Detailed
Compact
Art
Reverse
January 3, 2017
Det handlar inte så mycket om vad vi säger utan hur vi säger det. När det kommer till att visa känslor så är både tal och musik universella språk, om än med vissa dialekter. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur vi uttrycker känslor genom tal och musik. Petri Laukka är docent i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om icke-verbal kommunikation, alltså hur vi förmedlar känslor genom sådant som röstens tonfall eller musikens olika skiftningar. Han studerar bland annat i vilken utsträckning den här kommunikationen är universell eller om det finns kulturella skillnader mellan hur vi kommunicerar känslor i tal och musik.Programledare är Urban Björstadius.
December 20, 2016
Damma, putsa, skrubba och feja, städningen är ett evigt sisyfosarbete som fortfarande är laddat med många starka känslor. Fanny Ambjörnsson är antropolog och genusforskare vid Stockholms universitet och hon forskar bland annat om vår relation till städning. Hon har genom intervjuer och enkäter frågat människor om när och hur de städar och vad de tänker kring detta eviga sisyfosarbete, och hon har bland annat sett att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till just städningen. Att skillnaderna ändå minskar beror inte så mycket på att männen idag städar mer utan på att kvinnorna städar mindre än förr, och städningen leder ofta till konflikter i de svenska hemmen.Programledare är Urban Björstadius.
December 13, 2016
Det lackar mot jul och i veckans Vetenskapsradion Forum får vi tips om böcker att ge bort eller önska sig i julklapp. I årets traditionsenliga julklappsprogram tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker att lägga under granen. Böckerna i den ordning de nämns i programmet är:Öar och öighet av Owe RonströmHavsboken, eller konsten att fånga en jättehaj från en gummibåt på ett stort hav genom fyra årstider av Morten A StrøksnesKarthistorier, eller atlas över expeditioner till världens vita fläckar av Francisca MattéoliVägen, fem kinesiska filosofer om konsten att leva av Michael Puett och Christine Gross-LohDe dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar av Nils BillingJulius Kronberg, måleriets triumfator av Tomas BjörkByta namn, 800 efternamnsförslag med kommentarer av Bengt af KlintbergOdjuret i labyrinten av Annika ThorNordiska gudar av Johan EgerkransDen poetiska Eddan i översättning av Lars LönnrothMat, dryck och magi av Ebbe SchönProgramledare är Urban Björstadius.
December 6, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur smarta och representativa våra politiker egentligen är, och om varför det alltid blir diskussioner om hur ett riktigt luciatåg bör se ut. Allt oftare talas det ju om ett utbrett politikerförakt, där politikerna ses som en elitgrupp som lever sitt eget liv och värvar nya politiker bland sina egna bekanta, och som inte har en aning om hur så kallat vanligt folk har det. Men hur väl stämmer den här bilden av politiker med verkligheten? Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tillsammans med ett antal svenska och amerikanska forskare studerat den svenska politikerkåren. Forskarna har samlat in data från svenska register och svenska valmyndigheten om alla svenska politiker som någon gång har stått på en vallista sedan 1982. De har sedan jämfört de här politikerna med dels befolkningen i övrigt, dels vissa avancerade yrken som läkare, direktörer och forskare. Resultaten visar att politikerna är både smartare och bättre ledare jämfört med befolkningen i övrigt, och politikerkårens sociala bakgrund är också representativ för befolkningen i stort.Dessutom handlar det om luciafirandet som nästan varje år väcker debatt kan Lucia vara mörkhyad, kan en pojke vara Lucia och kan Lucia åtföljas av andra sagofigurer än tärnor och stjärngossar? I den nya boken Lucia i nytt ljus beskriver Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet, hur luciafirandet genom historien har pendlat mellan skämt och allvar och mellan fint och folkligt. Det går helt enkelt inte att prata om en historiskt korrekt Lucia, säger hon.Programledare är Urban Björstadius.
November 29, 2016
De som granskar makten utövar själva en avsevärd makt, och tv-programmet Uppdrag granskning har kommit att fungera som en slags rättsinstitution. Magnus Danielson disputerade i dagarna vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet på en avhandling om tv-programmet Uppdrag granskning. Han har studerat alla de över tusen inslag som sänts mellan 2001 och 2014 och han har då sett hur programmen ofta kommit att fungera som en slags rättsinstitution. De är dessutom ofta uppbyggda som en rättsprocess där reportrarna följer upp ett tips om något missförhållande, intervjuar offer och vittnen och ställer makthavare till svars. Nils Hanson är projektledare och ansvarig utgivare på Uppdrag granskning, och han säger att de visserligen har stor makt men att allt de gör sker i offentligheten eventuella felaktigheter sprids idag snabbt i sociala medier.Programledare är Urban Björstadius.
November 22, 2016
Vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval, porträttmålningar kan ses som äldre tiders motsvarighet till selfies, och en dos negativt tänkande kan vara positivt. Storasyskon uppvisar en bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon. Det säger Björn Öckert som är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med kollegorna Erik Grönqvist och Sandra E Black vid University of Texas har han nyligen publicerat en rapport om hur vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval.Idag möter vi ju ständigt bilder av kända människor och inte minst selfiebilderna har gett porträtten en slags digital renässans - vi verkar helt enkelt ha en tidlös fascination för att betrakta andra människors ansikten. Det säger konstvetaren Charlotta Krispinsson som nyligen disputerade vid Stockholms universitet på en avhandling om historiska porträtt från början av 1500-talet till mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet återupptäckte man det här i princip bortglömda kulturarvet och för att kartlägga och dokumentera den stora mängden porträtt som fanns spridda över Sverige skapade man Svenska porträttarkivet, som till slut kom att omfatta runt 100 000 porträtt och som hade tydliga rasbiologiska syften.Dessutom handlar det om vikten av en dos pessimism i tillvaron. Vi hör Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som håller kurser i negativt tänkande.Programledare är Urban Björstadius.
November 15, 2016
Förr strök man grisbajs på smörgåsen och idag följer vi olika trenddieter - det magiska tänkandet kring mat och dryck har följt oss genom historien. Även om vi idag inte längre tror på trolldom, häxkonst och magi så spelade den här typen av föreställningar förr en enormt stor roll i människors liv. Det säger folkloristen Ebbe Schön som är aktuell med den nya boken Mat, dryck och magi. Den handlar om hur det magiska tänkandet har påverkat vår syn på mat och dryck genom historien, men också om hur vi än idag knyter stora förhoppningar till olika dieter och livsmedel.Programledare är Urban Björstadius.
November 8, 2016
Kanske är det dags att på nytt omvärdera den en gång så uppskattade men senare föraktade konstnären Julius Kronberg, och så handlar det om hur det nordiska ljuset har påverkat oss genom historien. Konstnären Julius Kronberg väckte på sin tid både uppmärksamhet och beundran, men efter sin död omvärderades han snart och dömdes ut av kritikerna. Konstprofessorn Tomas Björk är aktuell med boken Julius Kronberg måleriets triumfator där han argumenterar för att det kanske är dags att på nytt omvärdera och uppvärdera Kronbergs verk.Dessutom handlar det om Nordiska museets nya utställning Nordiskt ljus. Vi går ju åter mot allt mörkare tider och här uppe i Norden blir vi ständigt påminda om årstidernas växlingar med korta mörka vinterdagar och långa ljusa sommarnätter. Maria Maxén är intendent och sakkunnig för utställning och hon berättar om hur de här ständiga årsvisa växlingarna genom historien har påverkat allt från barnafödandet till hur vi möblerat våra hem, och vi hör också Amanda Creutzer som är projektledare för utställningen.Programledare är Urban Björstadius.
November 1, 2016
Landets köpcenter och gallerior är inte bara platser för shopping och restaurangbesök, i takt med att de blir allt fler har också brottsligheten ökat. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från en av Stockholms största gallerior. Här kan man inte bara shoppa och gå på restaurang utan också träna, gå på bio, besöka biblioteket och ta in på hotell. På tio år har antalet gallerior i Sverige fördubblats, från 150 till 300 stycken, och samtidigt har brottsligheten ökat med rån, misshandel och butiksstölder. Vania Ceccato är forskare på KTH och hon har tillsammans med sina kollegor samlat in brottsdata från väktarna i en av landets största gallerior och sedan visualiserat detta i en 3D-modell av gallerian. På så sätt kan de se inte bara var utan också när olika slags brott sker, och de har bland annat sett att olika platser i gallerian står för olika typer av brott. Vi hör också Sanda Tcacencu som är masterstudent på KTH, och hon har genom intervjuer med besökare och personal på gallerian undersökt var och när de känner sig otrygga.Programledare är Urban Björstadius.
October 25, 2016
Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula. Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius.
October 18, 2016
Det knakar i golvplankorna och gnisslar i dörrarna när Vetenskapsradion Forum går på spökjakt efter den mystiska grå mannen på Drottningholms slottsteater. Vi går mot mörkare tider med vinande höststormar och regnet smattrande mot rutorna och snart firar många Halloween. Även om man skulle kunna tro att fascinationen för spöken skulle försvinna i vår upplysta tid så lever gastar och gengångare kvar på filmer och i böcker. I den fjärde delen i Vetenskapsradion Forums serie om folktro förr och nu får vi följa med på spökjakt på Drottningholms slottsteater där många lär ha sett en mystisk grå man svepa genom rummen. Åsa Tillman som är producent på teatern guidar runt i de 250 år gamla lokalerna och folkloristen Tora Wall berättar om varför så många fortfarande tror på spöken.Programledare är Urban Björstadius.
October 11, 2016
Från födelse och dop till död och begravning, vår stund på jorden får både riktning och innehåll av olika traditioner och passageriter. Veckans program är tredje delen i Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall,och ämnet för dagen är alla de traditioner och övergångsriter som följer oss genom livet, allt från dop och bröllop till födelsedagar och begravningar. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
October 4, 2016
Ett växande intresse för traditionella maträtter har gett nytt liv till de gamla höstmarknaderna. Hösten betyder skördetid och i många svenska städer anordnas nu olika höstmarknader. I det gamla bondesamhället var detta en av de viktigaste tiderna på året. Mickelsmäss markerade skiftet mellan sommar och vinter och förutom marknader så sades kontrakt upp och nya skrevs på, tjänstefolk flyttade och man passade också på att göra upp om gammalt groll och gamla oförrätter.Idag har Mickelsmäss återfått sin betydelse som marknadsdag i takt med ett växande intresse för ekologiskt och hållbart odlande. I Vetenskapsradion Forums serie om folklivsforskning berättar folkloristen Tora Wall den här veckan om gamla och nya mattraditioner och om hur maträtter frånolika delar av landet idag används för att skapa lokala identiteter och som varumärken för att locka turister.Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
September 27, 2016
Skräckfigurer och moderna myter blandas med humor och livsvisdomar när folkloren flyttar ut på Internet. I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på frågor om nya trender och gamla traditioner, och veckans program handlar om vad som händer när vår tids folklore flyttar ut på Internet. I programmet nämns till exempel olika skräckfigurer som The Slenderman och Robert the Doll, men också mer humoristiska exempel på internetmemes där man exempelvis sätter ihop bild och text och påskkärringarnas Facebooksida. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
September 6, 2016
De svenska vikingarna har återvänt som läktarvikingar med lösbröst och plasthjälmar, och den fornegyptiska dödsboken förberedde människor för resan till de dödas rike. Vid stora idrottsevenemang som OS eller landskamper i fotboll är det idag vanligt att se delar av publiken ansiktsmålade i den svenska flaggans färger och iklädda vikingahjälmar i plast eller plysch. Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och han intresserar sig i sin forskning för vilka bilder vi har av historien. En typisk bild av svenskar eller skandinaver är just vikingarna som på senare år har fått en slags comeback i populärkulturen.Dessutom handlar det om den fornegyptiska dödsboken, en textsamling som man i det gamla Egypten skickade med de döda i graven. Den har nu för första gången översatts i sin helhet till svenska av egyptologen och religionshistorikern Nils Billing vid Uppsala universitet, med titeln De dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar.Programledare är Urban Björstadius.
August 30, 2016
Att odla sin trädgård har blivit en populär kristen dygd inte minst i USA, och nattens magiska mörker är på väg att upplösas i dagens upplysta samhälle. Hösten är ju skördetid för många och Vetenskapsradion Forum besöker ett prunkande koloniområde i Uppsala och träffar där religionshistorikern Lena Roos. Hon har i sin forskning intresserat sig för trädgårdsodlandets religiösa sidor, och då inte minst den växande kristna rörelse i USA som kallas för Christian Gardening.Under hösten blir ju dagarna allt kortare och nätterna allt längre, och få krafter har hållit oss människor i ett hårdare grepp än just natten. Ända sedan Gud i Bibelns skapelseberättelse sa "Varde ljus" så har natten stått som symbol för alla de mänskliga gärningar som inte tål att se dagens ljus. Nattetid har vi slagit oss fria - rökt, druckit, älskat och mördat. Det säger Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds Universitet och aktuell med boken Nattens historia. Nordiskt mörker och ljus under tusen år.Programledare är Urban Björstadius.
August 23, 2016
Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra. Även om mjauandet kanske är det mest kända kattljudet så är det långt ifrån det enda ljudet som katter kommunicerar med, och dessutom skiljer sig sannolikt kattljuden åt mellan olika delar av landet katter pratar helt enkelt dialekt. Det säger Robert Eklund som är lingvist verksam vid Linköpings universitet och en av deltagarna i ett nytt forskningsprojekt som ska ta reda på hur katter och människor kommunicerar med varandra. Tillsammans med Susanne Schötz och Joost van de Weijer från Lunds universitet ska han bland annat undersöka hur katterna pratar med varandra och med oss människor, men också hur vi människor pratar med katterna och hur de uppfattar oss. Mer information om projektet finns här. Programledare är Urban Björstadius.
July 26, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män. Repris från 2 februari. Fortfarande lever föreställningen kvar att män inte kan våldtas, men ungefär 15% av alla män har i vuxen ålder utsatts för sexuellt våld och 5% av männen har utsatts för sexuella övergrepp där fysiskt våld eller hot om fysiskt våld har använts. Gärningsmännen är både män och kvinnor och våldtäkterna kan gå till på många olika sätt. Etnologen Jens Lindberg vid Umeå universitet disputerade nyligen på en avhandling om synen på våldtagna män och hur våldtagna män tas emot i vården, och han säger att många sjukhus saknar rutiner för att ta emot de här patienterna. Ett undantag är Södersjukhuset i Stockholm som sedan i höstas även tar emot män på sin akutmottagning för våldtagna. Läkaren Anna Tiihonen Möller och socionomen och auktoriserade sexologen Karl Norwald berättar om vad som händer fysiskt och psykiskt med de män som blir utsatta.Programledare är Urban Björstadius.
July 19, 2016
När befolkningen minskar i redan små kommuner får man i stora delar av Sverige allt svårare att upprätthålla kvaliteten inom till exempel vård och skola. Repris från 12 oktober. Sedan många år tillbaka minskar befolkningen i landets små kommuner, samtidigt som de stora kommunerna växer sig allt större. Den här utvecklingen får olika konsekvenser för småkommunerna som till exempel kan behöva lägga ner vårdhem och skolor när skatteunderlaget försvinner. Småkommunernas problem har blivit en alltmer aktuell fråga i debatten och många vill idag slå samman de små kommunerna till färre men större kommuner. Ett problem är dock att många av de befolkningsmässigt minsta kommunerna är några av våra största kommuner till ytan, och att slå ihop de glesbefolkade kommunerna i till exempel Västerbotten och Norrbotten skulle inte lösa deras problem.I veckans program medverkar Gissur Erlingsson, statsvetare verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, och Peter Lindroth, kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommun och ordförande för Småkom, ett nationellt nätverk för landets småkommuner.Programledare är Urban Björstadius.
July 12, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Repris från 5 oktober. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.
July 6, 2016
När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Repris från 14 september. I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius.
June 28, 2016
Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Repris från 7 juni. I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla utan att omgivningen märker något.Genom historien har man provat många olika sätt att få liv i drunkningsoffer. På 1600-talet lade man glödande kol i armhålorna på dem, och på 1700-talet föreslog man att man skulle blåsa upp tobaksrök i ändtarmen på drunkningsoffret. På 1950-talet gjordes djurförsök där hundar först sövdes och sedan dränktes vilket gav nya kunskaper om vad som händer vid en drunkning, och i Sverige injicerades frivilliga brandmän med curare vilket gjorde att de var fullt medvetna men att andningen upphörde. På så sätt kunde man öva mun-mot-mun-metoden på dem tills giftet hade slutat verka.I Sverige har ambulanserna idag fått allt längre framkörningstider, vi har begränsade helikopterresurser och det är få räddningstjänster som har vattendykare. Det är därför viktigt att omgivningen snabbt kan hjälpa till vid ett drunkningstillbud. Att ge fem inblåsningar genom mun-till-mun-metoden redan ute i vattnet kan förhindra att hjärtat på drunkningsoffret slutar slå. När man väl fått upp den drunknade på land är det viktigt att omedelbart starta hjärt-lungräddning.I dagens program medverkar Andreas Claesson som är ambulanssjuksköterska och medicine doktor och som forskar om drunkning och hjärtstopp.Programledare är Urban Björstadius.
June 21, 2016
I vårens sista Vetenskapsradion Forum tipsas det traditionsenligt om böcker att ta med till hängmattan och stranden. Tobias Svanelid och Urban Björstadius bläddrar i vårens bokskörd och hittar bland annat böcker om biskop Brasks måltider, om Bob Dylans musikskatt, om August Strindbergs ockultism och om simkunnighetens historia. Böckerna i den ordning de nämns i programmet: Biskor Brasks måltider red Magnus GröntoftAncient foodways av Ulrika SöderlindHövdingens totempåle av Anders BjörklundVarifrån kommer musiken? av Gunnar ValkareStickspår, åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av Ola HolmgrenFåglar i svensk folklig tradition av Ingvar SvanbergMorgonrodnad, socialismens stil och mytologi 1871-1914 av Stefan ArvidssonDet oändliga sammanhanget, August Strindbergs ockulta vetenskap av Henrik JohnssonDen koloniala simskolan av Axel Andersson Programledare är Urban Björstadius.
June 14, 2016
Debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats, och skämtteckningar i humortidningar kan säga mycket om den som skrattar åt bilderna. Just nu är det en hektisk period för många som behöver bli klara med olika jobbprojekt innan den efterlängtade semestern, och fritid och sommarsemester är för många själva sinnebilden av ett välfärdssamhälle. Samtidigt kräver välfärdssamhället att vi alla jobbar och bidrar för att få ihop pengar till samhället, och argumenten för och emot arbetstidsförkortningar har skiftat genom historien. Det berättar Linn Spross som nyligen disputerade i ekonomisk historia vid Uppsala universitet på en avhandling om hur arbetstidsförkortningar har diskuterats under 1900-talet. Hon säger att debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats.Kring förra sekelskiftet var humortidningar som Söndags-Nisse och Kasper mycket populära bland borgerskapets män. De kom ut i stora upplagor och lästes både i hemmen, på kaféer och i rakstugor, men trots att den borgerliga mannen ofta var huvudperson i skämtbilderna så skämtades det mest om andra militärer, bönder, barn och kvinnor. De här tidningarna har nu blivit föremål för en avhandling i konstvetenskap av Elisa Rossholm vid Stockholms universitet, och hon säger att vad och vilka man skrattar åt kan säga mycket om den som skrattar.Programledare är Urban Björstadius.
June 7, 2016
Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla utan att omgivningen märker något.Genom historien har man provat många olika sätt att få liv i drunkningsoffer. På 1600-talet lade man glödande kol i armhålorna på dem, och på 1700-talet föreslog man att man skulle blåsa upp tobaksrök i ändtarmen på drunkningsoffret. På 1950-talet gjordes djurförsök där hundar först sövdes och sedan dränktes vilket gav nya kunskaper om vad som händer vid en drunkning, och i Sverige injicerades frivilliga brandmän med curare vilket gjorde att de var fullt medvetna men att andningen upphörde. På så sätt kunde man öva mun-mot-mun-metoden på dem tills giftet hade slutat verka.I Sverige har ambulanserna idag fått allt längre framkörningstider, vi har begränsade helikopterresurser och det är få räddningstjänster som har vattendykare. Det är därför viktigt att omgivningen snabbt kan hjälpa till vid ett drunkningstillbud. Att ge fem inblåsningar genom mun-till-mun-metoden redan ute i vattnet kan förhindra att hjärtat på drunkningsoffret slutar slå. När man väl fått upp den drunknade på land är det viktigt att omedelbart starta hjärt-lungräddning.I dagens program medverkar Andreas Claesson som är ambulanssjuksköterska och medicine doktor och som forskar om drunkning och hjärtstopp.Programledare är Urban Björstadius.
May 31, 2016
Kvinnliga imamer startar en egen moské i Danmark, och sadomasochism har gått från psykiatrisk diagnos till att bli näst intill mainstream. Synen på kvinnors rättigheter inom islam har diskuterats allt mer under de senaste åren. I Kanada och USA har det öppnat moskéer med kvinnliga imamer men i Norden har det länge varit män som står i moskéernas talarstolar. Nu har dock en grupp kvinnliga imamer startat en egen moské i Köpenhamn, och vår reporter Emilia Söelund har besökt den nyöppnade moskén. Vi hör den kvinnliga imamen Sherin Khankan och Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds Universitet.Dessutom handlar det om hur synen på BDSM har förändrats. Sadomasochism var en psykiatrisk diagnos i Sverige fram till 2009, men inte minst efter filmen Fifty Shades of Grey har BDSM blivit alltmer accepterat. Det säger Charlotta Carlström som nyligen disputerade i socialt arbete vid Malmö högskola på en avhandling om BDSM.Programledare är Urban Björstadius.
May 24, 2016
Med en smartphone i näven syns de irra omkring i storstadens parker Vetenskapsradion Forum går på spaning efter den nya tidens fågelskådare. Peder Edvinsson är journalist, författare och fågelskådare, och den här morgonen har det kommit ett larm i hans mobil någon har sett en mindre flugsnappare i Tantolunden i Stockholm, och allt eftersom ansluter sig allt fler fågelskådare till parken. Den här typen av fågelskådning i stadsmiljö kallas för betongskådning och har under senare år blivit allt mer populär. Susanne Nylund Skog är etnolog och forskare på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, och hon säger att från att förr ha hånats så har fågelskådandet idag i vissa kretsar nästan blivit trendigt. Elin Lundquist är doktorand i etnologi vid Stockholms universitet och forskar om fågelskådare, och hon säger att den nya tekniken och då inte minst internet har lockat nya grupper till fågelskådandet, bland annat eftersom människor med smala och specialiserade intressen lättare kan få kontakt med varandra.Programledare är Urban Björstadius.
May 17, 2016
Från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande veckans Vetenskapsradion Forum handlar om våra dagars människohandel. När världen förändras påverkar det oss här hemma och idag finns det därför många olika former av människohandel i Sverige. Det handlar om allt från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande, och en grundläggande orsak är att det helt enkelt finns en efterfrågan på till exempel billig arbetskraft. Det säger Patrik Cederlöf som är nationell samordnare mot prostitution och människohandel. Men samtidigt finns det stora problem inom rättsväsendet att hantera fall av människohandel, vilket ofta beror på att vare sig offer eller förövare motsvarar bilden av det ideala offret eller den ideala förövaren. Offret kanske inte alls vill berätta om vad som hänt, och förövaren kan vara en annan prostituerad eller en annan tiggare eller bärplockare. Det säger Dominika Borg Jansson som är forskare i straffrätt vid Uppsala universitet och aktuell med boken Vår tids slaveri. Om offer, förövare och samhällets roll.Programledare är Urban Björstadius.
May 10, 2016
Att visa konst på tv visade sig vara en ren konst, och på torsdag kan landets dagboksskrivare gå till historien. I televisionens barndom fanns det stora förhoppningar om att det nya mediet skulle förmedla konst till det svenska folket. På samma sätt som radion som ljudmedium förmedlade musik tänkte man sig att bildmediet television skulle förmedla konst, och det sändes därför en stor mängd konstprogram på tv. Det visade sig dock vara svårare än man hade trott, berättar konstvetaren David Rynell Åhlén som i dagarna disputerar på en avhandling om de tidiga konstprogrammen på tv.Dessutom handlar det om att landets alla dagboksskrivare nu på torsdag 12 maj har möjlighet att gå till historien i forskningens tjänst. Då infaller nämligen Dagbokens dag, och Folklivsarkivet vid Lunds universitet ska samla in dagböcker från just den här dagen. De här insamlingarna startade i England redan 1930-talet, berättar Gabi Louisedotter Limbach som är arkivarie på Folklivsarkivet, och vill du bidra med egna dagboksanteckningar kan du göra det här.Programledare är Urban Björstadius.
May 10, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur en totempåle som fraktades till Sverige i början av 1900-talet kom att sluta sina dagar på en indiansk begravningsplats i Kanada. På 1870-talet lät en indianhövding på Kanadas nordvästkust resa en totempåle till minne av en ande som räddat hans folk. 1928 höggs totempålen ner och fraktades till Sverige där den länge förvarades i ett anonymt magasin. Först på 1980-talet restes den i en specialbyggd sal på Etnografiska museet i Stockholm, men när Haislaindianerna fick höra att totempålen stod fjättrad inomhus i ett främmande land krävde de att få den åter. Efter många och långa diskussioner kunde den 2006  påbörja sin resa åt andra hållet, tillbaka över Atlanten till Kanada, där den till en början togs emot med pompa och ståt. Det dröjde dock inte länge förrän hövdingens ättlingar beslutade att totempålen skulle återgå till Moder Jord, och den lämnades därför att förmultna i skogen vid en indiansk begravningsplats. Den här historien finns nu utförligt beskriven i den nya boken Hövdingens totempåle av Anders Björklund som är före detta chef för Etnografiska museet. Det är också historien om hur totempålarna gav Thor Heyerdal idén till Kon-Tikiexpeditionen, om vad ett kulturarv är och vem som har rätt till det.Programledare är Urban Björstadius.
April 26, 2016
Engelskan har fått en allt starkare ställning som forskningsspråk på de svenska universiteten, och möten på jobbet kan säga mycket om dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Allt mer forskning och undervisning på svenska universitet sker numera på engelska och idag skrivs till exempel nio av tio avhandlingar på engelska. Fördelarna är bland annat att forskningen får internationell spridning och att svenska forskare lättare kan samarbeta med forskare från andra delar av världen, men utvecklingen är inte oproblematisk. Till exempel gynnas forskare ekonomiskt om de blir publicerade i engelskspråkiga tidskrifter, medan forskare som publicerar sig på svenska riskerar att få mindre resurser. Det säger Linus Salö som i dagarna disputerar på en avhandling om vad det innebär att engelskan allt mer ersätter svenskan som forskningsspråk.Dessutom handlar det om något som många av oss lägger mycket tid på men som ofta uppfattas som långtråkigt och tidsödande möten. I en kommande antologi om mötesetnologi beskriver forskarna vad möten kan säga om ett företag eller en organisation, och möten kan till exempel avslöja dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Det berättar socialantropologen och mötesforskaren Renita Thedvall.Programledare är Urban Björstadius.
April 19, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammar att Sveriges befolkning växer och att vi snart har passerat tio miljoner invånare, och så frågar vi oss om Bob Dylan borde få Nobelpriset i litteratur. Sveriges befolkning växer i en utsträckning som vi inte har upplevt sedan några enstaka år på 1800-talet. De närmaste åren förväntas folkmängden i Sverige öka med omkring 1,5 procent per år och nästa år väntas vi passera tiomiljonersstrecket. Det här beror till stor del på den ökade invandringen till Sverige. 857 000 personer antas komma under de närmaste fem åren, allt enligt SCB:s senaste siffror. Det berättar demografen Lena Lundkvist på SCB som är ansvarig för en ny demografisk rapport om in- och utvandringen till och från Sverige.Dessutom handlar det om att Bob Dylan kanske borde få Nobelpriset i litteratur. Under sin långa skivkarriär har han gjort många låtar som han medvetet har sett till att de inte kommit med på de officiella albumen. Åtta av de här låtarna har nu blivit utförligt beskrivna i den nya boken Stickspår åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av litteraturprofessorn Ola Holmgren.Programledare är Urban Björstadius.
April 14, 2016
Snart är det åter dags för landets gulliga små påskkärringar att gå runt och be om godis, en tradition som har ett våldsamt och skrämmande ursprung. Programmet sändes första gången 2016. Program sänds från Katarina kyrka i Stockholm där häxprocesserna kulminerade under 1600-talet. Det handlar bland annat om hur häxorna förvandlades till våra dagars påskkäringar och om den eviga frågan om vad som kom först – påskäggen eller påskhönorna. Programledare är Urban Björstadius.
April 12, 2016
Från vårdträd och heliga källor till domedagen och Ragnarök veckans Vetenskapsradion Forum utforskar folktron om naturen. I sista delen i serien om folkloristik och folklivsforskning handlar det den här veckan om vår relation till naturen. Folkloristen Tora Wall berättar om hur vissa träd i alla tider har ansetts besitta särskilda krafter och om hur människor har druckit ur heliga källor vid midsommartid, men också om hur man föreställt sig jordens undergång. Tora Wall återkommer senare i år i en ny omgång program om folktro och folklivsforskning, så skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
April 5, 2016
Att odla slutspelsskägg eller att ta i trä är lika självklart för vissa, som det är omöjligt för andra att gå under en stege eller lägga nycklarna på bordet många påverkas än idag av skrock. I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall handlar det den här veckan om skrock. Många förknippar skrock med äldre tider, men än idag händer det att ishockeyspelare odlar slutspelsskägg för att få tur i matcherna, vissa undviker siffran 13 och andra kanske muttrar ett peppar, peppar i vissa situationer. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
March 29, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om den månghundraåriga traditionen med aprilskämt, och om fantasylitteraturens rötter i folksagorna. I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall har turen kommit till aprilskämten, en tradition med anor från 1600-talet. Dessutom handlar det om hur Astrid Lindgrens och Tolkiens berättelser kan spåras tillbaka till de gamla folksagorna. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
March 16, 2016
Veckans program handlar om vad som får människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. Programmet är en repris från 4 januari. IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programmet är en repris från 4 januari, programledare är Urban Björstadius.
March 15, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur svenskarna genom århundraden har närt en ambivalent hatkärlek till det stora landet i väster. Ibland hävdas det att Sverige är det mest amerikaniserade landet i världen, men paradoxalt nog påstås också antiamerikanismen vara särskilt vanlig i Sverige. Å ena sidan besöker vi gärna New York, vi ser på amerikanska filmer och klär oss i jeans. Å andra sidan pratar svenskarna ibland föraktfullt om den ytliga amerikanska kulturen och många svenskar skakar oförstående på huvudet åt både amerikanska vapenlagar och presidentkandidater. Erik Åsard är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och redaktör för den nya boken Det blågula stjärnbaneret, USA:s närvaro och inflytande i Sverige, som handlar om landet vi älskar att älska och hata. Den här hatkärleken kan spåras hundratals år tillbaka och en av de andra författarna i boken, Dag Blanck som är föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att svenskarnas relation till USA kan beskrivas som en ambivalent hatkärlek.Programledare är Urban Björstadius.
March 1, 2016
Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år. När man pratar om den svenska emigrationen tänker nog de flesta på alla de som sökte lyckan i Amerika runt förra sekelskiftet, men allt fler svenskar flyttar idag utomlands och emigrationen når nya rekord. Antalet personer som utvandrar motsvarar en medelstor svensk kommun per år. Vetenskapsradion Forum besöker den lilla staden Nerja på spanska solkusten och träffar Dan Bergström som driver en butik med svenska matvaror för alla de svenskar som bor i Spanien, och Eleonor Ruthström som valde att emigrera när hon mötte kärleken. I den nya boken Svenska utlandsröster skriver en mängd olika forskare om vilka utlandssvenskarna är och varför de har emigrerat. Bokens redaktör är Maria Solevid, statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och hon berättar om vad det innebär att Sverige idag är både ett invandrings- och utvandringsland.Programledare är Urban Björstadius.
February 23, 2016
Klimathot, krig och flyktingströmmar - vi lever allt mer under hoten av kommande katastrofer. Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på scen. Klimathotet, ekonomiska kriser, flyktingströmmar och orkaner idag nås vi blixtsnabbt av katastrofnyheter från världens alla hörn. Anders Ekström är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och forskar om hur bilder och berättelser om katastrofer har sett ut och förmedlats genom historien, och han säger att det idag finns en slags stämning i samhället att vi lever vi i en katastrofernas tidsålder.Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på en scen. Teateruppsättningarna med Pippi är hittills ganska outforskade trots att de påverkade Astrid Lindgrens senare böcker om Pippi Långstrump. Det säger Martin Hellström, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och aktuell med boken Pippi på scen.Programledare är Urban Björstadius.
February 16, 2016
Behovet av billiga bostäder är akut och kanske är lösningen att bygga bostäder som är oattraktiva för höginkomsttagare, och så handlar det om hur miljonprogrammens arkitektur får oss att må dåligt. Vi har en svår bostadsbrist i Sverige och under de senaste 20 åren har framför allt hushåll med låga inkomster fått allt svårare att hitta bostad. Till det kommer också den senaste tidens stora flyktingströmmar till Sverige med än fler människor som behöver i första hand billiga bostäder. Hans Lind är professor i fastighetsekonomi vid KTH och i den nya boken Åtkomliga bostäder föreslår han att nya bostäder byggs på ett sådant sätt att de inte blir lockande för höginkomsttagare. Det kan handla om att bygga mindre lägenheter, att bygga i mer oattraktiva områden och att bygga med lägre standard. Andra förslag handlar om att sluta med dyra och i många fall onödiga renoveringar och att slopa kraven på minimiinkomster för att hyra ut lägenheter.Dessutom handlar det om hur de gamla miljonprogramsområdena påverkar oss fysiskt och psykiskt. I den nya boken Ohälsosam arkitektur skriver läkaren och stressforskaren Gösta Alfvén om hur själva arkitekturen i miljonprogrammen får oss att må dåligt.Programledare är Urban Björstadius.
February 9, 2016
Nu för tiden går kvinnliga pensionärer på tjejmiddagar medan unga kvinnor bejakar sina inre tanter. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur kvinnorollerna har förändrats. Den nya forskarantologin Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter handlar om hur flickor och tanter beskrivs i allt från tidningar till tecknade barnfilmer, och om hur de kvinnliga identiteterna har förändrats under de senaste åren. Tjugoåriga kvinnor kan idag identifiera sig som tanter medan kvinnliga pensionärer springer tjejlopp och går på tjejmiddagar. Det säger Karin Lövgren som är etnolog och forskare vid Umeå universitet och redaktör för den nya boken. Hon berättar också om hur de nya smink- och modebloggarna som görs av och för unga tjejer har blivit omåttligt populära. Men också flickan har fått en delvis ny identitet under de senaste åren. Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap och genusvetenskap vid Umeå universitet, säger att det nya intresset för flickan bland annat handlar om en reaktion mot sjuttiotalets kvinnorörelse. I kriminalromaner har flickan traditionellt varit det perfekta offret, men en ny tendens i deckarna är att flickorna vägrar vara offer utan i stället hämnas från andra sidan graven.Programledare är Urban Björstadius.
February 2, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män. Fortfarande lever föreställningen kvar att män inte kan våldtas, men 1 av 100 män uppger att de i vuxen ålder genom våld eller hot om våld tvingats till samlag eller liknande, och 15% av alla män uppger att de har utsatts för sexuellt våld. Gärningsmännen är både män och kvinnor och våldtäkterna kan gå till på många olika sätt. Etnologen Jens Lindberg vid Umeå universitet disputerade nyligen på en avhandling om synen på våldtagna män och hur våldtagna män tas emot i vården, och han säger att många sjukhus saknar rutiner för att ta emot de här patienterna. Ett undantag är Södersjukhuset i Stockholm som sedan i höstas även tar emot män på sin akutmottagning för våldtagna. Läkaren Anna Tiihonen Möller och socionomen och auktoriserade sexologen Karl Norwald berättar om vad som händer fysiskt och psykiskt med de män som blir utsatta.Programledare är Urban Björstadius.
January 26, 2016
Sociala medier och traditionella nyhetsmedier lever i en tät symbios med varandra, och dagens attityder till kvinnliga musiker och sångerskor kan spåras tillbaka till antikens Rom. Ofta citeras olika inlägg på Twitter i traditionella massmedier och så kallade Twitterstormar har blivit något av ett begrepp i dagspressen. Men sociala medier kan inte tolkas som representativa för den allmänna opinionen. Det säger Jonas Andersson Schwarz som är forskare i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om politisk kommunikation på sociala medier och om samspelet mellan sociala medier och massmedier, ett projekt som nyligen kom med sin slutrapport. En annan slutsats i rapporten är att pratet om gammelmedias död är betydligt överdriven, eftersom en stor del av innehållet på sociala medier kommer från just traditionella massmedier. (Rapporten finns att ladda ner här.)I somras drabbades sångerskan Zara Larsson av ett omfattande näthat efter att hon kritiserat en musikfestivals fokus på manliga artister, kvinnliga musiker är ofta sångerskor men sällan trummisar, och världsledande kvinnliga sångerskor som Madonna och Mariah Carey hånas med jämna mellanrum för sin höga ålder. De här attityderna till kvinnliga musiker kan spåras tillbaka till antiken - redan de gamla romarna ansåg att det fanns vissa instrument som inte var passande för kvinnor att spela och musicerande kvinnor hånades om de ansågs för gamla. Det visar en ny avhandling av antikhistorikern Erika Lindgren Liljenstolpe vid Uppsala universitet.Programledare är Urban Björstadius.
January 19, 2016
De positiva har blivit ännu positivare och de negativa allt mer negativa i synen på invandring och mångfald i Sverige. Svenskarnas attityder till invandrare och mångfald har blivit allt mer polariserad. Det visar den så kallade Mångfaldsbarometern som i dagarna presenterade resultaten av tio års attitydundersökningar. Mellan 2005 och 2014 har ett slumpmässigt urval svenskar fått svara på enkätfrågor om sina erfarenheter av invandrare och sin inställning till sådant som muslimska kvinnors slöjor och invandrares brottslighet. Svenskarna har successivt blivit allt mer positiva till invandring och en majoritet av befolkningen uppger att de är positiva till mångfald i samhället, men samtidigt har andelen personer med extremt negativa attityder ökat. Det berättar Fereshte Ahmadi som är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och sedan några år ansvarig för studien.Programledare är Urban Björstadius.
January 11, 2016
För att bli en framgångsrik elitidrottare behövs inte bara talang utan också rätt föräldrar, och så handlar det om hur du lyckas i förhandlingar både hemma vid köksbordet och i gisslansituationer. Zlatan, Charlotte Kalla, Carolina Klüft för att bli en framgångsrik elitidrottare är det ofta bra att inte specialisera sig på en viss idrott för tidigt och ha rätt föräldrar. Det säger PG Fahlström  som är en av författarna till en ny studie om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering.Metoderna för att lyckas i förhandlingar är ofta desamma oavsett vilken typ av förhandling det handlar om. Det berättar Lars-Johan Åge som forskar om just förhandlingar, och han tipsar om vad du bör tänka på när du förhandlar med tonåringen hemma eller om du råkar ut för en gisslansituation.Programledare är Urban Björstadius.
January 4, 2016
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programledare är Urban Björstadius.
December 29, 2015
När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Programmet är en repris från 14 september. I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius, och programmet är en repris från 14 september.
December 21, 2015
I veckans program får vi tips på skivor och böcker att önska sig eller ge bort i julklapp. Det har blivit dags för Vetenskapsradion Forums traditionsenliga julklappsprogram och i år tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker om allt från låtsasspråken i science fictionromaner och om grisens kulturhistoria, till böcker om kyrkornas mysterier och om Duke Ellingtons betydelse för svensk jazz. Dessutom får vi höra smakprov på hur julmusiken lät innan våra dagars tomtegubbar och bjällerklang.Programledare är Urban Björstadius.Skivorna och böckerna i den ordning de nämns i programmet:Gustaviansk juletid (CD) av Bernt Malmros Anna Nyhlin - Chor Ann Hallenberg Grisens historia av Martin Ragnar Kyrkornas mysterium av Peter Bexell Liftarens parlör till galaxen av Yens Wahlgren Höstens böcker, litterära värdeförhandlingar 2013 av Torbjörn Forslid, Jon Helgason, Lisbeth Larsson, Christian Lenemark, Anders Ohlsson och Ann Steiner Vid avantgardets korsvägar: om Ivan Aksionov och ryska modernismen av Lars Kleberg Duke Ellington och jazz i Sverige av Olle Edström Keramik & porslin i Sverige genom 7000 år av Bengt Nyström IKEA, en kulturhistoria av Sara Kristoffersson Boken om LKAB av Roine Viklund, Lasse Brunnström, Jennie Sjöholm, Karin Jansson Myhr
December 14, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla stan i Stockholm och handlar om hur julfirandet har förändrats genom historien. Julen har genom historien haft många olika skepnader, allt från ett mytomspunnet midvinterblot via högborgerliga Fanny och Alexanderjular till modernare Disneyjular, men även om traditionerna ständigt förändras så är julen fortfarande vår allra populäraste högtid. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla Stan i Stockholm och folkloristen Tora Wall svarar den här veckan på lyssnarfrågor om julfirande förr och nu.Programledare är Urban Björstadius.
December 7, 2015
I veckans program hör vi om hur det gick till när det utdöende luciafirandet fick nytt liv under slutet av 1800-talet. I Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik berättar Tora Wall den här veckan om hur det hotade luciafirandet räddades till eftervärlden, om den farliga och skrämmande lussenatten, om hur lusse förr inte bara syftade på Lucia utan också på Lucifer och om lussekatterna som en gång i tiden kallades för djävulskatter. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
November 30, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om varför tv:s julkalendrar så ofta väcker starka reaktioner hos tittarna. I en serie program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på olika lyssnarfrågor och i veckans program handlar det bland annat om julkalendrar förr och nu. Dessutom berättar Tora Wall om hur det gick till när helgonet St Nikolaus förvandlades till våra dagars jultomte, och om hur gamla tiders julbockar har påverkat hur våra dagars tomtar delar ut julklappar. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
November 23, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum besöker platsen där traditionen att tända adventsljus en gång tog sin början. I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning kommer folkloristen Tora Wall att svara på frågor om allt från julkalenderns historia till den farliga lussenatten. Veckans program sänds från Ersta kyrka i Stockholm där man under 1800-talet startade en tradition med att tända ljus i en adventsgran, en föregångare till adventsljusstakarna som vi sätter fram nu på söndag. Tora Wall berättar också om hur det gick till när den sjuarmade elektriska ljusstaken slog igenom, och hur föregångarna till våra dagars adventsstjärnor såg ut. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
November 16, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur fotografier från förr visar klimatets dramatiska påverkan på landskapet, och om att den svenska fikakulturen nu är på väg att bli ett globalt kulturarv. Om några veckor samlas världens länder till det stora klimatmötet i Paris, men för att vår planet ska hamna på rätt väg igen krävs att alla tar sitt ansvar. Ett verktyg för att nå dit kan vara bilder som samtidigt är både vackra och kanske skrämmande. Detta verktyg har ännu inte någon bra benämning på svenska utan kallas environmental photography, och är ett exempel på hur inte bara naturvetare utan också konstnärer och humanister behövs i klimatarbetet. Det berättar fotografen och forskaren Tyrone Martinsson.Den svenska traditionen att fika är ett exempel på en levande svensk tradition, och som sådan kommer den nu sannolikt också att komma med på Unescos lista över immateriella kulturarv. Redan på 70-talet antog Unesco en konvention om skydd för viktiga världsarv, som Egyptens pyramider eller Drottningholms slott i Sverige. Men inte bara byggnader i sten eller andra fysiska miljöer är ju värda att bevara utan också många seder och traditioner, och därför antog Unesco i början av 2000-talet en konvention om att bevara sådana immateriella kulturarv. Vi hör Annika Nordström som är etnolog och arkivchef på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg och ansvarig för arbetet med de svenska immateriella kulturarven.Programledare är Urban Björstadius.
November 9, 2015
Från cowboyhattar till kultursidor - den svenska countryn är på väg från fulkultur till finsalongerna. I veckan är det premiär för en ny säsong av tv-serien Jills veranda, ett exempel på hur svensk country blivit allt mer accepterad som musikgenre. Musikvetaren Thomas Bossius vid Göteborgs universitet forskar om svensk country, en genre som av många har setts som en slags fulkultur, en amerikaniserad och bonnig arbetarklasskultur. Trots det lever och frodas den svenska countryn, och Jill Johnson säger att tv-programmen har hjälpt till att föra ut countryn till en bredare publik.Programledare är Urban Björstadius.
November 2, 2015
I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör. Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737.Programledare är Urban Björstadius.Nio kryddors pepparkaka, ca 50-60 stDet här är ett moderniserat recept av Susanna Egerins kryddpepparkakor med rågmjöl från 1737, berättar Richard Tellström. Det är en mycket citrusaromatisk pepparkaka med sting, i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära, socker och vetemjöl.- I originalreceptet finns inget fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Här är de moderniserade för att ge dem en konsistens som liknar dagens pepparkakor. Men de blir fortfarande mer hårda än vår tids vetemjölspepparkakor, säger Richard Tellström.Den som vill baka kakorna i originalstilen utesluter bara smör och bikarbonat i nedanstående recept samt minskar något på mjölmängden.Honung, 3 dlSvagdricka, ½ dl (öl, ale eller porter kan ersätta svagdricka)Rågmjöl, finsiktat, cirka 1 liter150 g smör2 tsk bikarbonatNio sorters kryddor enligt följande:Vit- och svartpeppar, finkrossad, ½ tskMuskotnöt, mald/riven ½ tskKryddnejlikor, malda, ½ tskMuskotblomma, finkrossad, 1 tskKanel, mald, ½ tskKardemumma, mald, ½ tsCitronskal, finhackat, 1 tskPomeransskal, något grovhackat, 2 mskSuckat (skal av cedrat/suckatcitron), något grovhackat, 3 mskVärm honungen tillsammans med de nio kryddorna tills honungen blir flytande. Det höjer smakintensiteten, skriver Susanna Egerin. Ta av från värmen. Lägg smöret i honungen så att blandningen kyls samtidigt som smöret smälter. Häll sedan i svagdrickan för ytterligare kylning. Låt svalna till fingervarmt.Häll honungs- och kryddblandningen i en bunke för handbearbetning eller i en degknådningsmaskin. Tillsätt hälften av rågmjölet och kör en minut. Tillsätt sedan bikarbonaten och resten av mjölet. Kör maskinen i 6-8 minuter så att kakdegen vitnar något. Den är färdig när den är kletig men nästan klibbfri. Kyl i kylskåp en timma eller tills den ska bakas ut. Den kan ligga i kylen i någon vecka.Utbakning: Degen är hårdkavlad. Mjöla bakbordet med fint rågmjöl och kavla degen tjock som två kontokort. Ta ut kakor runda, fyrkantiga eller vad man nu gillar. Grädda sedan i 175 grader i cirka 6-7 minuter. - De är goda att doppas i te eller portvin, säger Richard Tellström. De kan även ätas med grönmögelost på och egentligen när som helst på året. De kan också användas som kryddning i mustiga köttgrytor. Det finns alltid en anledning till pepparkakor!
October 26, 2015
Trots mycket stress och osäker tillvaro mår entreprenörer bättre än genomsnittet, och en ny stor kartläggning visar att många yrken lider av för mycket byråkrati och för lite vetenskaplig utveckling. Entreprenörer jobbar mer, är mer stressade och har lägre lön än genomsnittet, men ändå upplever de ett större välbefinnande än andra. Tidigare har man förklarat det med att de inte är beroende av arbetsgivare, men ny forskning visar att det snarare handlar om alla de möjligheter som entreprenörer upplever att de har. Det berättar Nadav Shir som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och nyligen disputerade på en avhandling om sambandet mellan entreprenörskap och välbefinnande. Vi hör också Jenni Norrby som berättar om alla de svårigheter och glädjeämnen hon har mött under de tio år som hon har byggt upp sitt företag, och om vad entreprenörskapet betyder för hennes välbefinnande.Dessutom handlar det om en ny stor kartläggning av olika professioner, yrken som innebär att man har en lång akademisk utbildning bakom sig, som läkare, arkitekter, ingenjörer, socionomer och sjuksköterskor. Forskarna bakom kartläggningen har studerat sjutton olika professioner och har då bland annat sett att många professioner lider av för mycket byråkrati och för lite vetenskaplig utveckling. Det berättar Thomas Brante, professor i sociologi och socialt arbete vid Lunds universitet.Programledare är Urban Björstadius.
October 19, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vilka problem som kan dyka upp när chefen förväntar sig att de anställda ska vara aktiva på sociala medier, och om säckpipans okända historia i Sverige. Många arbetsgivare förväntar sig idag att de anställda ska vara aktiva på sociala medier och använda sina nätverk för att dela med sig av information som rör jobbet. Även om många ser de här nya möjligheterna som något positivt, så riskerar det också att leda till att gränserna mellan arbetsliv och fritid suddas ut och att gränsen mellan våra offentliga och våra privata roller blir otydlig. Om den anställde uppfattas som en representant för företaget riskerar exempelvis företaget att hamna i blåsväder om den anställde postar olämpliga inlägg på Twitter och Facebook. De anställda å sin sida riskerar att få löpa gatlopp i sociala medier om deras arbetsgivare gör saker som väcker kritik hos allmänheten. Det säger Steffi Siegert, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.Dessutom handlar det om den uråldriga och ganska okända svenska säckpipstraditionen. Den svenska säckpipan föll under en lång period i glömska, innan några eldsjälar i början av 1980-talet rekonstruerade ett exemplar och gav ut en skiva med säckpipsmusik. Skivan som på flera sätt innebar en pånyttfödelse av den svenska säckpipstraditionen ges nu ut i en nyutgåva. Det berättar musikvetaren Dan Lundberg som är överbibliotekarie och arkivchef på Musikverket.Programledare är Urban Björstadius.
October 12, 2015
När befolkningen minskar i redan små kommuner får man i stora delar av Sverige allt svårare att upprätthålla kvaliteten inom till exempel vård och skola. Sedan många år tillbaka minskar befolkningen i landets små kommuner, samtidigt som de stora kommunerna växer sig allt större. Den här utvecklingen får olika konsekvenser för småkommunerna som till exempel kan behöva lägga ner vårdhem och skolor när skatteunderlaget försvinner. Småkommunernas problem har blivit en alltmer aktuell fråga i debatten och många vill idag slå samman de små kommunerna till färre men större kommuner. Ett problem är dock att många av de befolkningsmässigt minsta kommunerna är några av våra största kommuner till ytan, och att slå ihop de glesbefolkade kommunerna i till exempel Västerbotten och Norrbotten skulle inte lösa deras problem.I veckans program medverkar Gissur Erlingsson, statsvetare verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, och Peter Lindroth, kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommun och ordförande för Småkom, ett nationellt nätverk för landets småkommuner.Programledare är Urban Björstadius.
October 5, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.
September 28, 2015
Naturen spelar en viktig roll för många svenskar, oavsett om det handlar om bergsklättring eller trädgårdsarbete. Naturen och olika naturupplevelser spelar en stor och viktig roll för många svenskar enligt en undersökning som nyligen har genomförts. Det är Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet i Lund och forskare vid flera universitet som har undersökt hur människor idag ser på naturen, något som resulterat i boken Naturen för mig. För många svenskar betyder naturen något annat än det vardagliga, många söker sig till exempel till skogen eller havet under semestern när det är soligt och varmt. För andra innebär naturen en stund av efterlängtad ensamhet, inte sällan förknippat med ett mått av andliga eller religiösa känslor. Men också naturens faror lockar - extremsportare och äventyrare söker spänning och utmaningar i allt från forspaddling till bergsklättring. I dagens program medverkar Katarina Saltzman vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Lina Midholm på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg och folkloristen Tora Wall.Programledare är Urban Björstadius.
September 14, 2015
När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius.
September 7, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum undersöker om det finns någon skillnad mellan vad Sverigedemokraterna säger utåt och hur de kommunicerar inom partiet, och så handlar det om ölets historia. Sverigedemokraterna kommer från en nationalistisk tradition, från Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet, och många misstänker att de fortfarande i grund och botten är samma parti som på 90-talet, att de likt en ulv i fårakläder mörkar vad de egentligen står för och att de har en dold agenda. De här misstankarna har synts inte minst i de debatter som uppstått kring om Sverigedemokraterna ska få publicera tidningsannonser, och ett sätt att försöka ta reda på om misstankarna stämmer är att undersöka om det finns några skillnader i vilka åsikter partiet ger uttryck för utåt, jämfört med vad som sägs inom partiet. Simon Oja disputerar i dagarna på en avhandling i retorik i vilken han jämför Sverigedemokraternas valmaterial, där de alltså presenterar sin politik för allmänheten, med hur de kommunicerar med de egna medlemmarna genom skämtteckningar i tidningen SD-Kuriren. Att brygga sitt eget öl är en trend som växer snabbt och olika så kallade mikrobryggerier dyker upp lite varstans. Den nya utställningen Med smak av humle på Nordiska museet i Stockholm visar hur människor i hundratals år har gjort sitt eget öl, och det handlar också om humlen som tidigt blev känd som ett välsmakande konserveringsmedel vid ölbryggning. Vi hör utställningsproducenten Amanda Creutzer och Else-Marie K. Strese, som tillsammans med Clas Tollin är författare till den nya boken Humle, det gröna guldet. Programledare är Urban Björstadius.
August 31, 2015
I veckans program uppmärksammas att många idrottslärare numera undviker att ta i sina elever av rädsla för att bli anklagade för sexuellt ofredande. Efter flera uppmärksammade fall av övergrepp mot barn och ungdomar har det blivit allt vanligare att idrottslärare undviker fysisk beröring med sina elever. Marie Öhman är sociolog och biträdande professor i idrottsvetenskap med didaktisk inriktning vid Örebro universitet, och hon säger att i länder som England, USA och Australien har det utvecklats en så kallad no touch-kultur som gör det nästan omöjligt för lärare att ta i barn och ungdomar. Även i Sverige vittnar många idrottslärare om att de undviker fysisk beröring som kan leda till anklagelser om övergrepp, men Andreas Rehn som är idrottslärare på Slättgårdsskolan i Stockholm säger att kroppskontakt med eleverna ofta är helt nödvändig under idrottslektionerna.Programledare är Urban Björstadius.
August 24, 2015
Veckans program handlar om när det är rätt tid för en partiledare att avgå, och om Lyskvällen, en ny tradition för att ta farväl av sommaren. Den gångna veckan var det dags igen då frågan väcktes i ett av våra riksdagspartier om vem som ska vara partiledare. Ett par distrikt inom Folkpartiet nominerade Birgitta Ohlsson som ny partiledarkandidat inför höstens landsmöte, men Ohlsson deklarerade snabbt att hon inte vill anta utmaningen nu och Björklund vill sitta kvar. Men när är rätt tid för en partiledare att avgå? Vi hör Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet, och Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.Dessutom handlar det om Lyskvällen som infaller nu på lördag. Det är en ganska ny tradition som främst firas utefter Norrlandskusten och som har kommit hit från Finland den sista lördagen i augusti tar man farväl av sommaren genom att när mörkret faller tända mängder av marschaller, ljus och eldar utefter kusten, och många skickar också upp thailändska ljuslyktor som sakta stiger mot natthimlen. En som intresserat sig för den här nya traditionen är Tora Wall, folklivsforskare vid Nordiska Museet i Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
August 17, 2015
Veckans program handlar om vad begreppet Norden står för idag, och om hur vissa kontorstyper leder till fler arbetsplatskonflikter. Nu när sommarsemestrarna går mot sitt slut så är det många som kommer hem från resor runtom i Norden. De nordiska länderna ligger parkerade i toppen bland semesterdestinationer, tillsammans med mer solsäkra destinationer som länderna runt Medelhavet. Men vad står begreppet Norden för idag? Hur lika och hur olika är vi? Finns det rent av något speciellt, unikt hos oss nordbor som man skulle kunna bygga något mer av - en nordisk förbundsstat, till exempel? Frilansreportern Ylva Carlqvist Warnborg gav sig ut för att söka svaren runt om i de nordiska länderna. Dessutom handlar det om hur vissa kontorstyper leder till fler konflikter. Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson berättar att de stora traditionella kontorslandskapen förvånande nog leder till färre arbetsplatskonflikter än mindre kontorstyper och flexkontor, och att kvinnor påverkas mer än män av hur kontoren utformas. Programledare är Urban Björstadius.
July 7, 2015
Polisforskaren Stefan Holgersson säger att Polisen använder sig av olika metoder för att försköna bilden av sin verksamhet, något som tillbakavisas av Polisen. Programmet är en repris från 10 november 2014. Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.
July 1, 2015
Veckans program handlar om hur många i början av 1900-talet tyckte att kvinnorörelsen gått för långt, och om kvinnorättskämpen och läkaren Ada Nilsson. Programmet är en repris från 3 november 2014. I en tv-serie som visades på Sveriges Television härom året frågade sig journalisten och programledaren Belinda Olsson om feminismen idag har gått för långt, men redan vid förra sekelskiftet tyckte dåtidens skolpojkar att kvinnorörelsen gått för långt. Dåtidens skolflickor däremot hade en betydligt modernare syn på jämställdhet, de ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället. Det säger utbildningshistorikern Sara Backman Prytz som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling där hon undersöker vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar mellan åren 1880 och 1930. Dessutom handlar det om en av de kvinnor som tidigt kämpade för kvinnors rättigheter, bland annat genom att förespråka sexualupplysning. Läkaren Ada Nilsson var en av de första kvinnliga läkarna i Sverige och ingick i den berömda Fogelstadsgruppen. I dagarna kommer biografin ”Barrikaden valde mig, om Ada Nilssons liv och kamp” av forskaren Kristina Lundgren. Vetenskapsradion Forum besöker lägenheten i Gamla Stan i Stockholm där hon hade sin praktik och där många av dåtidens intellektuella samlades. Programledare är Urban Björstadius.
June 23, 2015
Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren och nu visar forskning att många kommuner brister i sin krisberedskap. Programmet är en repris från 20 oktober 2014. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.
June 15, 2015
I vårens sista program berättar folklivsforskaren Tora Wall om midsommarfirande, solkult och blomstermagi. Nu stundar det som många ser som Sveriges riktiga nationaldag, midsommarafton. I vårens sista Vetenskapsradion Forum berättar folklivsforskaren Tora Wall om vad vi egentligen vet om midsommarfirandets hedniska rötter, om vilken roll de ljusa nätternas blomstermagi spelade för människor förr och om vad som stod på matborden innan våra dagars sill och potatis blev populär midsommarmat. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
June 8, 2015
I veckans program berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur barns lekar har förändrats genom historien. Många föräldrar som idag oroar sig för att barnen sitter för mycket framför olika skärmar minns kanske sin egen barndoms lekar, som att bygga koja i skogen, ha snöbollskrig eller leka kurragömma. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur lekarna har förändrats genom historien och hon svarar också på lyssnarfrågor om olika folkliga traditioner. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
June 1, 2015
I veckans program svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarfrågor om folktrons olika väsen, och det handlar om allt från gamla tiders vittror till våra dagars zombies. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från Skogskyrkogården i Stockholm och handlar om alla de olika väsen som människor trott på genom tiderna. Folklivsforskaren Tora Wall svarar på lyssnarnas frågor om allt från gamla tiders troll och vittror till våra dagars zombies och vampyrer. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
May 25, 2015
I dagens Vetenskapsradion Forum svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarnas frågor om gamla traditioner och nya trender. Fram till sommaren kommer Vetenskapsradion Forum att handla om folklivsforskning och i dagens program från Skansen svarar folklivsforskaren Tora Wall från Nordiska museet på lyssnarnas frågor. Det handlar bland annat om den nya traditionen med lyshelger som sprider sig över landet, om äldre tiders fattigauktioner och om varför människor spottar allt mindre nu för tiden. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
May 18, 2015
För mormonerna fyller släktforskning en viktig religiös funktion och de har därför under lång tid samlat in och dokumenterat olika arkiv runt om i världen. Resultatet av deras arbete är miljontals mikrofilmer och böcker som idag finns samlade i Family History Library i Salt Lake City i USA. Släktforskning har blivit allt populärare och Vetenskapsradion Forum besöker den här veckan mormonernas stora släktforskningscenter i Salt Lake City. Att släktforskningen är viktig för mormonerna beror bland annat på att de tror att man i efterhand kan döpa och välsigna avlidna släktingar och att släktingarna på så sätt får komma till himlen efter detta livet. Därför har mormoner runt om i världen, bland annat i Sverige, dokumenterat och mikrofilmat olika arkiv och kyrkböcker. Mikrofilmerna har de samlat i det så kallade Family History Library i Salt Lake City, staden där mormonkyrkan också har sitt säte. I veckans program möter vi bland annat 17-årige Porter Ricks från den lilla byn Mud Lake i Idaho som det senaste året har lyckats spåra över 3000 släktingar genom släktforskning, och Naomi Newbold som är Skandinavienexpert på mormonkyrkans Family History Library i Salt Lake City, världens största släktforskningscenter. Programledare är Urban Björstadius.
May 11, 2015
Burkar, påsar, kartonger och flaskor - Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur förpackningarnas utseenden har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg, samtidigt som de på många sätt också har blivit ett miljögissel. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om svenska konsumentförpackningar från 1930-talet fram till idag, och om varför förpackningarna ser ut och fungerar som de gör. Förpackningarnas utseenden har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg, men samtidigt har de också blivit ett miljögissel, något som ställer stora krav på förpackningarnas design. Det berättar Karin Wagner, professor i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, och Lasse Brunnström, professor vid Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. De båda är redaktörer för den nya boken Den (o)hållbara förpackningen. Dessutom hör vi folkloristen Tora Wall från Nordiska museet i Stockholm berätta om nya trender och gamla traditioner. Under våren kommer Vetenskapsradion Forum att handla om folkloristik och då kommer Tora Wall att svara på lyssnarfrågor om allt från nya traditioner vid midsommarfirandet och om kärlekslåsen på våra broar till modern spöktro och skrock om olika brunnslock. Har du frågor som du vill ställa till Tora Wall så skickar du dem antingen med ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller i ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
May 4, 2015
Sveriges Radio uppmärksammar i en mängd olika program att det i dagarna är 70 år sedan andra världskriget slutade, och Vetenskapsradion Forum tar upp frågan varför förövarna i efterhand alltid förnekar folkmord. Dessutom handlar det om mannen som myntade begreppet folkmord, Raphael Lemkin, som levde och verkade i Sverige under andra världskriget. För 70 år sen tog andra världskriget slut, men det skulle dröja ytterligare en tid innan vidden av de fasansfulla brott mot mänskligheten som det nazistiska Tyskland begått stod klar – framför allt morden på sex miljoner judar, det som senare började kallas Förintelsen. I vår är också ett annat men mycket mindre känt folkmord aktuellt, nämligen utrotandet av mellan en och två miljoner armenier och andra kristna i det osmanska riket som inleddes för 100 år sedan. Forskaren Maria Karlsson vid Lunds universitet forskar om det hon kallar ”förnekelsekulturer”, att förövare av folkmord alltid försöker förneka det som hänt. Hon säger att även Hitlers Tyskland hade förnekat förintelsen av miljontals judar om de vunnit kriget. Dessutom handlar det om Raphael Lemkin, juristen som myntade begreppet folkmord. Hans släkt mördades av nazisterna och själv kom han som flykting till Sverige, där har bedrev mycket av det arbete som senare utmynnade i en av FN:s resolutioner om att folkmord är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots Raphael Lemkins stora betydelse finns det idag inga minnesmärken på de platser i Stockholm där han bodde och arbetade, berättar författaren Ola Larsmo. Programledare är Urban Björstadius.
April 27, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur människor som aggressivt strävar efter makt och social status riskerar att få betala ett högt pris genom en försämrad hälsa och ett kortare liv. Dessutom handlar det om de hypnosmaskiner som var vanliga i mitten av 1900-talet. I den populära tv-serien House of Cards får vi följa hur kongressledamoten Francis Underwood på alla sätt agerar och intrigerar för att nå makt och inflytande inom den amerikanska toppolitiken. Men den här typen av aggressiva och dominanta personer som strävar efter social status och kontroll över andra människor löper större risk att dö i förtid. Det säger Timothy Smith, professor i psykologi vid University of Utah i Salt Lake City i USA, som i flera studier har sett att de här personerna i större utsträckning drabbas av exempelvis högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom handlar det om en hypnosmaskin som Tekniska museet i Stockholm nyligen förvärvade till sina samlingar. Intendenten Anders Lindeberg-Lindvet berättar om hur maskinen, som är från slutet av 60-talet eller början av 70-talet, skulle påverka hjärnan och göra patienten lugn genom en blinkande stroboskoplampa. Programledare är Urban Björstadius.
April 20, 2015
Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50% av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, idag har de minskat till ungefär 30 000. Det har bland annat resulterat i att administrationen har amatöriserats och försämrats då medarbetarna själva ska sköta en stor del av det administrativa arbetet. Forskningsprojektet pågår fortfarande och vill du bidra med egna upplevelser eller berättelser om administration kan du skicka dem till onodigadministration@sh.se. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 5 januari 2015.
April 13, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur medielogiken idag styr allt mer av myndigheternas verksamheter. När generaldirektörerna rekryteras från näringslivet och myndigheterna styrs som företag blir det också viktigt att bygga positiva varumärken och att motverka negativ publicitet för generaldirektören. Medierna har under många år fått en allt större roll i samhället och medielogiken styr idag också i stor utsträckning myndigheternas verksamhet. Bland annat anpassar de sig till medielogiken i sitt sätt att kommunicera med medborgarna, presentera verksamheten och utforma rapporter och presentationer. Men det handlar också om att bygga positiva varumärken och att motverka negativ publicitet för myndigheten. I programmet medverkar Magnus Fredriksson, forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och Josef Pallas, forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. De båda undersöker i ett gemensamt forskningsprojekt medialiseringen av svenska myndigheter. Programledare är Urban Björstadius.
April 6, 2015
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur det politiska landskapet ritas om när allt fler personer anställs för att bedriva politik utanför den traditionella partipolitiken. Idag bedrivs allt mer politik av andra än våra folkvalda politiker. På departementen och i partiernas riksdagskanslier, i tankesmedjor, intresseorganisationer och PR-byråer finns en växande grupp personer som är anställda för att bedriva politik. De kallas för policyprofessionella och har fått ett starkt inflytande över den politiska dagordningen. I programmet medverkar Karin Svanborg-Sjövall, VD på Timbro, Boa Ruthström, chef för Arena Idé, och Stefan Svallfors, professor i sociologi. Stefan Svallfors är tillsammans med Bo Rothstein, professor i statsvetenskap och Christina Garsten, professor i socialantropologi aktuell med boken Makt utan mandat, de policyprofessionella i svensk politik. Programledare är Urban Björstadius.
March 30, 2015
Cykeln har spelat en viktig roll i den svenska samhällsutvecklingen då den gjorde att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag finns det allt från lastcyklar till racercyklar och cykeln har blivit ett sätt att skapa sig en identitet och visa vem man är. Veckans Vetenskapsradion Forum besöker cykelverkstan i Midsommarkransen i Stockholm som har anor sedan 1930-talet. Där har Björn Carlefalk jobbat i 40 år och kan berätta om nya cykeltrender som lådcyklar och elcyklar. Idag finns det nämligen många olika sorters cyklister, allt från fattiga studenter med begagnande cyklar till högavlönade medelålders män i lycrakläder och med cyklar som kostar en mindre förmögenhet. Etnologerna Charlotte Hagström och Lars-Erik Jönsson vid Lunds universitet berättar att cykeln har blivit en identitetsmarkör, men historiskt har den spelat en viktig roll genom att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag vill myndigheterna gärna få oss att cykla mer och cykelforskaren Anna Niska vid Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping berättar om vad som får människor att välja cykeln framför bilen. Programledare är Urban Björstadius.
March 23, 2015
När den politiska debatten stryps i Putins Ryssland så har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om hur hiphop kan främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland. I Putins Ryssland har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik, men den möts av hårda reaktioner från olika konservativa och reaktionära grupper. Till exempel anses vissa konstverk kränka de religiösas känslor vilket lett till fällande domar mot olika konstutställningar. Det berättar Lena Jonson som är forskningsledare för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska institutet och aktuell med boken Art and Protest in Putin’s Russia. Dessutom handlar det om det nya forskningsprojektet Hiphop for Tolerance som undersöker om hiphopmusik, graffiti och dans kan användas för att främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland. Ekaterina Kalinina och Liudmila Voronova är forskare vid Södertörns högskola och i veckans program berättar de om hur de tillsammans med ett antal svenska artister nyligen besökte Ryssland och träffade ryska artister och forskare. Programledare är Urban Björstadius.
March 16, 2015
Det såg länge ut som att religionen var på väg att försvinna i den offentliga debatten men idag tas olika religiösa frågor allt oftare upp inom politiken. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om de kraftiga reaktionerna runt om i Sverige mot att en av landets två kvarvarande räddningsskolor riskerar att läggas ner. Under lång tid har man trott att religion spelar en allt mindre roll i det offentliga samtalet och att samhället har blivit mer sekulariserat, men i en ny avhandling visar Jonas Lindberg vid Uppsala universitet att religion tvärtom diskuteras allt mer i nordisk politik. Idag pratar vi ofta om religiösa frågor i termer av nationell och kulturell identitet, och det kan handla om allt från frågan om muslimska kvinnor kan bära slöja på jobbet och hur kyrkan ser på samkönade äktenskap till om skolorna kan fira sina skolavslutningar i kyrkan. För några år sedan fanns det fyra räddningsskolor i Sverige som utbildade brandmän och brandbefäl men de minskades till två. Just nu utreder MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, om de på grund av minskade anslag kan lägga ner ytterligare en skola. Det har väckt kraftiga reaktioner runtom i Sverige. Bland annat har ett hundratal räddningschefer och ett femtiotal politiker i kommuner och landsting skrivit gemensamma brev till inrikesminister Anders Ygeman där de uttrycker sin oro för att kvaliteten inom svensk räddningstjänst riskerar att försämras kraftigt. Eva Lövbom, räddningstjänstchef i Landskrona Svalöv och Bjuv, säger att risken är stor att de tvingas använda sig av räddningspersonal som inte är färdigutbildad. Stefan Svensson, docent i Brandteknik vid Lunds universitet, befarar att forskningen om bränder, olyckor och räddningstjänst kan drabbas hårt vid en eventuell nedläggning. Programledare är Urban Björstadius.
March 9, 2015
När det byggs nytt, rivs eller renoveras i våra städer så leder det ofta till högljudda protester. Vissa tycker inte om höga hus, medan andra ogillar när städerna förtätas. Veckans Vetenskapsradion Forum tar upp fenomenet med att byggen så ofta leder till bråk. Dessutom handlar det om att arkitekterna får all uppmärksamhet för byggnadernas utseenden, när det i själva verket ofta är olika ingenjörer som ligger bakom mycket av arkitekturen. I Stockholm har turerna kring Slussen pågått i flera år och i Göteborg har en ny strid blossat upp om kranarna i hamnen, som många vill bevara trots att de inte längre används. De här konflikterna har intresserat arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som senare i år kommer ut med boken Bygge och bråk, om konflikter som format staden. Han säger att vi idag står inför en ny situation med allt fler konflikter kring olika nybyggen och stadsbyggnadsprojekt och orsaken, säger han, är internets förmåga att snabbt skapa opinion kring olika byggprojekt. Dessutom handlar det om vilken betydelse ingenjörerna har för byggnadsverkens arkitektur. För trots att det ofta är arkitekterna bakom byggnadsverken som vi hör talas om, så spelar just ingenjörerna en viktig roll för byggnadsverkens utformning. Sture Samuelsson är civilingenjör och professor emeritus vid KTH Arkitektur i Stockholm och aktuell med boken Ingenjörens konst. I boken beskriver han en mängd olika byggnadsverk där ingenjörerna har spelat en avgörande roll för arkitekturen, och det handlar om allt från Eiffeltornet och Frihetsgudinnan till Göta kanal med alla dess slussar och broar och det arkitektoniskt mycket speciella kulturhuset Centre Pompidou i Paris. Programledare är Urban Björstadius.
March 2, 2015
När man i Romfördragen beslutade om fri rörlighet inom EU fick inte medborgarna i de europeiska kolonierna samma rättigheter som medborgarna i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas både för att belöna, bestraffa och att köpa sig fri. Romska tiggare på gatan, flyktingar som dör på Medelhavet och en rädsla för bidragsturism när EU utvidgar med fler medlemsländer. Många av de nyheter som fyller tidningar och nyhetssändningar idag kan på ett eller annat sätt spåras tillbaka till den fria rörlighet som är en av grundpelarna inom EU. I en ny avhandling i statskunskap undersöker Meriam Chatty historien bakom de politiska beslut som har lett fram till dagens situation. När den fria rörligheten förhandlades fram på 1950-talet så var exempelvis flera av Europas länder fortfarande kolonialmakter, vilket fick konsekvenser för hur man kom att tolka medborgarskapet. Algeriet var visserligen en integrerad del av Frankrike vid den här tiden och algerierna var franska medborgare, men ändå fick algerierna inte samma rättigheter som fransmännen i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas som belöning, bestraffning eller ett sätt att köpa sig fri. Dricks är nämligen mycket mer än det där lilla extra som man ger, och forskning om dricks kan säga mycket om livet i restaurangbranschen. Paula Mulinari är forskare i socialt arbete på Malmö Högskola, och hon använder dricksen som en ingång för att studera olika aspekter av restaurangbranschen. Programledare är Urban Björstadius.
February 23, 2015
Idag finns det mängder av psykologiska behandlingar mot olika problem, allt från familjeterapi till internetbaserade behandlingar mot fobier, och även om de flesta blir hjälpta så drabbas en del av biverkningar av behandlingen. Vissa drabbas av sömnsvårigheter och nedstämdhet medan andra tappar kontakten med människor i sin omgivning eller upplever att besvären som de sökte hjälp för förvärras. I en pågående studie vid Stockholms universitet undersöker Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, vilka negativa effekter som kan uppkomma vid olika psykologiska behandlingar. Bland annat genomför hans forskargrupp en enkätstudie på webben där människor som har genomgått psykoterapi eller annan psykologisk behandling kan svara på frågor om vilka biverkningar de har upplevt. Trots att många säger sig drabbas av olika psykologiska biverkningar så vet man inte hur vanligt det är och Socialstyrelsen registrerar inte heller sådana här biverkningar, säger Ulf Jonsson som är psykolog och forskare på enheten för kunskapsutveckling på Socialstyrelsen. Har du egna erfarenheter av biverkningar av exempelvis terapi som du vill dela med dig av till forskarna så når du enkäten på psykoterapiforskning.se och undersökningen pågår fram till och med söndag 8 mars. Programledare är Urban Björstadius.
February 16, 2015
Berg har genom historien fyllt människor med vördnad och har ofta ansetts som heliga. På bergen har gudarna haft sina boningar och eremiter har sökt sig till bergen för att nå religiösa insikter och komma närmare Gud. Från bergen kan man blicka ut över världen och än idag innebär höga och farliga berg en prövning för vandrare och bergsklättrare. Under årtusenden har berg fascinerat människor och getts olika religiösa betydelser. Noaks ark blev stående på berget Ararat och i antikens Grekland ansågs Olympos vara gudarnas boning. På Sinai berg fick Moses stentavlorna med de tio budorden och på Tempelberget i Jerusalem påbörjade Mohammed sin himmelsfärd. I andra delar av världen har exempelvis Ayers Rock i Australien, Fuji i Japan och Klippiga bergen i Nordamerika laddats med olika religiösa betydelser. I den nya boken Vägar till insikt och utsikt skriver en antal religionshistoriker vid Uppsala universitet om berg i olika religiösa traditioner, och i veckans program medverkar några av dem. Vi hör Lena Roos, Nils Billing, Sebastian Cöllen och Göran Eidevall i ett samtal om varför berg i alla tider och i olika religioner har fascinerat och lockat människor. Programledare är Urban Björstadius.
February 9, 2015
De flesta av dagens hundägare har en nära och intim relation till sin hund och många ser hunden som en familjemedlem, men under de många tusen år som hunden har funnits vid människans sida så har den inte alltid behandlats väl. Lösspringande byrackor fick livnära sig på människornas avfall och de levde ofta ett riktigt hundliv. I den nya antologin Från renhållningshjon till modeaccessoar, 10 000 år av relationer människa-hund i Sverige så skriver ett tiotal forskare från olika discipliner om allt från hundens roll i religion och konst till hur hundnamnen har förändrats från antiken till idag. En av författarna är etnobiologen Ingvar Svanberg som skriver om hundarna i det gamla allmogesverige, och han säger att hunden sedan många tusen år är en naturlig del av människoflocken – förr hade alla hund. Men vår relation till hunden förändrades under 1900-talet och i stället för att bara se den som ett bruksdjur blev hunden en livskamrat. Det syns inte minst i alla de handböcker som blev populära under slutet av 1900-talet och som betonade vikten av att låta hunden vara just hund, berättar idéhistorikern Karin Dirke. Förändringen syns också i de namn vi ger våra hundar, säger Katharina Leibring vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Förr hette hundarna sådant som Trogen och Tapper, men idag ger vi ofta hundarna samma namn som vi ger till våra barn, som Molly, Wilma och Maja. Programledare är Urban Björstadius.
February 2, 2015
Bilden av muslimer som arga, kränkta och humorlösa har fått unga muslimer i Väst att reagera med humor, och att skämta om varandras etniska bakgrund kan leda till att fördomar om invandrare minskar. Bilden av muslimer i media är ofta arga unga män som bränner flaggor på gatan. De våldsamma reaktionerna mot de danska Muhammedkarikatyrerna och terrorattacken mot den franska satirtidningen Charles Hebdo har befäst bilden av muslimer som lättkränkta och humorlösa. Men många unga muslimer i Väst känner inte igen sig i den här bilden och en motreaktion har växt fram, där exempelvis muslimska ungdomsföreningar aktivt använder sig av humor och stå-uppkomik. Pia Karlsson Minganti är etnolog vid Stockholms universitet och i veckans program berättar hon om vilken funktion humor fyller bland dagens unga muslimer och varför det blivit så viktigt att visa att man har humor och kan skratta. Att humor och skämtande kan leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar visar också en ny studie av sociologen Henriette Frees Esholdt. Hon disputerade nyligen på en avhandling om skämtandet på en multietnisk arbetsplats i Danmark, där ungefär 40 procent av de anställda var första generationens invandrare. Hon såg då att invandrarna ofta skämtade om sig själva och bilden av invandrare. Det behöver inte betyda, som så ofta hävdas, att de är en underordnad grupp som har anammat en stereotyp bild av sig själva. Tvärtom kan de genom att skämta om de stereotypa fördomarna avdramatisera bilden av invandrare och punktera olika etniska stereotyper. Programledare är Urban Björstadius.
January 26, 2015
Emellanåt kallas Sverige för landet lagom men i jämförelse med övriga världen är våra värderingar extrema - vi är inte särskilt religiösa, vi tycker inte att man får aga sina barn och vi litar i stor utsträckning på våra medmänniskor. Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;} Sedan 1980-talet har människors värderingar runt om i världen undersökts i den stora intervjuundersökningen World values survey, och i dagens program berättar Bi Puranen, generalsekreterare på World values survey och forskare på Institutet för framtidsstudier, om hur människor tycker och tänker i Sverige och världen. Programledare är Urban Björstadius.
January 19, 2015
Om att den typiska rökaren inte längre är en välbeställd äldre man utan en lågutbildad kvinna med dålig ekonomi, och om att Bamse kan ses som en representant för statens våldsmonopol och västerländsk kolonialism. Med Urban Björstadius. Vid mitten av 1900-talet ansågs det fint och elegant att röka och då var det främst välsituerade män som rökte, men idag är det i stället lågutbildade kvinnor med dålig ekonomi som röker. I en ny avhandling i sociologi har Tove Sohlberg vid Stockholms universitet undersökt varför kvinnor och män har börjat och slutat att röka, förr och idag, och hon säger att det behövs mer än hälsoargument för att få dagens rökare att sluta. I en annan studie har forskare sett att snusande idag fungerar som en inkörsport till rökning bland ungdomar. Junia Joffer är doktorand vid Umeå universitet och verksam vid Centrum för klinisk forskning Dalarna och som utredare i folkhälsofrågor vid landstinget Dalarna, och hon säger att av de ungdomar som tidigt började snusa rökte över hälften när de gick sista året på gymnasiet. Dessutom handlar det om Bamse, världens starkaste björn, som nu har tolkats ur ett statsteoretiskt perspektiv. Simon Larsson, doktorand i socialantropologi vid Göteborgs universitet, har studerat ett hundratal Bamsetidningar från 1973 och fram till idag och han säger att Bamse återspeglar olika svenska ideal och synen på det svenska välfärdssamhället. Byn där Bamse och hans vänner bor kan ses som en bild av staten där Bamse representerar och upprätthåller statens våldsmonopol. Att Bamse ständigt kämpar mot Krösus Sorks olika varuhus- och motorvägsbyggen kan tolkas som att Bamse kontrollerar marknadskrafterna genom statliga interventioner, och de olika resorna som Bamse, Skalman och Lille Skutt gör där de hjälper lokalbefolkningar att bli kvitt envåldshärskare kan ses som en form av kolonialism. Programledare är Urban Björstadius
January 12, 2015
På 70- och 80-talet fanns det diskotek i snart sagt varje svensk stad, men trots diskokulturens ursprung i gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen beskylldes diskomusiken i Sverige för att vara kommersiell och ytlig. Med Urban Björstadius. När diskoteken slog igenom på 60-talet blev de snabbt omåttligt populära och det dröjde inte länge innan varje liten svensk stad hade sitt eget diskotek. Till skillnad från tidigare dansställen fanns det inte någon orkester, i stället spelade en diskjockey upp musiken från grammofonskivor. Publiken dansade inte heller två och två i pardans utan alla kunde dansa med varandra. De svenska diskoteken utmärktes också av att det på grund av den restriktiva svenska alkoholpolitiken sällan serverades mat eller alkohol. Efterhand utvecklades en särskild diskokultur med en egen diskomusik på amerikanska gayklubbar och på afroamerikanska nöjesställen, men trots diskokulturens betydelse för gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen sågs den som kommersiell och ytlig i Sverige. Även i USA växte det fram en motreaktion mot diskokulturen som sågs som ett hot mot den vita heterosexuella rockmusiken, och ett antal radiostationer började driva kampanj mot diskomusiken. Kampanjen kulminerade under en baseballmatch i Chicago 1979, då man i pausen brände flera tusen diskoskivor. Händelsen som har fått namnet Disco Demolition Night har beskrivits som en uppvisning i rasism och homofobi, och har jämförts med nazisternas bokbål. I början av 90-talet ersattes diskoteken successivt av nattklubbar och ravepartyn, men diskomusiken lever kvar än idag i den elektroniska dansmusiken. I dagens program medverkar Håkan Hjulström, författare till den nya boken Diskoteken i Sverige – branschen som försvann, Thomas Bossius, musikvetare vid Göteborgs universitet och Claes af Geijerstam, legendarisk diskjockey och radiopratare. Programledare är Urban Björstadius.
January 5, 2015
Allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration och möten. Med Urban Björstadius. Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten – allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det här som de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, idag har de minskat till ungefär 30 000. Det har bland annat resulterat i att administrationen har amatöriserats och försämrats då medarbetarna själva ska sköta en stor del av det administrativa arbetet. Forskningsprojektet pågår fortfarande och vill du bidra med egna upplevelser eller berättelser om administration kan du skicka dem till onodigadministration@sh.se. Programledare är Urban Björstadius.
December 30, 2014
Programmet är en repris från 20 oktober. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 20 oktober 2014.
November 24, 2014
Om kritik mot att Räddningstjänsten inte är en lärande organisation. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson. I Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten handlar det i veckans program om kritik mot att räddningstjänsten inte är en lärande organisation och att man måste bli bättre på att lära av tidigare olyckor och bränder. I programmet medverkar Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Malmstedt, räddningschef på Storstockholms brandförsvar, Johan M Sanne, docent i teknik och social förändring, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.
November 17, 2014
Om brister i utbildnings- och övningsverksamhet inom svensk räddningstjänst. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson. Idag kan en deltidsbrandman ingå i utryckningsstyrkan efter bara en två veckor lång preparandkurs, och det kan i vissa fall dröja flera år innan hon eller han har gått hela den nio veckor långa utbildningen till deltidsbrandman. Den tvååriga utbildningen för heltidsbrandmän får också kritik, liksom brandbefälsutbildningarna som har kortats kraftigt under de senaste åren. Dessutom skickar kommunerna sällan sina brandmän på vidareutbildning, och övningstiden för brandmän har länge legat stilla på samma nivå, trots att samhället har utvecklats till ett allt mer tekniskt komplext risksamhälle. I dagens program medverkar Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet, Magnus Blondin, fil dr som forskat om övningarnas betydelse för brandmän och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.
November 10, 2014
Om forskarkritik mot att Polisen på olika sätt försöker undvika negativ publicitet och i stället vill bygga positiva bilder av verksamheten. Med Urban Björstadius. Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.
November 3, 2014
Om synen på jämställdhet hos skolungdomar vid förra sekelskiftet, och om kvinnorättskämpen och läkaren Ada Nilsson. Med Urban Björstadius. I en tv-serie som visades på Sveriges Television förra året frågade sig journalisten och programledaren Belinda Olsson om feminismen idag har gått för långt, men redan vid förra sekelskiftet tyckte dåtidens skolpojkar att kvinnorörelsen gått för långt. Dåtidens skolflickor däremot hade en betydligt modernare syn på jämställdhet, de ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället. Det säger utbildningshistorikern Sara Backman Prytz som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling där hon undersöker vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar mellan åren 1880 och 1930. Dessutom handlar det om en av de kvinnor som tidigt kämpade för kvinnors rättigheter, bland annat genom att förespråka sexualupplysning. Läkaren Ada Nilsson var en av de första kvinnliga läkarna i Sverige och ingick i den berömda Fogelstadsgruppen. I dagarna kommer biografin ”Barrikaden valde mig, om Ada Nilssons liv och kamp” av forskaren Kristina Lundgren. Vetenskapsradion Forum besöker lägenheten i Gamla Stan i Stockholm där hon hade sin praktik och där många av dåtidens intellektuella samlades. Programledare är Urban Björstadius.
October 27, 2014
Om hur mobilkameror och internet har förändrat vårt sätt att använda bilder, och om att Halloween är en i raden av historiska svenska utklädningsupptåg. Med Urban Björstadius. Den digitala tekniken med mobilkameror och internet har helt förändrat hur vi använder oss av bilder. Förr fyllde fotografier ett slags dokumenterande minnesfunktion och de hamnade ofta i fotoalbum i bokhyllan. Idag tar vi mängder av bilder med våra mobiltelefoner, bilder som vi delar med oss av på sajter som Facebook, Instagram, Tumblr och Twitter. Det är inte längre så mycket bilderna i sig som är det viktiga som det sociala delandet av dem, säger Lisa Ehlin, som forskar om hur vi använder oss av digitala bilder. Dessutom handlar det om Halloween som har väckt blandade känslor i Sverige – medan många barnfamiljer tycker att det är ett välkommet avbrott i höstmörkret så anser andra att Halloweenfirandet konkurrerar ut det betydligt stillsammare Allhelgonafirandet. På Institutet för språk och folkminnen i Göteborg har man därför börjat dokumentera vad människor tycker och tänker om Halloween, berättar folkloristen Fredrik Skott. Programledare är Urban Björstadius.
October 20, 2014
Om hur svenska kommuners krisberedskapsorganisationer ofta brister. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.
Loading earlier episodes...
    15
    15
      0:00:00 / 0:00:00