Behovet av kunskapsinhämtning om och överenskommelser med främmande makter är av gammalt datum. Så förhandlade konkurrerande grekiska stadsstater med varandra och sände ut delegationer för att knyta allianser. Omsider formaliserades umgänget. Diplomati blev en profession med fasta sändebud, vilket inte innebar att informella aktörer försvann, sådana som var konsuler, furstinnor, handelsmän, poeter eller älskarinnor.Om diplomati och diplomatihistoria samtalar Svante Norrhem, universitetslektor i historia vid Lunds universitet, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson.