, kroppen som den "objektiva sanningen" om personers identitet? Hör henne berätta om sitt nya projekt och hur det var att leva med bosniska flyktingar på 90-talet.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
February 7, 2016
Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt. Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
January 31, 2016
Politisk bromance. Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier. Margaretha Fahlgren är professor i litteraturvetenskap och just nu på med en studie om politiska biografier. En sak som hon noterar är en ganska ojämlik relation mellan en tidigare svensk statsminister och hans finansminister.Margaretha Fahlgren har också mycket fokus på genusfrågan, ett intresse som vaknade när hon som ung forskare i Uppsala mötte stela patriarkala strukturer, säger hon. I Norge hade man på den tiden kommit längre på genusområdet, och en vistelse där satte henne på kurs. Idag är hon tillbaka i Uppsala som professor i litteraturvetenskap på universitet, där hon tidigare också varit vicerektor och dekan.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
January 24, 2016
Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar. Genkniven CRISPR/Cas9 har både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar.Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna. Han har grundpatentet för kniven i USA, men är ledsen över all uppmärksamhet som har riktats mot den konflikten i stället för själva vetenskapen. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
January 17, 2016
Han kanske hade kunnat bli en ny Arne Weise i rutan men istället för att försöka bli folkkär har Torbjörn Fagerström ställt sig på barrikaderna och förespråkat den impopulära gmo-tekniken. Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi, dök upp de svenska tv-apparaterna på 80-talet i det populära programmet Fråga Lund. Han var en av sex lärda i en panel från Lunds universitet som svarade på kluriga frågor från tittarna.Vid sidan av att sprida biologisk ekologisk vetenskap till en vetgirig tv-publik gjorde sig den populäre tv-ekologen med tiden allt mer impopulär. Han engagerade sig nämligen i växtförädlingsfrågan, i klartext gmo-frågan, på ett sätt som gick stick i stäv med miljörelsen i Sverige och Europa.Nya jordbruksgrödor kan utvecklas med hjälp av genmodifiering, genmodifiering som kan handla om att forskare tar gener från en art och stoppar in i en annan för skapa nya önskvärda egenskaper. Företrädare inom miljörörelsen har varnat för att genmodfierade växter kanske kan var farliga för hälsan, att den gynnar multinationella bolag eller att gmo-växter kanske kan sprida sig i naturen och rubba den ekologiska balansen. Men vetenskapen har tydligt visat att gmo-tekniken inte är farlig, säger Torbjörn Fagerström.Vi sitter i den stora grå soffan hemma hos Torbjörn Fagerström i hans lägenhet som ligger på Gärdet i Stockholm, det är kaffe och croissanter och vi smular ner i den gröna ryamatten.I sovrummet bredvid sängen står tubkikaren. 8-9 år gammal börjadeTorbjörn Fagerström med fågelskådning på föräldrarnas lilla lantbruk Uppland. Naturintresset ledde vidare till biologistudier i Uppsala, han tog stort intryck av Rachel Carsons bok Tyst vår om den pågående miljöförstöringen, och han doktorerade på hur fisk tar upp kvicksilver.Som professor i Lund forskade han inom ämnet teoretisk ekologi. Det handlar att med matematiska modeller analysera populationsdynamik, till exempel under vilka förutsättningar olika arter invaderar ett område, något som Torbjörn Fagerström beskriver som viktigt ur biologisk mångfaldsperspektiv.Det som främst driver honom är vetenskapen, att vetenskapen inte ska få stå tillbaka för ovetenskap, antivetenskap eller pseudovetenskap.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se
January 10, 2016
Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar. Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala. Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.På senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.Programmet sändes första gången i oktober 2015.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
January 3, 2016
Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Det är ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.I Sydafrika gjorde han och bland andra Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Programmet sändes första gången i september 2015.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
December 27, 2015
Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare. Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma: Och så leder det ena till det andra.Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar. Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Programmet sändes första gången i november 2015. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
December 20, 2015
Dane Clemenson forskar om att orientera sig i datorspelens landskap kan påverka hjärnan på liknande sätt som att orientera sig i verkliga världen. Dane Clemenson forskar alltså inte om datorspelens skadeverkningar - utan om hur de kan påverka våra hjärnor på ett bra sätt. Det handlar om tredimensionella spel, och hans studier visar att den del av hjärnan som vi använder när vi letar oss fram i verkligheten, lär oss saker och kommer ihåg, också kan påverkas och förändras när vi orienterar oss fram och lär oss hitta i datorspelens fantasivärldar.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
December 13, 2015
Nobelpristagaren William Campbell växte upp med fem kor i den lilla byn Ramelton i Irland. Det gjorde att han fick respekt för parasiter, en insikt som ledde till en upptäck av läkemedlet ivermektin, som räddat miljontals människor från flodblindhet och elefantiasis. William Campbell menar att ett problem är att många känner avsky för parasiter. Själv älskar han dem, och tror inte att de egentligen vill skada någon. Han fascineras över deras liv, och själv skulle han vilja vara många slags parasiter, men till att börja med leverflundran den som kom att starta hans intresse för parasiter. Nu bor han i North Andover utanför Boston på amerikanska östkusten, efter ett långt yrkesliv inom läkemedelsbolaget Merck.
December 6, 2015
77 år gammal fortsätter årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl, med lite deltidsforskning hemma i radhuset i London, bland vacker konst, orientaliska mattor och med katten som sällskap. Tomas Lindahl berättar om flytten till England och vad forskningsnationen Sverige kan lära av britterna. Monty Python passar Tomas Lindahls sinne för humor, han tycker det är viktigt med brittisk humor i labbet men strängt religiösa forskare har han svårt att samarbeta med. Tomas Lindahl har en positiv syn på framtiden. Han gick ur statskyrkan för länge sedan, han tror på naturvetenskapen.
November 29, 2015
Han halkade in på sin forskningsbana om klimat på ett bananskal, säger han, och dessförinnan gled han genom London och Lund på sin skateboard. Idag arbetar han med fokus på klimatet och menar att omställningen till ett hållbart samhälle inte behöver bli så värst svår.Lars J Nilsson är professor i energi och miljö vid Lunds tekniska högskola och har forskat inom området under hela den tid som världen långsamt på allvar har vaknat till klimatfrågan.
November 22, 2015
Det handlar om att förstå sig på belöningssystemet i hjärnan när Pia Steensland försöker ta fram ett nytt läkemedel mot alkoholberoende. Hon hoppas kunna hjälpa många människor med sin forskning. Det var när hon frågade den svenske nobelpristagaren Arvid Carlsson om hon kunde få använda sig av en läkemedelssubstans som han tagit fram, som Pia Steenslands forskning om alkoholberoende tog fart. Idag jobbar hon vid Karolinska institutet och har nyss gjort ett första försök med den nya läkemedelssubstansen på människor. Och lusten att hålla på med experiment och stå i labbet fick hon med sig redan i skolan.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
November 15, 2015
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Den forskningen har han nu tagit med sig till Chicago, dit han nyss flyttat, till University of Illinois där han bygger upp sin egen forskargrupp. Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är. Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
November 8, 2015
Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare. Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma: Och så leder det ena till det andra."Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens, i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar. Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
November 1, 2015
Filosofen Anna-Sofia Maurin halkade in på sitt ämne när hon träffat sin gamla filosofilärare på jazzklubb. Hon har en sorts hatkärlek till forskningen som är svår och kräver mycket av hjärnan. Hon har i sin tidigare forskning undersökt hur man ska förstå egenskaper hos objekt, som till exempel gulheten hos ett höstlöv. Men som ung så var det framförallt den filosofiska metoden som gjorde störst intryck på henne.Från början var det tänkt att filosofikurserna bara skulle fylla ut en utbildning i filmvetenskap för Anna-Sofia Maurin. Men sättet på vilket man angriper problem i filosofi - att man med ett kritiskt tänkande strukturera om en djungel av information till en vacker engelsk trädgård av information - fick Anna-Sofia att bli kvar inom filosofin istället. Dessutom ville hon reda ut vad det innebär när någonting genomgår en förändring.För ett par år sedan tillträdde hon som professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet, och nu sysslar hon med frågor som rör hur man bör angripa de olika frågorna som man närmar sig inom det metafysiska forskningsfältet.Tim Leffler tim.Leffler@sverigesradio.se
October 25, 2015
Malin Parmar är professor och stamcellsforskare vid Lunds universitet och försöker hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom. Att få cellerna att trivas lika bra på labbet som hon själv, och att förmå dem att utvecklas till just de celler en patient behöver, tillhör hennes utmaningar. Möt Malin Parmar i Forskarliv. Programmet sänds söndagen den 26 oktober klockan 8.50.
October 18, 2015
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
October 11, 2015
Charlotte Hagström är etnologiforskare. Hennes drivkraft är att få veta varför vi gör som vi gör - varför vi väljer att cykla, hur vi väljer namn eller har fredagsmys till exempel. Hon hade ingen tanke på att bli forskare från början, men hennes drivkraft att få svar på frågor fick henne att börja. Som kulturvetare får hon ofta försvara sin forskning eller höra saker som "är det det här mina skattepengar går till?". Samtidigt är folk väldigt intresserade av att höra svar på just de frågor hon forskar om. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
October 4, 2015
Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar. Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala. Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.- på senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
September 27, 2015
Egor Babaev forskar om supraledare, material som leder ström helt utan motstånd. Men när han som ung forskare beskrev en dittills okänd typ av supraledare, fick han rejält mothugg. Då var han nära att slänga forskningen i papperskorgen – nu har den prisbelönats. Det var efter ett besök i Sverige som student som ryske Egor Babaev blev sugen på att bo och bedriva forskning här. Han tog sin doktorsexamen vid Uppsala Universitet. – Där fick jag som ung forskare stor frihet att bedriva mitt arbete som jag ville. Den möjligheten hade jag nog inte fått i Ryssland på samma sätt, där är det mer hierarkiskt, konstaterar han. Nu arbetar Egor Babaev på Tekniska Högskolan i Stockholm. Tidigare i år fick han Göran Gustafsson-priset, som ges till särskilt lovande yngre forskare. Prisjuryn lyfter fram att Egor Babaev beslrivit en tredje typ av supraledare: utöver de som kallas typ 1 och typ 2, med olika magnetiska egenskaper, har han kommit fram till att det också finns vad som nu kallas typ 1,5. Men den idén tog det tid att få andra forskare att tro på.Den stora utmaningen för supraledarforskare är att hitta material som leder ström utan motstånd inte bara vid mycket låga temperaturer utan också vid rumstemperatur. -- Det kommer att lyckas till slut, tror Egor Babaev. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se
September 20, 2015
Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.Här nedanför länkar vi till ett äldre program, kanske första gången Eric Warrant var med i Vetenskapsradion, i Vetandets värld från 2002. I Sydafrika gjorde han och bl a Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
September 12, 2015
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar. Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren. Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena. Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete. Nu hoppas hon att kunna få fortsätta forskandet som doktorand för att ta reda på mer om var och hur tumlarna lever här i trakten. Sådan kunskap är viktig för att kunna skydda dem undan de hot som vi människor skapar. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
September 6, 2015
Bo Algers trodde att han skulle bli en veterinär som opererade hundar. Men när han lärde känna lantbrukets djur som personligheter och kännande varelser, blev hans spår istället att forska kring deras välfärd och miljö - ett engagemang som fört honom ut i debattens hetluft. - Debattartiklar ger bara genomslag om man tar i ordentligt. Men att många akademiker är försiktiga med det, tror jag beror på att så stor del av forskningen idag är externfinansierad, och forskarna själva är beroende av anslagsgivarna. Det är ett stort problem, säger Bo Algers.
August 30, 2015
Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
August 23, 2015
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Ylva Carlqvist Warnborg lena.nordlund@sverigesradio.se
June 14, 2015
Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor. Hon är med i många tvärvetenskapliga projekt, via sina två arbetsplatser Kungliga Tekniska Högskolan och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Det finns många fördomar om hur människor beter sig i en krissituation eller hur de resonerar kring risker som inte alls stämmer, berättar hon. Människor är kloka, och vår första instinkt är att hjälpa andra.Förtydligande: Misse Wester är doktor i psykologi men inte legitimerad psykolog.  Tobias Abrahamsson Tobias.abrahamsson@sverigesradio.se
June 7, 2015
Den finske forskaren Seppo Knuuttila har avslöjat miljöbovar i Ryssland men det var han själv som blev arresterad där under sitt arbete. Korruptionen i det stora grannlandet verkar sakna gränser, precis som de övergödande näringsämnena, som Seppo Knuuttila jagat, inte känner några gränser. Det som släpps ut på den ryska sidan gränsen rinner ut i Finska viken och orsakar övergödning i Knuutilas hemtrakter. Och idag är han inte längre välkommen till Ryssland som forskare. Vetenskapsradion har tidigare uppmärksammat de övergödande utsläppen från ryska hönsfarmer utanför St Petersburg. Den som upptäcke utsläppen utanför Ryssland var den finske miljöforskaren Seppo Knuuttila, som vi möter i dagens Forskarliv. Han berättar om hur jakten på de ämnen som orsakar döda bottnar och algblomning i Östersjön förde honom till Ryssland, och hur han där mötte myndigheternas misstro efter sina upptäckter, hur han till och med hamnade i häkte, en upplevelse han inte rekommenderar någon. Han berättar också att en del av utvecklingen för Östersjöns miljö trots allt går åt rätt håll. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
May 31, 2015
Ben Kenward forskade förut om kaledoniska kråkors verktygsanvändning vid universitetet i Oxford. Men egentligen är det ganska likt att vara psykologiforskare på riktigt små barn, säger han. I båda fallen måste man vara påhittig i hur man lägger upp försöken, för man kan inte förklara, och varken djur eller bäbisar kan svara på frågor. Hans rum är fullt av lådor, verktyg, dockor och brädspel, allt attiraljer som han använder i sin forskning.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
May 24, 2015
Tomoko Ohta drömde tidigt om att bli forskare. Och nu vid 81 års ålder har hon fått det prestigefyllda Crafoordpriset för sina banbrytande insatser inom genetiken. När Tomoko Ohta var ung läste hon biografier om stora vetenskapspersonligheter som Marie Curie. Hon tyckte att det verkade vara ett spännande liv och hittade till slut sin bana inom genetiken. Under lång tid har hon arbetat på National Institute of Genetics i sitt hemland Japan. Det var där hon började med den forskning som sedan helt kom att förändra forskningens syn på genetisk variation. Fram till 1960-talet trodde forskarna nämligen att skillnader som kan uppstå mellan generna hos olika individer måste vara ganska liten. Tanken var då att avvikande genvarianter skulle vara skadliga och försvinna genom naturligt urval. Men Tomoko Ohta la fram en teori som förklarade varför det inte behöver vara så. Och även om hon är pensionär sedan flera år tillbaka går hon fortfarande till forskningsinstitutet varje dag för att läsa vetenskapliga artiklar och prata med de unga forskarna. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
May 17, 2015
Max Ortiz Catalan var robotutvecklare på ett stort företag i Mexico City, men kände att han ville göra något mer viktigt. Så han flyttade till Göteborg och började forska. Idag har hans forskning om proteser som styrs av hjärnan fått stor uppmärksamhet i världen. Han driver två projekt, som båda, på skilda sätt handlar om att hjälpa personer som förlorat en arm eller ett ben, i en olycka eller på grund av sjukdom. Det ena går ut på att minska så kallad fantomsmärta genom att personen får styra en datorsimulerad version av den förlorade kroppsdelen med hjärnan och nerverna, och det andra, det som egentligen är hans huvudprojekt handlar om att utveckla en protes som styrs av hjärnan och som sitter helt integrerad ihop med skelett, nerver och muskler.
May 10, 2015
Jovan Rajs var rättsläkare och har haft med flera av de mest kända brottsfallen i Sverige att göra, som det mycket omdiskuterade styckmordet på 1980-talet, fallet Osmo Vallo och lasermannen. Men han har också en barndom som överlevare av förintelsen. Som elvaåring hamnade han i Bergen-Belsen. Då hade resten av hans familj redan dödats. Att en person med så mycket i bagaget, en så tragisk barndom, väljer att ha så mycket med döda att göra, som rättsläkare, kan verka förvånande.  – Men rättmedicin handlar inte så mycket om döden, det handlar om livet, säger Jovan Rajs. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
May 3, 2015
Hon kom till Sverige som tioåring på flykt undan inbördeskriget i Jugoslavien. Nyfikenheten drev henne till fysiken och vidare till katalysforsking på det amerikanska toppuniversitetet Stanford. Aleksandra Vojvodic är en av teoretikerna i ett internationellt forskarlag vid elituniversitetet Stanford,. Gruppen  försöker bland annat skapa artificiell fotosyntes och hitta nya effektiva katalysatorer för den kemiska industrin. Aleksandra Vojvodic räknar fram hur idealmolekylen ser ut, sedan framställer kollegorna den i laboratoriet. Efter det  är det upp till bevis - oftast visar testet i laboratoriet att något behöver räknas om. Så  bollas problemet i flera omgångar mellan teoretiker och experimentalister, allt i syfte att skräddarsy den perfekta molekylen för varje tillämpning. Reporter: Ulrika Björkstén
Loading earlier episodes...
    15
    15
      0:00:00 / 0:00:00