En svensk affärsman som under tio år pekats ut i härvor med kraschade kryptosatsningar har fått draghjälp från affärsmän, fotbollsproffs, en Skatteverket-tjänsteman och en riksdagspolitiker. Han tillbakavisar alla anklagelser i en intervju med Ekot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en solig torsdag i början av september. I Svea hovrätt är en 50-årig affärsman på väg in i rättssalen tillsammans med sin advokat.

Han avböjer en intervju med Ekot men ber oss att återkomma.

För elva år sedan var scenen en helt annan.

På börsen i Frankfurt välkomnar man i september 2014 ett nytt företag där den svenske affärsmannen får ringa i klockan som startar handeln.

Bolaget på Frankfurtbörsen, som under en period värderas till hisnande en miljard euro, uppges ha miljontals medlemmar på sin sociala medier-plattform och tusentals partners till ett system där användare får pengar tillbaka när de handlar på nätet.

Bolaget är för affärsmannen en i en rad satsningar på revolutionerande plattformar där småsparare kan tjäna pengar på ny teknik – satsningar som för den som bara följer bolagens egna hemsidor och pressmeddelanden, framstår som en rad av framgångar.

2020 beskrivs i pressmeddelanden i Tyskland hur en kryptoplattform väntas ge intäkter på fem miljoner Euro på bara några månader.

Och 2023 berättar affärsmannen själv för P4 Kalmar om stora planer för nedlagda glasbruk.

– Vi tror att man kan bygga något väldigt stort där, sa han då.

Men Ekots granskning ger också en annan bild.

En efter en går satsningarna upp i rök, eller kraschar i konkurser, polisanmälningar och rättstvister.

Flera har öppet ifrågasatts. Av revisorer och myndigheter, av journalister och småsparare som känt sig lurade.

Och inte bara i Sverige. Redan 2014 får ett av projekten, en investerarklubb, kritik i en tv-granskning i Estland.

I fjol pekade norska medier ut affärsmannen i bland annat vad som beskrivs som en svindlerihärva kring ett energibolag.

Nu i höst har Ekot avslöjat att han varit med i turerna kring det haussade svenska energiteknik-bolaget Circle Energy, vars aktie i dag är handelsstoppad.

Och planerna för de småländska glasbruken har fortfarande inte blivit verklighet.

Samtidigt har projekten gång på gång kunnat få draghjälp av samarbeten med etablerade aktörer från olika samhällssektorer.

Affärsmän, fotbollsproffs och en internationell världsartist. Till och med en tjänsteman på Skatteverket och en riksdagspolitiker, som både under sitt sista år i riksdagen och åren därefter, används som frontfigur för olika techsatsningar.

– Det är ju ganska vanligt att kriminella använder frontfigurer för att det ska se seriöst och legalt ut, kommenterar Stefan Lundberg, tidigare åklagare på Ekobrottsmyndigheten, som är kritisk till att personer med ett högt förtroendekapital gör sig till galjonsfigurer för projekt av det här slaget.

– Ger man sig in i en sådan roll måste man vara väldigt försiktig.

Ex-politikern uppger för Ekot att det aldrig hann komma igång nån verksamhet i bolagen, att han aldrig haft annat än goda avsikter med sina bolagsengagemang och han betonar att han själv aldrig har misstänkts för några brott.

Men när konkursförvaltare och myndigheter ska städa upp efter de kraschade satsningarna, så syns affärsmannen själv sällan till.

Caroline har en äldre anhörig, som en dag blev kallad till tingsrätten som ansvarig för en organisation som gått i konkurs, som han själv inte hade koll på.

– Han visste ingenting liksom. Det är nånting som är superskumt.

Den här konkursen ingår i åtalet i Svea hovrätt, där åklagaren Peter Helsing anklagar affärsmannen för en rad grova bokföringsbrott.

–...