När Andreas Karlsson vann Kycklingstipendiet tillsammans med Noah Bramme skrev juryn att duon "Med stora hjärtan och en tonträff som funkar lika bra för det livsviktiga som det helt oviktiga, för alltid har skjutit gränserna för vad som är typisk reklam." Men hur går det egentligen till när man utformar ett reklamkomcept som skjuter på gränserna? Hur får man mormor att förstå vad man jobbar med – och genomgår den svenska branschen en kreativitetskris?